12 maj 2017

Cykelns Dag 2017 den 13 maj

I år infaller denna högtidsdag den 13 maj.

Cykelns dag

För cykelfackhandeln blir Cyklens Dag ett gyllene tillfälle att visa upp sig från sin allra bästa sida, demonstrera nya cykelmodeller och tillbehör. I många butiker kan ni denna dag hitta fina cykelerbjudanden och träffa kunniga personal. Håll utkik efter lokala annonser!

Men jag har skickat email till många butiker i Göteborg och frågat om det händer något oss er på Cykelns Dag? eller har ni kanske något erbjudande för att det är Cykelns Dag?

Svar som jag fick var att:

Sportson, Intersport, Team Sportia och Cykloteket

För cykelns dag så har de följande erbjudande:

  • Gratis test av elcyklar
  • Gratis säkerhetskontroll av cykel

En cykelexpert går igenom din cykel och ger dig råd kring bromsar, växlar och annat som gör att du kan cykla säkert.

  • 20 % på hjälmköp vid köp av ny cykel

Köp en cykel på Cykelns Dag 13 maj och du får 20% rabatt på hjälmen som du köper till.

Barbike erbjuder 50% rabatt på hjälmar vid köp av cykel.

Älvängens cykel kommer att ha ett antal cyklar som vi kampanjar med 15 % rabatt.

4 maj 2017

Giro d'Italia 2017

Den 100:e upplagan av Giro d'Italia avgörs mellan den 5 maj och 28 maj.

Se världens främsta cyklister kämpa över 21 etapper, som startar i Alghero på Sardinen och efter tre veckor avslutas årets första Grand Tour med målgång i Milano.

Förra året blev det hemmaseger i Girot då Vincenzo Nibali upprepade sin bedrift från 2013 och vann loppet. Tvåa kom colombianen Esteban Chaves och trea blev Alejandro Valverde från Spanien. Italienarna toppar maratontabellen stort med 69 segrar, närmast efter kommer belgarna med 7 och fransmännen med 6.

Många av de bästa cyklisterna från hela världen kommer att cykla Giro d'Italia. Bland dem är bl.a Nairo Quintana, Vincenzo Nibali, Steven Kruijswijk, Tom Dumoulin, Mikel Landa, Bauke Mollema, Esteban Chaves, Thibaut Pinot, Ilnur Zakarin, Geraint Thomas och Adam Yates.

Vilka lag som är med och vilka som cyklar för de olika lagen kan du se på Startlist Giro d'Italia 2017 - CyclingFever. Giro d'Italia startar den 5 maj.

26-årige Tobias Ludvigsson (Equipe FDJ) gör sin femte start i Giro d’Italia.

Årets Giro rymmer 2 individuella tempolopp, 6 platta etapper, 2 kuperade etapper, 4 mediumsvåra bergsetapper, hela 7 bergsetapper och tre välbehövliga vilodagar. Jubileumsåret till ära cyklas hela loppet inom Italiens gränser. Totalt har cyklisterna 3 572 km på sig för att kämpa om den rosa ledartröjan (Maglia rosa).

giro_d_italia_2017_overall_map_670 

Giro d'Italia 5 maj - 28 maj

Eurosport – programtablå

Giro d'Italia direktsänds varje dag på Eurosport

Årets Giro rymmer 2 individuella tempolopp, 6 platta etapper, 2 kuperade etapper, 4 mediumsvåra bergsetapper, hela 7 bergsetapper.

I samband med årets lopp direktsänds även dagliga programmen Giro Extra och Giro Today.

För att vara en del av Eurosports direktsändningar så kan man skicka frågor till twitter | @EurosportSE

Etapperna i Giro d'Italia 5-28 maj

Etapp 1: Alghero – Olbia (203 km) platt etapp

LIVE på Eurosport: 13:00-17:30

Etapp 2: Olbia – Tortolì (208 km) kuperad etapp

LIVE på Eurosport: 13:00-17:30

Etapp 3: Tortolì – Cagliari (148 km) platt etapp

LIVE på Eurosport: 13:45-17:30

Vilodag

Etapp 4: Cefalù - Etna (Rifugio Sapienza) (180 km) bergsetapp

LIVE på Eurosport: 13:00-17:30

Etapp 5: Pedara - Messina (157 km) platt etapp

LIVE på Eurosport: 13:45-17:30

Etapp 6: Reggio Calabria - Terme Luigiane (207 km) kuperad etapp

LIVE på Eurosport: 13:00-17:30

Etapp 7: Castrovillari - Alberobello (220 km) platt etapp

LIVE på Eurosport: 13:00-17:30

Etapp 8: Molfetta - Peschici (189 km) medium bergsetapp

Etapp 9: Montenero di Bisaccia - Blockhaus (139 km) bergsetapp

Vilodag

Etapp 10: Foligno - Montefalco (tempo 39,2 km) (ITT)

