Antalet omkomna cyklister 2016

Under perioden januari- december har antalet omkomna cyklister ökat jämfört med samma period året innan. Till och med den 31:a december 2016 har 19 cyklister omkommit jämfört med 17 under 2015 och 33 under 2014

I genomsnitt har 23 cyklister per år omkommit under perioden 2011-2015. Variationerna mellan åren har varit stora och antalet omkomna cyklister har under den aktuella perioden varierat mellan 15 och 33. 

Av de omkomna cyklisterna var åtta personer 65 år eller äldre under 2016.

15 cyklister har omkommit i kollision med motorfordon och fyra i singelolyckor under 2016.

Fördelningen av antalet omkomna cyklister uppdelat på olyckstyp, åren 2007–2012.

Högersvängande lastbilar och kollisioner med bilar med hög fart är två exempel på särskilda risker. Ungefär 75% av olyckor mellan bil och cykel sker i korsningar.

Hastighetsdämpande åtgärder och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.

Cyklisterna är även sedan ett antal år tillbaka den trafikantgrupp som har flest antal svårt skadade. Ett stort ansvar ligger på kommunerna.

Singelolyckan den absolut vanligaste typen av cykelolycka. Men i sammanhanget bör poängteras att även en del av singelolyckorna orsakas av en konflikt med en annan trafikant, där cyklisten undvikit en kollision genom att väja.

Uppemot 80 procent av allvarliga skador uppstår i singelolyckor, drygt 10 procent i konflikt med motorfordon och knappt 10 procent med annan cykel.

Om man studerar singelolyckorna ser man att vägrelaterade faktorer är bidragande orsak till cirka 60 procent av olyckorna, i första hand drift och underhåll men även vägutformning.

Olyckorna som är relaterade till drift- och underhåll orsakas till nästan 70 procent av halka på grund av is, snö, grus eller löv.

Allvarligt skadade,åren 2007–2012. Källa: VTI rapport 801 (2013).

Halt underlag är alltså den enskilt viktigaste olycksorsaken när det gäller singelolyckor. Ungefär var tredje allvarligt skadad cyklist skadas på grund av halt underlag.

Halkolyckor på is och snö inträffar från oktober till april.

Redan i mars är gruset en betydande orsak till att cyklisten halkar omkull. Lösgrusproblemet fortsätter sedan hela sommarhalvåret.

De vanligaste orsakerna till allvarliga skador hos cyklister vid en singelolycka enligt en klassning av 4 000 slumpvis utvalda personer som uppsökt sjukhus. Procentsatserna summeras inte ihop till 100 eftersom varje olycka kan ha flera orsaker.

Källa: VTI rapport 801 (2013).

Vintermånaderna har en lägre andel skadade cyklister (omkring 5 procent per månad) än sommarmånaderna (omkring 10 procent per månad) vilket hänger ihop med årsvariationen i cyklandet.

Halkrelaterade orsaker vid singelolyckor med cykel (y-axeln till vänster) och olycksfördelning (y-axeln till höger) vid olyckor som leder till allvarligt skadade uppdelat efter månad under året.

Var sker cykelolyckorna?

De flesta singelolyckor sker i blandtrafik och gång- och cykelbana (GC-bana).

Kollision mellan cykel och motorfordon sker ofta i korsningar och på gatu- eller vägsträcka.

Kollision mellan cyklister är vanligast på GC-banor och på gatu- eller vägsträckor.

Kollision mellan mopedister och cyklister där cyklister får en allvarlig skada sker oftast på GC-bana och på gatu- eller vägsträcka.

De flesta kollisioner mellan cyklister och fotgängare sker på GC-banor, men även på gatu- och vägsträckor.

Vanligaste korsningsolyckan är kollision med motorfordon, därefter kollision med moped, cykel-cykel, singelolyckor och cykelfotgängare.

Källa: Transportstyrelsen, Säkrare cykling - gemensam strategi för år 2014-2020, VTI rapport 801

RS1 den första “Autobahn för cyklister” i Tyskland

Sex meter bred, slät asfalt, inga bilar, inga fotgängare och en slätt cykelbana att cykla på. Som många kallar en “Autobahn för cyklister”.

