Under perioden januari- december har antalet omkomna cyklister ökat jämfört med samma period året innan. Till och med den 31:a december 2017 har 24 cyklister omkommit jämfört med 19 under 2016, 17 under 2015 och 33 under 2014.
24 cyklister omkom under 2017, under åren 2012–2016 omkom i genomsnitt 23 cyklister per år. Antalet omkomna cyklister har dock varierat stort under dessa år, från 15 omkomna 2013 till som mest 33 omkomna cyklister under 2014.
Av de omkomna cyklisterna var 15 personer 65 år eller äldre och två var barn eller ungdomar under 18 år 2017.
14 cyklister har omkommit i kollision med motorfordon och 10 i singelolyckor.
Fördelningen av antalet omkomna cyklister uppdelat på olyckstyp, åren 2007–2012.
Högersvängande lastbilar och kollisioner med bilar med hög fart är två exempel på särskilda risker. Ungefär 75% av olyckor mellan bil och cykel sker i korsningar.
Hastighetsdämpande åtgärder och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.
Cyklisterna är även sedan ett antal år tillbaka den trafikantgrupp som har flest antal svårt skadade. Ett stort ansvar ligger på kommunerna.
Singelolyckan den absolut vanligaste typen av cykelolycka. Men i sammanhanget bör poängteras att även en del av singelolyckorna orsakas av en konflikt med en annan trafikant, där cyklisten undvikit en kollision genom att väja.
Uppemot 80 procent av allvarliga skador uppstår i singelolyckor, drygt 10 procent i konflikt med motorfordon och knappt 10 procent med annan cykel.
Om man studerar singelolyckorna ser man att vägrelaterade faktorer är bidragande orsak till cirka 60 procent av olyckorna, i första hand drift och underhåll men även vägutformning.
Olyckorna som är relaterade till drift- och underhåll orsakas till nästan 70 procent av halka på grund av is, snö, grus eller löv.
Allvarligt skadade,åren 2007–2012. Källa: VTI rapport 801 (2013).
Halt underlag är alltså den enskilt viktigaste olycksorsaken när det gäller singelolyckor. Ungefär var tredje allvarligt skadad cyklist skadas på grund av halt underlag.
Halkolyckor på is och snö inträffar från oktober till april.
Redan i mars är gruset en betydande orsak till att cyklisten halkar omkull. Lösgrusproblemet fortsätter sedan hela sommarhalvåret.
De vanligaste orsakerna till allvarliga skador hos cyklister vid en singelolycka enligt en klassning av 4 000 slumpvis utvalda personer som uppsökt sjukhus. Procentsatserna summeras inte ihop till 100 eftersom varje olycka kan ha flera orsaker.
Källa: VTI rapport 801 (2013).
Vintermånaderna har en lägre andel skadade cyklister (omkring 5 procent per månad) än sommarmånaderna (omkring 10 procent per månad) vilket hänger ihop med årsvariationen i cyklandet.
Halkrelaterade orsaker vid singelolyckor med cykel (y-axeln till vänster) och olycksfördelning (y-axeln till höger) vid olyckor som leder till allvarligt skadade uppdelat efter månad under året.
Var sker cykelolyckorna?
De flesta singelolyckor sker i blandtrafik och gång- och cykelbana (GC-bana).
Kollision mellan cykel och motorfordon sker ofta i korsningar och på gatu- eller vägsträcka.
Kollision mellan cyklister är vanligast på GC-banor och på gatu- eller vägsträckor.
Kollision mellan mopedister och cyklister där cyklister får en allvarlig skada sker oftast på GC-bana och på gatu- eller vägsträcka.
De flesta kollisioner mellan cyklister och fotgängare sker på GC-banor, men även på gatu- och vägsträckor.
Vanligaste korsningsolyckan är kollision med motorfordon, därefter kollision med moped, cykel-cykel, singelolyckor och cykelfotgängare.
Källa: Transportstyrelsen, Säkrare cykling - gemensam strategi för år 2014-2020, VTI rapport 801
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar