Cykeln i vårbudgeten 2017

Här nedanför har jag samlat utdrag från regeringens vårbudgetproposition som presenterades den 18 april 2017.

Här nedan kan man läsa utdrag från 2017 års ekonomiska vårproposition som handlar om cykeln, men även övriga delar som handlar om infrastruktur och kommunikation.

Vårbudgetpropositionen finns i sin helhet publicerad på regeringens webbplats. Utdragen här nedan har gjorts från 2017 års ekonomiska vårproposition: 2017 års ekonomiska vårproposition, prop. 2016/17:100 (pdf 4 MB)

Vårbudgetpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2018.

Men du kan även läsa: Cykeln i Budgetproposition 2017

Cykeln nämns i detta avsnittet

Investeringar i bostäder och infrastruktur sid. 35

Investeringar i infrastruktur och bostäder ökar rörligheten på arbetsmarknaden genom att förbättra förutsättningarna för människor att arbetspendla och bo där det finns jobb och utbildningsmöjligheter. Bostadsbyggandet når rekordnivåer. År 2016 beräknas nybyggnation av ca 63 000 nya lägenheter. Det är framför allt ökad produktion av flerbostadshus och hyresrätter. Regeringen har tillsatt en samordnare som har presenterat förslag för att stärka kompetensförsörjningen inom byggsektorn. Samordnaren lyfter även fram möjligheten att öka bostadsproduktionen genom ökat industriellt byggande samt åtgärder för att få in fler kvinnor och nyanlända i byggbranschen. Byggandet av flerbostadshus är nu på den högsta nivån sedan miljonprogrammet. Regeringen har i budgeten för 2017 gjort den största satsningen på bostadsbyggande på 20 år. Satsningen är särskilt inriktad på ökat byggande av hyresrätter med överkomliga hyror.
Bostadsbehovet är dock fortsatt stort. Regeringen genomför det s.k. 22-punkts-programmet för ökat bostadsbyggande.

Programmet syftar bl.a. till att sänka byggkostnader, bidra till att mer byggklar mark bebyggs, korta ledtiderna i byggprocessen, öka rörligheten på bostadsmarknaden och stimulera till byggande av fler hyresrätter. De bostäder som byggs i dag ska stå i många år. Ur ett klimat- och miljöperspektiv är det därför viktigt att de möjligheter som finns för att bygga rätt från början används. Inom bostads- och stadsutvecklingspolitiken finns flera viktiga verktyg för att hantera klimatutmaningen, klara miljömålen och ställa om samhället i en hållbar riktning.

För att bygga ett klimatsäkert och hållbart samhälle anser regeringen att det är viktigt att minskad klimatpåverkan eftersträvas och att klimatförändringarna beaktas i den fysiska planeringen. Även den generation som flyttar hemifrån i dag ska ha tillgång till goda bostäder till en rimlig kostnad. De höga priserna och nyproduktionshyrorna är en särskild utmaning som gör tillgången på bostäder ojämlik. Regeringen prioriterar byggandet av bostäder med överkomliga hyror. I det bostadspolitiska paketet ingår därför en satsning på investeringsstöd med inriktning på hyresrätter och student-bostäder.

Investeringar i infrastruktur kräver långsiktighet och regeringen lämnade därför förra året en infrastrukturproposition (prop. 2016/17:21) med förslag till ekonomiska ramar för perioden 2018–2029 till riksdagen. Förslaget innebär ett betydande tillskott på 107,5 miljarder kronor i de ekonomiska ramarna för utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen jämfört med den nuvarande planen för 2014–2025.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att föreslå en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för planperioden 2018–2029. Regeringen avser att fastställa den nationella planen våren 2018. Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem.

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer, med korta restider som främjar en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg. Nuvarande utredningsläge avseende det mest omfattande utbyggnadsalternativet för nya stambanor för höghastighetståg visar att ett fullt utbyggt system skulle kunna färdigställas 2035–2040. Nya stambanor är ett projekt som sträcker sig över flera mandatperioder och påverkar statens budget över lång tid. Det är därför centralt att det finns ett brett stöd i riksdagen inför beslut om Sverige ska satsa på nya stambanor för höghastighetståg. Förberedelserna för byggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping fortgår. Ytterligare banor ska planeras.

Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget 2017 ökade medel till statens trafikavtal för att säkra goda möjligheter till interregional kollektivtrafik. Regeringen anser att det är angeläget att nattågstrafik och regionalpolitiskt motiverad trafik över länsgränser kan bedrivas med en hög ambition och avser att återkomma i frågan.