Nästan som en liten landsväg skall nya Radschnellweg (RS1) gå från Essen till Mülheim.

Men än så läng är den bara fem kilometer lång, 2020 skall den bli 100 km lång och gå över Ruhrområdet - långt borta från trafikstockningar på motorvägarna. En sådan väg är unik i Tyskland.

Ruhr Regionförbundet (RVR) planerar att autobahn för cyklister, skall leda från Duisburg till Mülheim, Essen, Gelsenkirchen, Bochum, Dortmund, Unna, Kamen och Bergkamen upp till Hamm.

I focus.de säger Daniel Wegerich från Allgemeinen Deutschen Fahrrad-Club (ADFC) att det är en "milstolpe i främjandet av cykling"

Daniel Wegerich säger även att skillnaden från många andra cykelvägar är att RS1 inte är inriktad på att locka cykelturister utan den är inriktad på att locka pendlare att använda den och skall lämna sin bil hemma. Planen är också att RS1 skall ha bra förbindelser med kollektivtrafiken.

Förstudien på uppdrag av RVR säger att den totala kostnaden uppskattas till 183.7 miljoner euro. En stor del av pengarna kommer att gå till att bygga broar och tunnlar. Endast 20 procent av det belopp som skall investeras i vägbygget. Långa sträckor som skall användas är gamla järnvägslinjer.

Radschnellwege diskuteras även i andra städer, i Berlin diskutteras en cykelväg som kan vara mer än tio kilometer lång och gå längs S-Bahn från Potsdamer Platz i riktning mot Wannsee i utkanten. Men man överväger fortfarande om området inte kan användas på annat sätt.

Det finns även ett förslag på en nio kilometer lång Radschnellwege från Bahnhof Zoo till Friedrichshain som kan gå delvis under en tunnelbana, det blir i så fall den första cykelvägen inomhus i Tyskland.

Källa: focus.de

Sveriges cyklister, skänk en slant till Musikhjälpen 2015

Temat för årets Musikhjälpen är ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”. Cyklistbloggen har startat insamlingsbössan ”Sveriges cyklister”.Så Sveriges cyklister kan skänka en slant via sms till den.

Har du ett oregistrerat kontantkort eller företagsmobil så kan du lösa det på WyWallet.
Musikhjälpen 2015, som direktsänds från Linköping 13–19 december, kommer att ledas av Gina Dirawi, Linnea Henriksson och Kodjo Akolor!

Här är samtliga gäster som är klara för Musikhjälpen 2015: De kommer till buren! 
På fredag den 18 december kl. 13.00 så är cykelkommentatorn Roberto Vacchi gäst oss Musikhjälpen.



Årets Tema är alltså ”Ingen ska behöva fly undan klimatet”.
De senaste fem åren har över 100 miljoner människor tvingats fly på grund av klimatrelaterade katastrofer. Det är alltså i snitt ca 2000 människor som varje timme måste lämna sina hem.
Kraftiga skyfall, översvämningar och torka leder till att människor dör, skadas och förlorar sin försörjning. Nästan varje dag inträffar en naturkatastrof någonstans i världen och de flesta av dem är klimatrelaterade. Forskarvärlden är enig om att ifall temperaturerna på jorden fortsätter att stiga kommer de klimatrelaterade katastroferna att bli fler och kraftigare i framtiden. Det innebär också att många fler människor kommer tvingas på flykt.

Men det går att göra skillnad

På de allra flesta platser i världen kan man förutse, varna för och lindra konsekvenserna av katastroferna. Men många låginkomstländer är inte tillräckligt rustade.

Det här är några av de insatser som behövs:

• Tidiga varningssystem i form av flaggor och megafoner som varnar för cykloner.
• Utbildningar i hur människor ska agera vid en katastrof, till exempel var du ska ta vägen och hur du avläser varningssystemen.
• Säkra toaletter, brunnar och pumpar som fungerar vid en översvämning.
• Bygga dammar, sanddyner, plantera träd och gräva kanaler för att leda bort vatten.
• Ta fram och ge människor tillgång till mat och grödor som kan stå emot angrepp och torka.

För varje krona som läggs på katastrofbered­skap sparas minst fyra kronor i katastrofhjälp. Varje krona hjälper till att rädda människoliv och minska mänskligt lidande.

Vad kan pengarna vi samlar in räcka till?

• 50 kronor kan räcka till cement för att bygga grunden till en säker toalett som kan stå emot översvämningar.
• 100 kr kan räcka för att utbilda en bondefamilj i Östra Afrika i klimatanpassning för att kunna bruka jorden trots torka och slippa flytta från gården.
• 200 kronor kan räcka till att plantera tio träd som kan vara livsviktiga genom att de kan suga upp vatten vid en översvämning och hålla jorden bördig vid torka.

Det går naturligtvis att läsa mer om det på musikhjälpen/årets tema.
Det går även att skänka pengar direkt till Musikhjälpen - Radiohjälpen med Plusgiro, Bankgiro eller Swish, men då syns det inte på insamlingsbössan ”Sveriges cyklister”.

Externa länkar till Musikhjälpen

http://www.svtplay.se/video/5191972/musikhjalpen/musikhjalpen-webb-sasong-8-13-12-16-00 http://bossan.musikhjalpen.se/insamling/sveriges-cyklister
http://www.svtplay.se/musikhjalpen
www.sverigesradio.se/Musikhjälpen
https://www.youtube.com/user/Musikhjalpen
http://www.tradera.com/charity/musikhjalpen-officiella
https://instagram.com/musikhjalpen/
https://www.facebook.com/Musikhjalpen
https://twitter.com/musikhjalpen
https://twitter.com/hashtag/mh15

Årets riksdagsmotioner om cykelfrågor

Den allmänna motionstiden 2015/16 har avslutats. Här nedan har jag samlat länkar till motioner som handlar om cykeln. Det finns en risk att jag har missat någon motion som handlar om cykelfrågor, det har ju kommit in 3203 motioner.

Har markerat motioner som handlar direkt om cykelfrågor med gult.

Har markerat stora motioner, där en del av motionen handlar om cykeln med grönt.

Har markerat motioner som har något om cykeln i sin motivering till motionen med grått.

Motion 2015/16:45 Modernisera friskvårdsbidraget av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Motion 2015/16:141 Cykelväg utmed E20 av Monica Green m.fl. (S)

Motion 2015/16:210 Bygg ut väg 153 av Bengt Eliasson (FP)

Motion 2015/16:277 Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa av Emma Wallrup m.fl. (V)

Motion 2015/16:312 Cykelhjälm av Catharina Bråkenhielm (S)

Motion 2015/16:350 Planering för cykelvägar av Anna Wallén (S)

Motion 2015/16:360 Trafiksäkerhetsarbetet av Monica Green (S)

Motion 2015/16:422 Cyklistperspektiv på vägarbete av Karin Enström (M)

2015/16:582 Reflexväst som säkerhetsutrustning i alla bilar av Agneta Gille (S) och Pyry Niemi (S)

2015/16:693 Markåtkomst vid anläggande av cykelleder av Lotta Finstorp (M)

2015/16:710 Cyklisters säkerhet av Mikael Cederbratt (M)

2015/16:728 Avskaffa cykelhjälmslagen för minderåriga av Rasmus Ling (MP)

2015/16:737 Enklare och billigare studentbostäder av Staffan Danielsson (C)

2015/16:756 Fördubblad kollektivtrafik av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)

2015/16:804 Förstärkt trafikundervisning i grundskolan av Boriana Åberg (M)

2015/16:893 Nationell skyltstandard för besöksnäringen av Penilla Gunther (KD)

2015/16:920 Ge kommuner möjlighet att styra mot fossiloberoende fordonsflotta Motion av Rickard Nordin (C)

2015/16:929 Rättvisare reseavdrag av Rickard Nordin (C)

2015/16:935 Ljus på natten – ingen lysande idé av Rickard Nordin (C)

2015/16:942 Cykelstrada mellan Täby och Stockholm av Erik Andersson (M)

2015/16:1004 Elcykelpremie av Maria Stockhaus (M)

2015/16:1022 Omdragning av E4:an av Kristina Nilsson (S) och Katarina Köhler (S)

2015/16:1041 Skatteregler för cyklar av Edward Riedl (M) och Lotta Finstorp (M)

2015/16:1045 Lägre bränsleskatt i glesbygden av Edward Riedl (M)

2015/16:1102 Cykeln och ett hållbart transportsystem av Lars Tysklind (FP)

2015/16:1227 Fler obligatoriska schemalagda idrottstimmar i skolan av Jenny Petersson (M)

2015/16:1254 Ökad kontroll för stoppande av stöldgods utförsel från Sverige av Maria Plass m.fl. (M)

2015/16:1313 Götaälvbron av Jimmy Ståhl (SD)

2015/16:1328 Stockholmsmotion av Sofia Arkelsten m.fl. (M)

2015/16:1496 Lidingö och trängselskatten av Caroline Szyber (KD)

2015/16:1600 Strategi för mer cykling av Stina Bergström m.fl. (MP)

2015/16:1693 Främja användningen av elcyklar av Edward Riedl (M)

2015/16:1709 Frihet att svänga till höger vid rödljus av Finn Bengtsson (M) och Pia Hallström (M)

2015/16:1728 Hastighetsbegränsning för elcyklar av Edward Riedl (M)

2015/16:1744 Bygg cykelbana Västerås-Köping av Åsa Coenraads (M) och Jessica Polfjärd (M)

2015/16:1939 Bygg cykelbana mellan Västerås och Enköping av Åsa Coenraads (M) och Jessika Roswall (M)

2015/16:1991 Arbetsmarknad och arbetsliv av Désirée Pethrus m.fl. (KD)

2015/16:2123 Trafiksäkerhetspolitik som bidrar till bättre hälsa av Karin Svensson Smith (MP)

2015/16:2283 Informationskampanj kring trafikkunskap av Larry Söder (KD)

2015/16:2512 Gemenskap och framtidstro av Andreas Carlson m.fl. (KD)

2015/16:2847 Turism och besöksnäring av Josef Fransson m.fl. (SD)

2015/16:2961 Ansvar för nationella cykelleder av Jan R Andersson (M)

2015/16:3058 Bättre konkurrensvillkor för alla transportslag av Jessica Rosencrantz m.fl. (M)

2015/16:3059 Infrastruktur för mobilitet och hållbarhet av Jessica Rosencrantz m.fl. (M, C, FP, KD)

2015/16:3090 Trafikteori i skolan av Markus Wiechel (SD)

2015/16:3148 Utgiftsområde 22 Kommunikationer av Robert Halef m.fl. (KD)

2015/16:3207 Utgiftsområde 24 Näringsliv av Penilla Gunther m.fl. (KD)

2015/16:3208 Infrastruktur för långsiktig hållbarhet av Anders Åkesson m.fl. (C)

En gång om året får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, i praktiskt taget vilket ämne som helst. Det är vid den allmänna motionstiden som äger rum på hösten.

Ledamöterna får under denna tid lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Motioner som lämnas in under den allmänna motionstiden kallas för fristående motioner eller allmänna motioner. En motion kan innehålla ett eller flera förslag, yrkanden.

Varje motion hänvisas till något av riksdagens utskott för beredning. Utskotten går igenom förslagen i motionerna och lämnar förslag på vad riksdagen ska besluta innan riksdagen tar ställning i kammaren.

Värt att veta att det är normalt att det inte går igenom många förslag.

1,5 procent av motionsförslagen fick ja 2002–2006.

0,1 procent av motionsförslagen fick ja 2006–2010.

1,6 procent av motionsförslagen fick ja 2010–2014.

Källa: riksdagen.se

Hisingen Runt & Västkusten Runt

 

Våren har kommit och den 39:e upplagan av Hisingen Runt närmar sig, motionsloppet på 50 km för alla, oavsett antal mil i benen. Hisingen Runt 31 maj 2015.

Hisingen Runts 50 km slingrar sig fram i vacker natur på Hisingen genom såväl skog, öppna fält och åkrar som mellan djur på landet och husen i olika samhällen.

En nyhet för 2015 är att start och mål flyttas till Kanaltorget, framför GöteborgsOperan.

Många var positiva till delningen för olika distanser på motionsloppet 2014. Så nu ingår även Västkusten Runt den 30 maj 2015. Nu kan du välja mellan tre rundor olika rundor 30 - 31 maj.

50 km som ingår i Göteborgsklassikern och är en fin naturupplevelse på Hisingen.

Klicka här för större karta (öppnas i nytt fönster)

Dagen före Hisingen Runt cyklas Västkusten Runt som ingår i regionklassikern med distanserna 125 och 275 km.

Klicka här för större karta (öppnas i nytt fönster)

Mer detaljerad karta

Till förra årets Hisingen Runt så var omkring 2 000 anmälda. Den 8 maj i år så var det 1 948 anmälda fördelat på 1 234 som vill cykla 50 km, 510 anmälda till 125 km och 204 anmälda till 150 km.

Anmälningsavgift:

Hisingen Runt:
400 kr 1 februari - 17 maj, 500 kr 18 maj - 31 maj

Västkusten Runt:
550 kr 1 februari - 17 maj, 650 kr 18 maj - 30 maj
950 kr 1 februari - 17 maj, 1050 kr 18 maj - 30 maj

Du kan också besöka Hisingen Runt på Facebook.

Hisingen Runt arrangeras av Hisingens Cykelklubb.

Skall du träna kan du titta på Landsvägsrundor, Göteborg med omnejd. Här är en liten samling rundor runt Göteborg.

Källa: vastkustenrunt.se, hisingenrunt.se, vgr.tlevent.se, goteborgsklassikern.se

Tiotusentals cyklister deltog i “I Bike Budapest”

Tiotusentals cyklister deltog i "I Bike Budapest" en händelse som skede i lördags på eftermiddagen.

Under de senaste tjugo åren, har antalet personer som cyklar i den ungerska huvudstaden ökat otroligt mycket. Trots en festival atmosfär, så är händelsen också en demonstration för att Budapest skall bli en genuin cykelvänlig stad.

Enligt “I bike Budapest” så utlovades det att Budapest offentliga cykelresor skulle få förbättringar och det har fortfarande bara delvis genomförts. Omedelbar översyn och omstrukturering av de gamla, dåligt utformade cykelvägarna kan inte skjutas upp ytterligare.

Underhåll av cykelinfrastrukturen är i förorterna och centrum är inte löst. Det är inte bara är centrum i Budapest som behöver förbättringar. 

Men det är inte längre nödvändigt att förklara att cyklingen har godtagits och är populärt. Det är en gåva till staden som inte bör missas.

Källa: chinadaily.com, rt.com, theguardian.com, news.xinhuanet.com, kerekparosklub.hu, facebook.com/ibikebudapest

Trafikutskottet vill ha nationell cykelstrategi för att främja cyklandet

Enligt Trafikutskottet: så bör en nationell cykelstrategi tas fram. Dessutom kan regler behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Det anser trafikutskottet som föreslår att riksdagen ger dessa två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag.

Nationell cykelstrategi

Cykling är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv – men även ur hälsosynpunkt. Cykeln ska också ses som ett eget transportsätt.

Det anser trafikutskottet som också betonar att en viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort.

Cykling ska i högre grad beaktas när man planerar transportsystem – även ur ett nationellt perspektiv.

Utifrån detta anser utskottet att det finns ett behov av en nationell strategi för cykling och vill att riksdagen uppmanar regeringen om att utforma en sådan.

Underlätta för cykling i städer

Dessutom vill utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att se över om trafikregler kan ändras för att underlätta cykling i städer.

Det kan då prövas om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan. Enligt utskottet behöver denna flexibilitet finnas bland annat utifrån att cyklister behöver kunna hålla olika hastigheter på cykelbanan.

Förslagen grundar sig i motionsförslag från Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet.

Reservationer från SD och V

Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget om att se över om trafikreglerna för cykling.

De menar att bilar och cyklar bör separeras i största möjliga mån och menar att regeländringar även kan innebära att det byggs mindre infrastruktur som är särskilt anpassad för cykel.

Vänsterpartiet skriver i sin reservation att cykeltrafiken måste få en större betydelse i hela transport- och samhällsplaneringen och pekar på att när man bygger nya vägar, till exempel så kallade två-plus-ett-vägar, försvinner ofta vägrenen där man tidigare kunnat cykla.

I dag justerade riksdagens trafikutskott ett betänkande i samklang med artikeln i GP: Dags prioritera cykel framför bil i städerna enligt Karin Svensson Smith (MP) ordförande riksdagens trafikutskott

Jag tycker att det verkar komma ut ett bra betänkande, men med tanke på vad vänsterpartiet skriver i sin reservation så kunde man kanske ha önskat mer. Men betänkandet publiceras först den 24 februari.

Jag har tidigare skrivit om “Ny cykelstrategi i Danmark, skall få fler danskar att cykla” och “Låt farten avgöra var du cyklar”

Planerad dag för debatt och beslut

Onsdagen den 4 mars. Debatten sänds via webb-tv.

Dokument

• Trafikutskottets betänkande 2014/15:TU5 (publiceras den 24 februari)
• Mer om ärendet

Källa: riksdagen.se

Göteborgs cykelhandlingsplan 2015

Trafikverket är med och finansierar nya cykelbanor vid Ellesbovägen, Tuvevägen och Gråbovägen. Och det kommer även att byggas vid nya cykelbanor vid Fräntorp, Redbergsvägen och Olskroken. Det är några exempel på förbättringar för stadens cyklister som ska genomföras 2015.

Styr&ställ kommer att byggas ut på 8 nya platser.

Trafikkontoret kommer att medverka till att en lastcykelpool ska startas i Göteborg.

Fler cykelparkeringar byggs, bland annat ett cykelparkeringstorn på Drottningtorget. Enligt handlingsplanen för cykel 2014 så skulle cykelparkeringstornet ha byggts 2014, men har inte blivit gjort.

Handlingsplan för cykel 2015:

FRAMKOMLIGHET

• Östra Hamngatan, Östra sidan, Kanaltorgsg - kungsportspl byggs om till cykelfartsgata.
• Ny cykelvägvisning på västra sidan och norra Hisingen. Med utbyggnaden täcks de övergripande cykelstråken i hela Göteborg av ny cykelvägvisning.
• Förbättrad cykelvägvisning vid byggarbetsområden.

NYA CYKELBANOR PÅ FÖLJANDE PLATSER:

Medfinansiering Trafikverket:

• Ellesbovägen delen Kärra – Stora Mysternavägen.
• Ellesbovägen delen Stora Mysternavägen – Jordfallsvägen byggs delvis 2015 resp 2016.
• Tuvevägen delen Norrleden – Kongahällavägen.
• Gråbovägen delen Angereds kyrka – Björsared

Nya cykelbanor

• Fräntorp/Östra Torpavägen ny cykelbana genom parken mellan Östra Torpavägen och Fräntorps Folkets hus.
• Redbergsvägen, delen Danska vägen – Kobbarnas väg: Pendlingscykelväg byggs ut med enkel/dubbelriktade cykelbanor + cykelartsgator enligt nya cykelprogrammet. Utvärdering skall göras.
• Olskroken, pendlingscykelväg separerad från gående byggs längs Martin Anderssons Gata/E20 och knyts ihop med Redbergsvägen, enligt nya cykelprogrammet. Utvärdering skall göras.

MINDRE ÅTGÄRDER:

• Klippan/Novtel breddning av övergripande gc-bana.
• Säröbanan/Per Hans Väg breddning och separering (gång och cykel) av övergripande gc-bana.
• Billdalsvägen Uggledal – Brottkärrsv breddning och separering mellan gång och cykel.

TILLGÄNGLIGHET

• 300 nya cykelparkeringar på ca 25 platser vid bl.a målpunkter enligt åtgärdslista.
• Bygg ett cykelparkeringstorn på Drottningtorget.
• Uppföra 5 tillfälliga cykelparkeringar i centrum.
• Styr & ställ-stationer på 8 nya platser.
• Öppna en elcykelpool med cyklar vid centralstationen och Lindholmen.
• Öppna en ellastcykelpool för boende i Kvillebäcken.