Etapp 11: Florens (Ponte a Ema) - Bagno di Romagna (161 km) medium bergsetapp

Etapp 12: Forlì - Reggio Emilia (237 km) platt etapp

Etapp 13: Reggio Emilia - Tortona (162 km) platt etapp

Etapp 14: Castellania - Santuario di Oropa (131 km) bergsetapp

Etapp 15: Valdengo - Bergamo (199 km) medium bergsetapp

Vilodag

Etapp 16: Rovetta - Bormio (227 km) bergsetapp

Etapp 17: Tirano - Canazei (219 km) medium bergsetapp

Etapp 18: Moena - Ortisei/St. Ulrich (137 km) bergsetapp

Etapp 19: San Candido - Piancavallo (191 km) bergsetapp

Etapp 20: Pordenone - Asiago (190 km) bergsetapp

Etapp 21: Monza - Milano (tempo 28 km) (ITT)

På Eurosport idag TV tablå Eurosport idag, igår och hela veckan

http://www.eurosport.se/

http://www.eurosportplayer.se/

Länkar:

http://www.gazzetta.it/Giroditalia/

http://www.giroditalia.it/eng/

http://www.cyclingfans.com/

http://www.cyclingfans.com/giro-d-italia/live

http://www.eurosport.com/cycling/giro-d-italia/

http://www.eurosport.com/cycling/

http://vacchi.se/blogg/

http://cykelsidor.se/giro-italia.htm

http://www.cyclingtips.com.au/

http://www.cyclingnews.com/giro-ditalia

http://www.cyclingweekly.co.uk/news/1/giro-d-italia.html

http://www.radsport-seite.de/giro.html

http://www.sbs.com.au/cyclingcentral/

http://www.telegraph.co.uk/sport/othersports/cycling/

http://giro.cyclingfever.com/

http://www.steephill.tv/giro-d-italia/#live

http://www.podiumcafe.com/giro-ditalia

Twittra på

twitter | #giroSE

twitter | @EurosportSE

twitter | #giro

https://twitter.com/giroditalia

happymtb.org - Giro d'Italia 2017

https://www.facebook.com/EurosportSE/

https://sv-se.facebook.com/giroditalia

Google Play: Eurosport Player

Google Play: Eurosport.com

Google Play: Giro d'Italia RCS MediaGroup S.p.A.

26 apr. 2017

Göteborgs cykelhandlingsplan 2017

Trafikverket är med och finansierar nya cykelbanor vid Ellesbovägen och Fiskhamnsmotet. Det kommer även byggas cykelbanna längs Gråbovägen. Och uppgrade några cykelvägar.

Det är några exempel på förbättringar för stadens cyklister som ska genomföras 2017.

Det skall komma två nya station till Styr&ställ

Information om cykelparkeringstorn på Drottningtorget.

Trafikkontoret skall bygga ett cykelparkeringstorn på Drottningtorget. Enligt handlingsplanen för cykel 2014 så skulle ett cykelparkeringstorn ha byggts 2014, men har inte blivit gjort än.

Handlingsplan för cykel 2017

Handlingsplan 2017

NFRASTRUKTUR – bygg en sammanhängande och väl utformad cykelinfrastruktur

Cykelvägar

Delsjövägen, uppgradering av befintlig cykelväg till pendlingscykelväg enligt Cykelprogrammet. Tidplan 2017.

Mariagatan byggs om till cykelfartsgata. Tidplan 2017.

Medfinansiering Trafikverket Ellesbovägen, delen Stora Mysternavägen – Jordfallsvägen. Tidplan 2017/2018.

Medfinansiering Trafikverket Fiskhamnsmotet. Tidplan 2017/2018.

Munkebäcksgatan, delen Virginsgatan – Bromeliusgatan, uppgradering av befintlig cykelväg till pendlingscykelväg enligt Cykelprogrammet. Tidplan 2017/2018.

Toredalsgatan, delen Hjalmar Brantingsgatan – Toleredsgatan, utbyggnad med enkelriktade cykelvägar enligt Cykelprogrammets principer. Tidplan 2017/2018.

Björlandavägen, Sankt Olofsgatan – Swedenborgsplatsen, utbyggnad av dubbelriktad pendlingscykelväg enligt Cykelprogrammet.Tidplan 2017/2018.

Gråbovägen, delen Gunnilse – Björsared, ny cykelväg. Tidplan 2017/2018.

Härlandavägen/Torpagatan, delen Örngatan – Munkebäcksgatan, uppgradering av befintlig cykelväg till pendlingscykelväg enligt Cykelprogrammet. Tidplan 2017/2018.

Torpagatan, delen Munkebäcksgatan – Rosendalsgatan, uppgradering av den norra cykelvägen till pendlingscykelväg. Även på den södra cykelvägen kommer förbättringsåtgärder att göras. Tidplan 2017/2018.

Lillhagsvägen, Lillhagsparken – Skogomevägen. Saknad gång- och cykelväg byggs ut. Tidplan 2017/2018.

Cykelparkeringar och vägvisning

Placera ut ca 500 nya cykelställ på ca 40 platser (målpunkter, kollektivtrafikhållplatser mm) i huvudsak i centrala staden. Tidplan 2017.

Cykelparkeringstorn på Drottningtorget. Tidplan 2017.

Cykelparkering vid ca 10 skolor. Tidplan 2017.

Uppgradering av befintlig cykelvägvisning vid Tingstad – Kärra enligt gällande cykelvägvisningsplan. Tidplan 2017.

Trafiksäkerhet och framkomlighet - mindre åtgärder

Bärnstensgatan, breddning mittrefug, fyra vägbulor. Tidplan 2017.

Mellbyleden, förhöjd passage över gång och cykelväg. Tidplan 2017.

Assar Gabrielssons väg, två vägbulor. Tidplan 2017.

Hälleflundregatan, en vägbula. Tidplan 2017.

Redbergsvägen, justering cykelväg. Tidplan 2017.

Margretebergsgatan/motet, förhöjda passager över gång och cykelvägar mm. Tidplan 2017.

Gamla Boråsvägen, väster om golfklubb, två vägbulor. Tidplan 2017.

Bergskristallgatan, en vägbula. Tidplan 2017.

Saffransgatan, två vägbulor. Tidplan 2017.

Doktor Håléns gata, en vägbula. Tidplan 2017.

Aschebergsgatan/Vasa kyrkogata, cykelväganslutning mm. Tidplan 2017.

Sommarvädersgatan/Flygvädersgatan, sju vägbulor. Tidplan 2017.

Bygga hastighetssäkring på 20 cykelpassager. Tidplan 2017.

Framkomlighetsåtgärder på Levgrensvägen, Nya Allén, Skånegatan, Örgrytevägen samt tre korsningar Södra vägen/Vasagatan, Södra vägen/Kungsportsavenyn, Bohusgatan/Sten Sturegatan. Tidplan 2017.

Inventera brister på följande stråk: Ringögatan, Hisingsgatan–Myntgatan, Herkulesgatan (till Myntgatan), Västra Bräckevägen-Östra Bräckevägen-Stålhandskegatan-Eriksbergsmotet (till Inlandsgatan), Ovädersgatan-Yrvädersgatan, Danska vägen, Bangatan, Linnégatan, Per Dubbsgatan och Dag Hammarsköldsleden (västra sidan från Margretebergsgatan till Linnéplatsen), samt inventera 13 korsningar. Tidplan 2017.

Cykelvägvisning Tingstad – Kärra (uppgradering enligt cykelvägvisningsplanen). Tidplan 2017.

Belysning

Ny cykelvägbelysning på sträcka utmed E20 mellan Storkgatan och Martin Anderssons gata. Tidplan 2017.

Ny cykelvägbelysning utmed Stenbrottsvägen. Tidplan 2017.

Ny cykelvägbelysning utmed Ekevadsvägen. Tidplan 2017.

Ny cykelvägbelysning på Säröbanan och cykelstråket fram till Västerleden. Tidplan 2017.

Utveckling

Färdigställa riktlinjer för utformning och införande av cykelöverfarter och cykelpassager. Tidplan 2017.

Ta fram riktlinjer och rekommendationer för cykelfartsgator. Tidplan 2017.

Fortsatt studie vid Stenpiren. Studie av konflikter mellan fotgängare och cyklister ska kompletteras med intervjuer. Tidplan Våren.

Efterstudier på stråken där framkomlighetsåtgärder gjorts. Åtgärderna ska dokumenteras och användas i informationsmaterial internt för att illustrera vad vi menar med de olika funktionskraven, samt kommuniceras externt. Tidplan 2017/2018.

Uppföljning efter Delsjövägens färdigställande. Tidplan 2017/2018.

DRIFT OCH UNDERHÅLL – säkra god standard på cykelvägarna året om

Sandupptagning senast 15 april i Askim och Tynnered och senast den 30 april på hela övriga cykelnätet. Om vädret tillåter påbörjas flisupptagning och sopning av övriga cykelvägar vecka 11. Arbetet beräknas vara klart i vecka 13. Tidplan Våren.

Vårstäda körbanor tidigt på stora leder där cykelvägar ligger väldigt nära för att minska damm. Sker i samverkan med Trafikverket. Tidplan Våren.

Förstärkt vinterväghållning, sopsalta fler prioriterade cykelvägar i Älvsborg, Kortedala och Bergsjön. Tidplan Vintern.

Ta upp flis på de cykelvägar som flisats och torrsaltats, när vädret säger att det är torrt och klart mer än 5 dagar i sträck. Tidplan Vintern.

Vinterväghållning: På de bredaste cykelvägarna som sopsaltas körs två drag för att få med hela bredden så fotgängarna slipper gå på cykelvägen. Tidplan Vintern.

STÖD OCH TJÄNSTER – erbjud stöd och tjänster som underlättar cykling och ökar färdmedlets attraktionskraft

Två nya cykelpumpar, en i Gullbergsvass i anslutning till Styr & Ställ-stationen och en på Mariaplan. Tidplan Våren.

200 nya testcyklister (bilister) får testa elcyklar. Tidplan Våren.

Förberedelser för upphandling av ett nytt lånecykelsystem tar vid när avtalet för Styr&Ställ går ut 2020. Möjlighet till ökad flexibilitet, bl a vad gäller stationsplacering, är en viktig parameter. Tidplan 2017.

Två nya Styr & Ställ-stationer. Tidplan 2017.

Vintercyklistprojekt – cyklister som brukar ställa cykeln på vintern erbjuds bli testcyklist och förbinder sig att anmäla status på väglag och ge synpunkter på vinterväghållning. Tidplan 2017.

Appen Cykelstaden:

  • Säkerställer att driften fungerar.
  • Utveckla funktion för störningsinformation. Tidplan 2017.

Cykelkarta Göteborg: Uppdateringar görs löpande i digital karta. Tryckt cykelkarta distribueras vid beställning. Tidplan löpande.