I december 2016 presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi med målet att hela Sverige har snabbt bredband 2025. Regeringens bredbandsmål är en grundstomme för att digitaliseringens fördelar ska kunna komma alla till del.

Regeringen investerar för att främja hållbara stadsmiljöer genom stadsmiljöavtal, som ger möjlighet för kommuner och landsting att söka stöd för investeringar i anläggningar för kollektivtrafik respektive anläggningar för nya transportlösningar för kollektivtrafik samt insatser för ökat cyklande. Stadsmiljöavtalen är fr.o.m. 2018 en del av den ekonomiska ramen för utveckling av transportsystemet och omfattar 1 miljard kronor per år 2018-2029.

För att de stadsmiljöer som byggs ska bli hållbara avser regeringen 2017 besluta en strategi för hållbar stadsutveckling. Regeringen avser även 2017 lämna en proposition baserad på betänkandet Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88).

Sverige – en fossilfri välfärdsnation sid. 42

Tidigare måluppfyllelse på miljöområdet visar att Sverige har haft en god förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle.

Sverige ska lämna fossilberoendet bakom sig för att bli en grön och biobaserad ekonomi. Under mandatperioden 2014–2018 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige tydligt minska. Riksdagen har antagit ett etappmål om att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Regeringen bedömde i en skrivelse 2015 att målet kommer att uppnås (skr. 2015/16:87). Den förra regeringens inriktning var att en tredjedel av minskningen skulle ske i form av investeringar i andra EU-medlemsstater eller flexibla mekanismer. Regeringens ambition är dock att målet så långt som möjligt ska nås genom nationella insatser. Innovationer och aktivt deltagande av närings-livet har stor betydelse. Naturvårdsverkets nya prognoser för Sveriges klimatmål visar att regeringens politik får tydlig effekt. Prognoserna visar att avståndet till att uppnå klimatmålet till 2020 med endast inhemska åtgärder har minskat från 3,4 miljoner ton till 0,8 sedan föregående prognos. Regeringens ambition är att presentera ytterligare åtgärder för att helt sluta gapet.

Av Naturvårdsverkets prognoser framgår även att det krävs ökade ansträngningar för att nå de av regeringen föreslagna klimatmålen till 2030.

En del i klimatarbetet inkluderar ambitionen att höja koldioxidskatten för bränslen som förbrukas kraftvärmeanläggningar och för bränslen som förbrukas vid viss annan värme-produktion som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (Fi2017/01244/S2). Regeringen införde 2015 ett nytt klimat-investeringsstöd, det s.k. Klimatklivet som är en av regeringens viktigaste insatser för att stödja utsläppsminskningar (se fördjupningsrutan Klimatklivet).

Efterfrågan på de åtgärder som omfattas av stödet har ökat och regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2017 att ytterligare 500 miljoner kronor tillförs 2017. Om ansökningstrycket fortsätter att vara högt avser regeringen återkomma till frågan i budgetpropositionen 2018. I diagram 2.7 redovisas regeringens utgifter till allmän miljö- och naturvård.

Fossilfria transporter och resor prioriteras

Transportsektorn står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Dessa föreslås minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Minskade utsläpp från transportsektorn är därför avgörande för att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål. Transportsystemet ska moderniseras, vilket bl.a. innebär att dess miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser minskar (se vidare avsnitt 3.4). Framtidens fordon ska vara mer energieffektiva och anpassas för en tid då fordonsflottan uteslutande drivs på icke-fossila alternativ. Regeringen anser att frågan om fossilfria drivmedel bör drivas i EU.

Riksdagens mål om att andelen förnybar energi i transportsektorn ska vara minst 10 procent 2020 uppnås med befintliga styrmedel och åtgärder. År 2015 uppgick andelen förnybar energi i transportsektorn till ca 24 procent, enligt en preliminär beräkning från Energimyndigheten. I Europeiska kommissionens utvärdering av Sveriges miljöpolitik konstateras det att skatteuttaget från transport-sektorn bör öka för att åstadkomma en mer kraftfull miljöstyrning.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit en rad åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Från och med 2017 tillämpas en uppräkning av skattesatserna för bensin och dieselbränsle som utöver indexomräkning via konsumentprisindex även beaktar utvecklingen av BNP.
Därutöver har remittering skett av dels förslag om att införa ett bonus–malus-system för nya lätta fordon (Fi2017/01469/S2), dels ett förslag om en reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle (M2017/00723/R).

Regeringens åtgärder ska stärka miljöanpassade transportslags konkurrenskraft och bl.a. främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt eco-bonussystem i Sverige i syfte att stimulera överflyttning från väg till sjöfart. Ett förslag om vägslitageskatt för tunga lastbilar har lämnats av

Vägslitageskattekommittén (SOU 2017:11) som kommer att beredas vidare. Regeringen avser att arbeta vidare med förslag om en avläsningsbar och, bl.a. utifrån ett regionalpolitiskt perspektiv, differentierad vägslitageskatt och att återkomma till riksdagen före mandatperiodens slut. Regeringen anser att det är viktigt att satsa på elektrifiering av transportsektorn för att möjliggöra en fossilfri transportsektor och uppnåendet av andra miljömål. Därför satsar regeringen på innovation och omställning med elektrifiering av transporter.

Det finns goda förutsättningar att genomföra en omställning av transportsystemet i städer. Regeringen höjde därför medlen till stadsmiljöavtalen i budgetpropositionen för 2017 för att satsa på en effektiv kollektivtrafik i städer och ökad cykling. Transportstyrelsen har föreslagit att kommuner ska få möjlighet att införa miljözoner för att förbättra luftkvaliteten.

De beräknade utsläppen från svenskarnas internationella flygresor motsvarade enligt Naturvårdsverket utsläppen från all bilkörning i landet 2014. Den låga beskattningen av flyget är orimlig i förhållande till dess klimatpåverkan. Klimatavtalet från Paris innebär dessutom att de globala utsläppen måste minska drastiskt. De system som finns i EU och globalt för att minska utsläppen räcker således inte till. Regeringens ambition är därför att införa en skatt på flygresor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer sid. 115

I budgetpropositionen för 2017 presenterades reformer avseende bl.a. insatser för ökat cyklande, kapacitetshöjande åtgärder i järnvägsinfrastrukturen och vidmakthållande av den statliga transportinfrastrukturen. Reformerna beräknas öka utgifterna under utgiftsområdet 2017–2020, jämfört med det föregående året.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 presenterades reformer avseende bl.a. förstärkningar av järnvägsunderhållet. Dessa reformer upphör 2019, vilket bidrar till minskade utgifter jämfört med 2018.

I propositionen Vårändringsbudget för 2016 presenterades en engångsbesparing för väg-underhåll, vilket minskade utgifterna 2016 och beräknas öka utgifterna 2017, jämfört med det föregående året.

Främjande av den cirkulära ekonomin sid. 297

En cirkulär ekonomi innebär en resurseffektiv återanvändning och återvinning av produkter och material. Syftet är att ställa om till ett mer hållbart samhälle där minskad påverkan på klimat, miljö och hälsa går hand i hand med innovation och nya jobb. Regeringen har tagit ett antal initiativ för att främja den cirkulära ekonomin. Bland annat har mervärdesskatten sänkts från 25 procent till 12 procent för mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förebyggande åtgärder som cykelservice eller förstärkning av till exempel skor omfattas också av den sänkta mervärdes-skatten. En skattereduktion har också införts för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.

4.2 Trafikarbetets utveckling sid. 300

Lägesbild av trafikarbetet

Biltrafiken dominerar det totala inrikes trafikarbetet, definierat som den totala körsträckan för alla fordon. Över 50 procent av alla huvudresor (dvs. resor mellan bostad och arbetsplats eller skola) är bilresor. Sett till persontransportarbetet, dvs. det totala antalet resta kilometer, utgör biltransporterna en ännu större andel av persontrafiken (77 procent 2014).

Inom godstrafiken står vägtrafiken för 42 procent av godstransportarbetet (mätt i tonkilometer, dvs. förflyttningen av ett ton gods en kilometer), följt av sjöfart (38 procent) och järnväg (20 procent) (Trafikanalys, 2017).

Diagram 4.1 visar hur persontrafiken utvecklats inom kollektiva färdsätt (exklusive flyg) samt gång, cykel och moped sedan 1990. I storstads-områden är kollektivtrafikens andel av persontransportarbetet 15–25 procent.

I glesbygdskommuner är andelen lägre (ca 8 procent) eftersom kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med bil där det inte råder trängsel på vägarna eller parkeringsbrist och där det dessutom saknas befolkningsunderlag för hög turtäthet.

Flyget är det vanligaste färdmedlet vid utrikes personresor. Mellan åren 1990–2015 ökade antalet utrikesresande passagerare som flyger till och från svenska flygplatser med i genomsnitt nästan 5 procent per år (se diagram 4.2).

Framtida utveckling sid. 301

De transportpolitiska målen, de transport-politiska principerna, fyrstegsprincipen och ett trafikslagsövergripande synsätt ska vara utgångs-punkt för Trafikverkets analyser och förslag till åtgärder i den pågående infrastrukturplaneringen för nästa planperiod 2018–2029 (se även avsnitt 4.1 och 4.4). Riksdagens kommande ställningstagande om ett sektorsmål för transportsektorns utsläpp av växthusgaser (prop. 2016/17:146) ska också vara en utgångspunkt för Trafikverkets uppdrag att ta fram förslag till åtgärder.

Trafikverkets basprognoser utgör i dag ett av underlagen för infrastrukturplaneringen. Prognoserna är framtagna med hjälp av persontrafik- och godstransportmodeller som är baserade på befintliga godsflöden och människors resvanor. Som grund för prognoserna ligger antaganden om bl.a. framtida infrastruktur, trafikering och kostnader samt antaganden om ekonomisk utveckling, befolkningsutveckling m.m. Prognoserna är vidare gjorda med hänsyn till beslutade styrmedel (energi- och koldioxidskatten, banavgiften och svaveldirektivet), vilka väntas ha en dämpande effekt på trafikutvecklingen.

Enligt Trafikverkets basprognoser från 2016 kommer både person- och godstransportarbetet fortsätta att öka i framtiden. Inom persontransporterna väntas spårtrafiken öka med totalt 53 procent till 2040, medan ökningen av biltrafiken skattas till 31 procent totalt (tabell 4.1). Då biltrafiken är så mycket större blir dock ökningen i biltrafiken störst i absoluta tal.

För godstrafiken är det sjöfarten som beräknas öka mest, med sammanlagt över 90 procent fram till 2040, men de beräknande ökningarna för väg och järnväg är också betydande (tabell 4.2).

Prognoser innebär alltid en mer eller mindre hög grad av osäkerhet eftersom de per definition bygger på antaganden om framtiden. Trafikverkets basprognoser ger en bild av framtida förväntad transportefterfrågan givet de antagna prognosförutsättningarna där endast satsningar, initiativ och styrmedel som är beslutade i dag ingår.

Om prognosförutsättningarna ändras, exempelvis genom att ytterligare styrmedel införs för att begränsa transportsektorns utsläpp av växthusgaser, kommer bedömningen av framtida transportarbete att se annorlunda ut.

Frisk luft sid. 309

En ambitiös klimatpolitik har ofta starka synergieffekter med minskade utsläpp av luftföroreningar och bättre luftkvalitet. Synergieffekterna omfattar även transportsektorn, där en utveckling mot minskade utsläpp av växthusgaser för det allra mesta ger minskade utsläpp av luftföroreningar. Regeringens politik för att minska klimatutsläppen från transportsektorn gynnar därför även luftkvaliteten. Det finns emellertid också en rad styrmedel, på nationell och internationell nivå, som direkt styr mot lägre utsläpp av luftföroreningar. Många av dem är förankrade i åtgärdsprogram som kommuner och länsstyrelser måste ta fram om gränsvärdena för utomhusluft överskrids eller riskerar att överskridas. I dag finns det åtgärdsprogram för kvävedioxid och partiklar (PM10) i ett dussintal kommuner i landet och arbete med att ta fram åtgärdsprogram i ytterligare kommuner pågår. Exempel på åtgärder som kan förekomma i åtgärds-programmen är trängselskatt, dubbdäcksförbud på enskilda gator, städning och dammbindning, hastighetsbegränsningar och trädplantering.

Trängselskatt, miljözoner och andra styrmedel

Trängselskatten bidrar till minskade lokala luftföroreningar även om det inte är huvud-syftet. Trängselskatt infördes i Stockholm på försök 2006 och permanent 2007. Sedan 2013 finns en trängselskatt även i Göteborg. Avsikten med trängselskatten har i första hand varit att minska trängseln och finansiera infrastruktur-åtgärder. Minskad trafik i stadskärnan medför också att luftföroreningar och buller minskar. Det kan därför vara ett effektivt instrument för att motverka trängsel med förbättrad stadsmiljö som följd.

Även många av de förslag som Miljömåls-beredningen redovisade i sitt delbetänkande om en luftvårdsstrategi avser lokala åtgärder och styrmedel. Förslagen kommer att behandlas av regeringen under det kommande året. Ett förslag som berör utsläppen från transportsektorn är att utöka kommunernas möjligheter att införa miljözoner. För att följa upp detta har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag om miljözoner för lätta fordon, vilket nu bereds inom Regeringskansliet. För tunga fordon som inte uppfyller särskilda utsläppskrav finns redan en möjlighet att begränsa trafik med dessa i miljözoner.

Renare sjöfart

Från och med den 1 januari 2015 får sjöfarten endast använda marina bränslen som har en svavelhalt om högst 0,1 viktprocent i svavel-kontrollområdena i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen samt Nordamerika. Östersjön, delar av Nordsjön och Engelska kanalen är utsedda som s.k. svavelkontrollområden (SECA) av IMO (FNs Sjöfartsorganisation). I och med att kraven skärptes har sjöfartens utsläpp av försurande svaveldioxid minskat med 88 procent.

Utsläpp av kväveoxider bidrar till en ökad försurning av miljön och till övergödning av hav, sjöar och vattendrag samt har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden varför regeringen, via Transportstyrelsen, arbetat aktivt med att se till så att det kan bli möjligt att utse Östersjön och Nordsjön till ett kväve-kontrollområde, s.k. NECA. Beslut om detta förväntas fattas i sommar av IMO:s miljöskydds kommitté.

Barlastkonventionen, som reglerar krav på hantering av barlastvatten för att förhindra att skadliga främmande organismer sprids med fartygs barlastvatten, träder i kraft den 8 september 2017. Regeringen har förberett lag och förordning som möjliggör detta i Sverige (prop. 2016/17:134). Konventionen ställer krav på att fartygen ska byta ut barlastvatten till havs, men med ett successivt införande av gränsvärden för antalet levande organismer som får släppas ut, vilket indirekt innebär att de flesta fartyg måste installera utrustning ombord för att behandla barlastvattnet till satta gränsvärden.

Regeringen har vidare gett Trafikanalys i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tillfälligt s.k. eco-bonussystem i Sverige. Ett sådant system syftar till att stimulera överflyttning från väg till sjöfart genom att i ett inledande skede kompensera för de mer-kostnader som kan vara förenade med att etablera nya sjötransportlösningar.

Också inom IMO har flera viktiga beslut tagits om bl.a. global datainsamling av koldioxidutsläpp från fartyg samt om skärpta, globala krav på svavelhalten i marint bränsle. Fr.o.m. den 1 januari 2020 sänks den högsta tillåtna svavelhalten i marint bränsle från 3,5 viktprocent till 0,5 viktprocent. Ett globalt krav som ligger närmare den gräns som gäller i Östersjön och Nordsjön men på samma nivå som resten av EU är positivt både ur ett konkurrens- och miljöperspektiv.

Ökat fokus på gång, cykel och kollektivtrafik

Minskade halter av luftföroreningar i tätorter kan nås genom att begränsa trafik med stora utsläpp och främja trafik med låga utsläpp, som gång, cykel, kollektivtrafik och olika typer av eldrivna fordon. Kollektivtrafik och cykel är ett område där den kommunala och regionala nivån har hög bestämmanderätt.

Regeringen anser emellertid att det är angeläget att staten bidrar till att förbättra förutsättningarna att resa med kollektivtrafik. Det är också viktigt att samhällsplaneringen generellt i ökad utsträckning främjar en samhällsstruktur med goda möjligheter att resa kollektivt, till fots eller med cykel.

Regeringen har inrättat ett statligt bidrag kallat stadsmiljöavtal som ska främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska kunna ske med kollektivtrafik. Avtalet innebär att staten går in och medfinansierar infrastruktur för kollektivtrafik. Från 2017 ingår även cykelinvesteringar i statsmiljöavtalet.

Regeringen har även gett Trafikverket och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, i uppdrag att främja kollektivtrafik och hållbara transporter i landsbygd. VTI har vidare fått medel för att under två år genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar för att öka möjligheterna att resa kollektivt på landsbygden.

Satsningar har också gjorts för att främja cykling. Regeringen vill att cyklingen ökar och har satsat 100 miljoner för att främja en sådan utveckling. Regeringen håller på att ta fram en cykelstrategi där arbetet för ökad och säker cykling beskrivs mer utförligt.

Internationella avtal

Eftersom de svenska miljömålen bara kan nås om luftföroreningar som kommer in till Sverige från andra länder minskar, är Sverige aktivt i internationella sammanhang som t.ex. i FN:s luftvårdskonvention. Regeringen drev också på för att kraven i EU:s s.k. takdirektiv som antogs i december 2016 skulle vara så skarpt som möjligt. I de nya reglerna fastställs strängare nationella utsläppstak för de luftföroreningar som är mest skadliga för miljön och människors hälsa.

Källa: 2017 års ekonomiska vårproposition, prop. 2016/17:100 (pdf 4 MB)