KOMMUNIKATION – förstärk bilden av Göteborg som cykelstad med hjälp av kommunikation

Återkoppling /bokslut 2016. Tidplan februari.

Utvärdera, utveckla och genomföra Cykelvänlig arbetsplats. Inrikta oss på att värva nya arbetsplatser, med fokus på områden som kommer att påverkas av byggnationer. Tidplan feb-sept.

Deltagande i konferenser och nätverk:

  • Velo-City i Nederländerna
  • Nätverksträffar i svenska cykelstäder mm. Tidplan 2017.

Relationsbyggande aktivitet gentemot cyklister. Skapa uppmärksamhet kring cykling. Exempel kan vara:

  • Cykelmässan (3–5 mars)
  • Cykelns dag (13 maj)
  • Uppmuntransaktivitet vid cykelvägar, vår och höst/vinter
  • Kulturkalaset (augusti). Tidplan 2017.

Styr & Ställ-kommunikation. Tidplan löpande.

Öka kunskapen på trafikkontoret om hur Göteborg ska bli en attraktiv cykelstad. Tidplan löpande.

Pressmeddelanden under året om vad som gjorts/planerats mm. Tidplan löpande.

Övrigt

Färdigställa långsiktig utbyggnadsplan för cykelvägnätet och cykelparkering. Tidplan Våren.

Genomföra den årliga cykelattitydundersökningen. Tidplan Hösten.

Deltagande i KommunVelometern.

Genomsyn och uppdatering av teknisk handbok utifrån Cykelprogrammet.

Utveckla samverkan för ökad cykling i Göteborg. Tidplan 2017.

Källa: forlivochrorelse.se

24 apr. 2017

Erbjuder lösningar med förmånscyklar

Tjänstecykeln.se erbjuder smidiga lösningar med förmånscykel eller tjänstecykel.

Tjnstecykeln10

På ett enkelt och kostnadseffektivt sätt ger de företag möjligheter att värna om både miljö och sina anställdas hälsa. 

Tjänstecykeln.se erbjuder smidiga lösningar för cykelservice. I de fall företag vill undvika att bli ägare till cyklar så har de lösningar till detta. De hjälper anställda vid val av cykel och utrustning.

Företags anställda får, utöver hälsofördelar, möjlighet att använda en kvalitetscykel till en svårslaget låg kostnad. De assisterar företag med information till ekonomiavdelningen.

Det ska vara enkelt och smidigt att erbjuda sina anställda cykelförmån. 

Kostnadsneutralt för Arbetsgivaren vid bruttolöneavdrag

Notera att vid användning av bruttolöneavdrag enligt exemplet nedan så kan ett företag erbjuda sina anställda förmånscyklar utan att det kostar företaget något. Vid användning av bruttolöneavdrag blir cyklarna kostnadsneutrala för företaget (merkostnaden för cykeln kompenseras genom löneavdraget,. Även arbetsgivaravgiften på cykelförmånen är inräknad).

Vad kostar det mig som anställd?

Prisexempel vid användning av bruttolöneavdrag.  Vad en Förmånscykel kostar dig Netto (den summa du får ut mindre i lön) per månad. I exemplet nedan visas din totala kostnad under avtalsperioden, även inkluderat förmånsvärdet:

En cykel som vid privatköp kostar 15 000 inklusive moms kostar en anställd 212 SEK/månad netto vid 50% skatt.*

*Total månadskostnad netto inklusive förmånsvärdet. Total nettokostnad för anställd under hyresperioden på 36 månader 7 632 kr. Beräkning baserad på finansiering via Wasa Kredit. Kontakta Tjänstecykeln.se för mer information.

Tjänstecykeln.se kan företag och dess anställda välja mellan ett stort antal kvalitetscyklar och enkelt få en överblick av den totala kostnadsbilden för både företaget och de anställda.

tjnstecykel-Batavus6030-Overvolt-Tre[1]Tjnstecykel-CROSS-400-PACK-6570_500xtjnstecykel-Lapierre_XR-729-e-i-6411[1]tjnstecykel-Lapierre_6803-Audacio-10[1]

De har elcyklar, city/hybrid, mountainbikes och racingcyklar.

Sponsrat inlägg av Tjänstecykeln.se

18 apr. 2017

Cykeln i vårbudgeten 2017

Här nedanför har jag samlat utdrag från regeringens vårbudgetproposition som presenterades den 18 april 2017.

Här nedan kan man läsa utdrag från 2017 års ekonomiska vårproposition som handlar om cykeln, men även övriga delar som handlar om infrastruktur och kommunikation.

Vårbudgetpropositionen finns i sin helhet publicerad på regeringens webbplats. Utdragen här nedan har gjorts från 2017 års ekonomiska vårproposition: 2017 års ekonomiska vårproposition, prop. 2016/17:100 (pdf 4 MB)

Vårbudgetpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2018.

Men du kan även läsa: Cykeln i Budgetproposition 2017

Cykeln nämns i detta avsnittet

Investeringar i bostäder och infrastruktur sid. 35

Investeringar i infrastruktur och bostäder ökar rörligheten på arbetsmarknaden genom att förbättra förutsättningarna för människor att arbetspendla och bo där det finns jobb och utbildningsmöjligheter. Bostadsbyggandet når rekordnivåer. År 2016 beräknas nybyggnation av ca 63 000 nya lägenheter. Det är framför allt ökad produktion av flerbostadshus och hyresrätter. Regeringen har tillsatt en samordnare som har presenterat förslag för att stärka kompetensförsörjningen inom byggsektorn. Samordnaren lyfter även fram möjligheten att öka bostadsproduktionen genom ökat industriellt byggande samt åtgärder för att få in fler kvinnor och nyanlända i byggbranschen. Byggandet av flerbostadshus är nu på den högsta nivån sedan miljonprogrammet. Regeringen har i budgeten för 2017 gjort den största satsningen på bostadsbyggande på 20 år. Satsningen är särskilt inriktad på ökat byggande av hyresrätter med överkomliga hyror.
Bostadsbehovet är dock fortsatt stort. Regeringen genomför det s.k. 22-punkts-programmet för ökat bostadsbyggande.

Programmet syftar bl.a. till att sänka byggkostnader, bidra till att mer byggklar mark bebyggs, korta ledtiderna i byggprocessen, öka rörligheten på bostadsmarknaden och stimulera till byggande av fler hyresrätter. De bostäder som byggs i dag ska stå i många år. Ur ett klimat- och miljöperspektiv är det därför viktigt att de möjligheter som finns för att bygga rätt från början används. Inom bostads- och stadsutvecklingspolitiken finns flera viktiga verktyg för att hantera klimatutmaningen, klara miljömålen och ställa om samhället i en hållbar riktning.

För att bygga ett klimatsäkert och hållbart samhälle anser regeringen att det är viktigt att minskad klimatpåverkan eftersträvas och att klimatförändringarna beaktas i den fysiska planeringen. Även den generation som flyttar hemifrån i dag ska ha tillgång till goda bostäder till en rimlig kostnad. De höga priserna och nyproduktionshyrorna är en särskild utmaning som gör tillgången på bostäder ojämlik. Regeringen prioriterar byggandet av bostäder med överkomliga hyror. I det bostadspolitiska paketet ingår därför en satsning på investeringsstöd med inriktning på hyresrätter och student-bostäder.

Investeringar i infrastruktur kräver långsiktighet och regeringen lämnade därför förra året en infrastrukturproposition (prop. 2016/17:21) med förslag till ekonomiska ramar för perioden 2018–2029 till riksdagen. Förslaget innebär ett betydande tillskott på 107,5 miljarder kronor i de ekonomiska ramarna för utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen jämfört med den nuvarande planen för 2014–2025.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att föreslå en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för planperioden 2018–2029. Regeringen avser att fastställa den nationella planen våren 2018. Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem.

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer, med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. Nuvarande utredningsläge avseende det mest omfattande utbyggnadsalternativet för nya stambanor för höghastighetståg visar att ett fullt utbyggt system skulle kunna färdigställas 2035–2040. Nya stambanor är ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder och påverkar statens budget över lång tid. Det är därför centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen inför beslut om Sverige ska satsa på nya stambanor för höghastighetståg. Förberedelserna för byggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping fortgår. Ytterligare banor ska planeras.

Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget 2017 ökade medel till statens trafikavtal för att säkra goda möjligheter till interregional kollektivtrafik. Regeringen anser att det är angeläget att nattågstrafik och regionalpolitiskt motiverad trafik över länsgränser kan bedrivas med en hög ambition och avser att återkomma i frågan.

I december 2016 presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi med målet att hela Sverige har snabbt bredband 2025. Regeringens bredbandsmål är en grundstomme för att digitaliseringens fördelar ska kunna komma alla till del.

Regeringen investerar för att främja hållbara stadsmiljöer genom stadsmiljöavtal, som ger möjlighet för kommuner och landsting att söka stöd för investeringar i anläggningar för kollektivtrafik respektive anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik samt insatser för ökat cyklande. Stadsmiljöavtalen är fr.o.m. 2018 en del av den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet och omfattar 1 miljard kronor per år 2018-2029.

För att de stadsmiljöer som byggs ska bli hållbara avser regeringen 2017 besluta en strategi för hållbar stadsutveckling. Regeringen avser även 2017 lämna en proposition baserad på betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88).

Sverige – en fossilfri välfärdsnation sid. 42

Tidigare måluppfyllelse på miljöområdet visar att Sverige har haft en god förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle.

Sverige ska lämna fossilberoendet bakom sig för att bli en grön och biobaserad ekonomi. Under mandatperioden 2014–2018 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige tydligt minska. Riksdagen har antagit ett etappmål om att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regeringen bedömde i en skrivelse 2015 att målet kommer att uppnås (skr. 2015/16:87). Den förra regeringens inriktning var att en tredjedel av minskningen skulle ske i form av investeringar i andra EU-medlemsstater eller flexibla mekanismer. Regeringens ambition är dock att målet så långt som möjligt ska nås genom nationella insatser. Innovationer och aktivt deltagande av närings-livet har stor betydelse. Naturvårdsverkets nya prognoser för Sveriges klimatmål visar att regeringens politik får tydlig effekt. Prognoserna visar att avståndet till att uppnå klimatmålet till 2020 med endast inhemska åtgärder har minskat från 3,4 miljoner ton till 0,8 sedan föregående prognos. Regeringens ambition är att presentera ytterligare åtgärder för att helt sluta gapet.

Av Naturvårdsverkets prognoser framgår även att det krävs ökade ansträngningar för att nå de av regeringen föreslagna klimatmålen till 2030.

En del i klimatarbetet inkluderar ambitionen att höja koldioxidskatten för bränslen som förbrukas kraftvärmeanläggningar och för bränslen som förbrukas vid viss annan värme-produktion som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (Fi2017/01244/S2). Regeringen införde 2015 ett nytt klimat-investeringsstöd, det s.k. Klimatklivet som är en av regeringens viktigaste insatser för att stödja utsläppsminskningar (se fördjupningsrutan Klimatklivet).

Efterfrågan på de åtgärder som omfattas av stödet har ökat och regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2017 att ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2017. Om ansökningstrycket fortsätter att vara högt avser regeringen återkomma till frågan i budgetpropositionen 2018. I diagram 2.7 redovisas regeringens utgifter till allmän miljö- och naturvård.

Fossilfria transporter och resor prioriteras

Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Dessa föreslås minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Minskade utsläpp från transportsektorn är därför avgörande för att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål. Transportsystemet ska moderniseras, vilket bl.a. innebär att dess miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser minskar (se vidare avsnitt 3.4). Framtidens fordon ska vara mer energieffektiva och anpassas för en tid då fordonsflottan uteslutande drivs på icke-fossila alternativ. Regeringen anser att frågan om fossilfria drivmedel bör drivas i EU.

Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. År 2015 uppgick andelen förnybar energi i transportsektorn till ca 24 procent, enligt en preliminär beräkning från Energimyndigheten. I Europeiska kommissionens utvärdering av Sveriges miljöpolitik konstateras det att skatteuttaget från transport-sektorn bör öka för att åstadkomma en mer kraftfull miljöstyrning.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och dieselbränsle som utöver indexomräkning via konsumentprisindex även beaktar utvecklingen av BNP.
Därutöver har remittering skett av dels förslag om att införa ett bonus–malus-system för nya lätta fordon (Fi2017/01469/S2), dels ett förslag om en reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle (M2017/00723/R).

Regeringens åtgärder ska stärka miljöanpassade transportslags konkurrenskraft och bl.a. främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt eco-bonussystem i Sverige i syfte att stimulera överflyttning från väg till sjöfart. Ett förslag om vägslitageskatt för tunga lastbilar har lämnats av

Vägslitageskattekommittén (SOU 2017:11) som kommer att beredas vidare. Regeringen avser att arbeta vidare med förslag om en avläsningsbar och, bl.a. utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv, differentierad vägslitageskatt och att återkomma till riksdagen före mandatperiodens slut. Regeringen anser att det är viktigt att satsa på elektrifiering av transportsektorn för att möjliggöra en fossilfri transportsektor och uppnåendet av andra miljömål. Därför satsar regeringen på innovation och omställning med elektrifiering av transporter.

Det finns goda förutsättningar att genomföra en omställning av transportsystemet i städer. Regeringen höjde därför medlen till stadsmiljöavtalen i budgetpropositionen för 2017 för att satsa på en effektiv kollektivtrafik i städer och ökad cykling. Transportstyrelsen har föreslagit att kommuner ska få möjlighet att införa miljözoner för att förbättra luftkvaliteten.

De beräknade utsläppen från svenskarnas internationella flygresor motsvarade enligt Naturvårdsverket utsläppen från all bilkörning i landet 2014. Den låga beskattningen av flyget är orimlig i förhållande till dess klimatpåverkan. Klimatavtalet från Paris innebär dessutom att de globala utsläppen måste minska drastiskt. De system som finns i EU och globalt för att minska utsläppen räcker således inte till. Regeringens ambition är därför att införa en skatt på flygresor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer sid. 115

I budgetpropositionen för 2017 presenterades reformer avseende bl.a. insatser för ökat cyklande, kapacitetshöjande åtgärder i järnvägsinfrastrukturen och vidmakthållande av den statliga transportinfrastrukturen. Reformerna beräknas öka utgifterna under utgiftsområdet 2017–2020, jämfört med det föregående året.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 presenterades reformer avseende bl.a. förstärkningar av järnvägsunderhållet. Dessa reformer upphör 2019, vilket bidrar till minskade utgifter jämfört med 2018.

I propositionen Vårändringsbudget för 2016 presenterades en engångsbesparing för väg-underhåll, vilket minskade utgifterna 2016 och beräknas öka utgifterna 2017, jämfört med det föregående året.

Främjande av den cirkulära ekonomin sid. 297

En cirkulär ekonomi innebär en resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material. Syftet är att ställa om till ett mer hållbart samhälle där minskad påverkan på klimat, miljö och hälsa går hand i hand med innovation och nya jobb. Regeringen har tagit ett antal initiativ för att främja den cirkulära ekonomin. Bland annat har mervärdesskatten sänkts från 25 procent till 12 procent för mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förebyggande åtgärder som cykelservice eller förstärkning av till exempel skor omfattas också av den sänkta mervärdes-skatten. En skattereduktion har också införts för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.

4.2 Trafikarbetets utveckling sid. 300

Lägesbild av trafikarbetet

Biltrafiken dominerar det totala inrikes trafikarbetet, definierat som den totala körsträckan för alla fordon. Över 50 procent av alla huvudresor (dvs. resor mellan bostad och arbetsplats eller skola) är bilresor. Sett till persontransportarbetet, dvs. det totala antalet resta kilometer, utgör biltransporterna en ännu större andel av persontrafiken (77 procent 2014).

Inom godstrafiken står vägtrafiken för 42 procent av godstransportarbetet (mätt i tonkilometer, dvs. förflyttningen av ett ton gods en kilometer), följt av sjöfart (38 procent) och järnväg (20 procent) (Trafikanalys, 2017).

Diagram 4.1

Diagram 4.1 visar hur persontrafiken utvecklats inom kollektiva färdsätt (exklusive flyg) samt gång, cykel och moped sedan 1990. I storstads-områden är kollektivtrafikens andel av persontransportarbetet 15–25 procent.

I glesbygdskommuner är andelen lägre (ca 8 procent) eftersom kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med bil där det inte råder trängsel på vägarna eller parkeringsbrist och där det dessutom saknas befolkningsunderlag för hög turtäthet.

Flyget är det vanligaste färdmedlet vid utrikes personresor. Mellan åren 1990–2015 ökade antalet utrikesresande passagerare som flyger till och från svenska flygplatser med i genomsnitt nästan 5 procent per år (se diagram 4.2).

Diagram 4.2

Framtida utveckling sid. 301

De transportpolitiska målen, de transport-politiska principerna, fyrstegsprincipen och ett trafikslagsövergripande synsätt ska vara utgångs-punkt för Trafikverkets analyser och förslag till åtgärder i den pågående infrastrukturplaneringen för nästa planperiod 2018–2029 (se även avsnitt 4.1 och 4.4). Riksdagens kommande ställningstagande om ett sektorsmål för transportsektorns utsläpp av växthusgaser (prop. 2016/17:146) ska också vara en utgångspunkt för Trafikverkets uppdrag att ta fram förslag till åtgärder.

Trafikverkets basprognoser utgör i dag ett av underlagen för infrastrukturplaneringen. Prognoserna är framtagna med hjälp av persontrafik- och godstransportmodeller som är baserade på befintliga godsflöden och människors resvanor. Som grund för prognoserna ligger antaganden om bl.a. framtida infrastruktur, trafikering och kostnader samt antaganden om ekonomisk utveckling, befolkningsutveckling m.m. Prognoserna är vidare gjorda med hänsyn till beslutade styrmedel (energi- och koldioxidskatten, banavgiften och svaveldirektivet), vilka väntas ha en dämpande effekt på trafikutvecklingen.

Enligt Trafikverkets basprognoser från 2016 kommer både person- och godstransportarbetet fortsätta att öka i framtiden. Inom persontransporterna väntas spårtrafiken öka med totalt 53 procent till 2040, medan ökningen av biltrafiken skattas till 31 procent totalt (tabell 4.1). Då biltrafiken är så mycket större blir dock ökningen i biltrafiken störst i absoluta tal.

Tabell 4.1

För godstrafiken är det sjöfarten som beräknas öka mest, med sammanlagt över 90 procent fram till 2040, men de beräknande ökningarna för väg och järnväg är också betydande (tabell 4.2).

Tabell 4.2

Prognoser innebär alltid en mer eller mindre hög grad av osäkerhet eftersom de per definition bygger på antaganden om framtiden. Trafikverkets basprognoser ger en bild av framtida förväntad transportefterfrågan givet de antagna prognosförutsättningarna där endast satsningar, initiativ och styrmedel som är beslutade i dag ingår.

Om prognosförutsättningarna ändras, exempelvis genom att ytterligare styrmedel införs för att begränsa transportsektorns utsläpp av växthusgaser, kommer bedömningen av framtida transportarbete att se annorlunda ut.

Frisk luft sid. 309

En ambitiös klimatpolitik har ofta starka synergieffekter med minskade utsläpp av luftföroreningar och bättre luftkvalitet. Synergieffekterna omfattar även transportsektorn, där en utveckling mot minskade utsläpp av växthusgaser för det allra mesta ger minskade utsläpp av luftföroreningar. Regeringens politik för att minska klimatutsläppen från transportsektorn gynnar därför även luftkvaliteten. Det finns emellertid också en rad styrmedel, på nationell och internationell nivå, som direkt styr mot lägre utsläpp av luftföroreningar. Många av dem är förankrade i åtgärdsprogram som kommuner och länsstyrelser måste ta fram om gränsvärdena för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas. I dag finns det åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM10) i ett dussintal kommuner i landet och arbete med att ta fram åtgärdsprogram i ytterligare kommuner pågår. Exempel på åtgärder som kan förekomma i åtgärds-programmen är trängselskatt, dubbdäcksförbud på enskilda gator, städning och dammbindning, hastighetsbegränsningar och trädplantering.

Trängselskatt, miljözoner och andra styrmedel

Trängselskatten bidrar till minskade lokala luftföroreningar även om det inte är huvud-syftet. Trängselskatt infördes i Stockholm på försök 2006 och permanent 2007. Sedan 2013 finns en trängselskatt även i Göteborg. Avsikten med trängselskatten har i första hand varit att minska trängseln och finansiera infrastruktur-åtgärder. Minskad trafik i stadskärnan medför också att luftföroreningar och buller minskar. Det kan därför vara ett effektivt instrument för att motverka trängsel med förbättrad stadsmiljö som följd.

Även många av de förslag som Miljömåls-beredningen redovisade i sitt delbetänkande om en luftvårdsstrategi avser lokala åtgärder och styrmedel. Förslagen kommer att behandlas av regeringen under det kommande året. Ett förslag som berör utsläppen från transportsektorn är att utöka kommunernas möjligheter att införa miljözoner. För att följa upp detta har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag om miljözoner för lätta fordon, vilket nu bereds inom Regeringskansliet. För tunga fordon som inte uppfyller särskilda utsläppskrav finns redan en möjlighet att begränsa trafik med dessa i miljözoner.

Renare sjöfart

Från och med den 1 januari 2015 får sjöfarten endast använda marina bränslen som har en svavelhalt om högst 0,1 viktprocent i svavel-kontrollområdena i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen samt Nordamerika. Östersjön, delar av Nordsjön och Engelska kanalen är utsedda som s.k. svavelkontrollområden (SECA) av IMO (FNs Sjöfartsorganisation). I och med att kraven skärptes har sjöfartens utsläpp av försurande svaveldioxid minskat med 88 procent.

Utsläpp av kväveoxider bidrar till en ökad försurning av miljön och till övergödning av hav, sjöar och vattendrag samt har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden varför regeringen, via Transportstyrelsen, arbetat aktivt med att se till så att det kan bli möjligt att utse Östersjön och Nordsjön till ett kväve-kontrollområde, s.k. NECA. Beslut om detta förväntas fattas i sommar av IMO:s miljöskydds kommitté.

Barlastkonventionen, som reglerar krav på hantering av barlastvatten för att förhindra att skadliga främmande organismer sprids med fartygs barlastvatten, träder i kraft den 8 september 2017. Regeringen har förberett lag och förordning som möjliggör detta i Sverige (prop. 2016/17:134). Konventionen ställer krav på att fartygen ska byta ut barlastvatten till havs, men med ett successivt införande av gränsvärden för antalet levande organismer som får släppas ut, vilket indirekt innebär att de flesta fartyg måste installera utrustning ombord för att behandla barlastvattnet till satta gränsvärden.

Regeringen har vidare gett Trafikanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt s.k. eco-bonussystem i Sverige. Ett sådant system syftar till att stimulera överflyttning från väg till sjöfart genom att i ett inledande skede kompensera för de mer-kostnader som kan vara förenade med att etablera nya sjötransportlösningar.

Också inom IMO har flera viktiga beslut tagits om bl.a. global datainsamling av koldioxidutsläpp från fartyg samt om skärpta, globala krav på svavelhalten i marint bränsle. Fr.o.m. den 1 januari 2020 sänks den högsta tillåtna svavelhalten i marint bränsle från 3,5 viktprocent till 0,5 viktprocent. Ett globalt krav som ligger närmare den gräns som gäller i Östersjön och Nordsjön men på samma nivå som resten av EU är positivt både ur ett konkurrens- och miljöperspektiv.

Ökat fokus på gång, cykel och kollektivtrafik

Minskade halter av luftföroreningar i tätorter kan nås genom att begränsa trafik med stora utsläpp och främja trafik med låga utsläpp, som gång, cykel, kollektivtrafik och olika typer av eldrivna fordon. Kollektivtrafik och cykel är ett område där den kommunala och regionala nivån har hög bestämmanderätt.

Regeringen anser emellertid att det är angeläget att staten bidrar till att förbättra förutsättningarna att resa med kollektivtrafik. Det är också viktigt att samhällsplaneringen generellt i ökad utsträckning främjar en samhällsstruktur med goda möjligheter att resa kollektivt, till fots eller med cykel.

Regeringen har inrättat ett statligt bidrag kallat stadsmiljöavtal som ska främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska kunna ske med kollektivtrafik. Avtalet innebär att staten går in och medfinansierar infrastruktur för kollektivtrafik. Från 2017 ingår även cykelinvesteringar i statsmiljöavtalet.

Regeringen har även gett Trafikverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i uppdrag att främja kollektivtrafik och hållbara transporter i landsbygd. VTI har vidare fått medel för att under två år genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar för att öka möjligheterna att resa kollektivt på landsbygden.

Satsningar har också gjorts för att främja cykling. Regeringen vill att cyklingen ökar och har satsat 100 miljoner för att främja en sådan utveckling. Regeringen håller på att ta fram en cykelstrategi där arbetet för ökad och säker cykling beskrivs mer utförligt.

Internationella avtal

Eftersom de svenska miljömålen bara kan nås om luftföroreningar som kommer in till Sverige från andra länder minskar, är Sverige aktivt i internationella sammanhang som t.ex. i FN:s luftvårdskonvention. Regeringen drev också på för att kraven i EU:s s.k. takdirektiv som antogs i december 2016 skulle vara så skarpt som möjligt. I de nya reglerna fastställs strängare nationella utsläppstak för de luftföroreningar som är mest skadliga för miljön och människors hälsa.

Källa: 2017 års ekonomiska vårproposition, prop. 2016/17:100 (pdf 4 MB)