TRAFIKSÄKERHET

• Trafiksäkerhetsåtgärd vid Munkebäcksmotet, bl.a förhöjd cykelpassage.
• Trafiksäkerhetsåtgärd vid Transportgatan/Göpåsgatan, cykelpassage.
• Trafiksäkerhetsåtgärd vid Kanaltorgsgatan/Norra Sjöfarten, förhöjd cykelpassage m.m.
• Sommarvädersgatan bl.a ombyggnad cykelbana ca 40 m.
• Bassåsvägen vid Brottkärrsvägen ny cykelbaneanslutning för bl.a skolbarn.
• Tunnlandsgatan Kapplandsg – Riksdalersg nya cykelfält.

TRYGGHET

• Ny cykelbanebelysning planeras från Agnesbergsmotet längs väg 45 in mot centrum.

STANDARD

• Förstärkt vinterväghållning, sopsalta fler prioriterade cykelbanor.
• Förstärkt vinterväghållning, fler cykelbanor saltas för att få “svarta cykelbanor”.
• Ta upp flis på de “svarta cykelbanor” när vädret säger att det är torrt och klart mer än 5 dagar på raken.
• Vårstäda körbanorna tidigt på stora leder där cykelvägar ligger väldigt nära för att minska damm.

KOMMUNIKATION

• Driva utmärkelsen cykelvänlig arbetsplats.
• Utveckla cykelkartan till att även visa olika typer av cykling som t.ex motionscykling, cykelturer för barn och natursköna rutter.
• Ta fram en digital karta som visar satsningarna
• Utveckla appen Cykelstaden vidare

CYKEL I BYGGSKEDE

• Arbeta för att öka framkomligheten för cyklister i byggarbetsområden, t.ex genom ökade bredder och jämnare underlag.
• Utreda möjligheten att prioritera cyklister på strategiska platser genom att t.ex omvandla ett bilkörfält till cykelbana. 

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER FRÅN CYKELPROGRAM FÖR EN NÄRA STORSTAD 2015-2025

• Arbeta med genomförandet av det nya cykelprogrammet, t.ex ta fram nya riktlinjer och utformningsprinciper.
• Utveckla och testa metoder för uppföljning och kvalitetssäkring enligt det nya cykelprogrammet.
• Öka kunskapen på trafikkontoret om hur Göteborg skall bli en attraktiv cykelstad.

Källa: Handlingsplan för cykel 2015

Nollvisionen skall gälla för cyklister också

Under perioden januari- december har antalet omkomna cyklister ökat jämfört med samma period året innan. Till och med den 31:a december 2014 har 34 cyklister omkommit jämfört med 15 under 2013.

Ungefär 70 % av cyklister omkommer genom kollision med motorfordon.

Fördelningen av antalet omkomna cyklister uppdelat på olyckstyp, åren 2007–2012.

Högersvängande lastbilar och kollisioner med bilar med hög fart är två exempel på särskilda risker. Ungefär 75% av olyckor mellan bil och cykel sker i korsningar.

Hastighetsdämpande åtgärder och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.

Cyklisterna är även sedan ett antal år tillbaka den trafikantgrupp som har flest antal svårt skadade. Ett stort ansvar ligger på kommunerna.

Singelolyckan den absolut vanligaste typen av cykelolycka. Men i sammanhanget bör poängteras att även en del av singelolyckorna orsakas av en konflikt med en annan trafikant, där cyklisten undvikit en kollision genom att väja.

Uppemot 80 procent av allvarliga skador uppstår i singelolyckor, drygt 10 procent i konflikt med motorfordon och knappt 10 procent med annan cykel.

Om man studerar singelolyckorna ser man att vägrelaterade faktorer är bidragande orsak till cirka 60 procent av olyckorna, i första hand drift och underhåll men även vägutformning.

Olyckorna som är relaterade till drift- och underhåll orsakas till nästan 70 procent av halka på grund av is, snö, grus eller löv.

Allvarligt skadade,åren 2007–2012. Källa: VTI rapport 801 (2013).

Halt underlag är alltså den enskilt viktigaste olycksorsaken när det gäller singelolyckor. Ungefär var tredje allvarligt skadad cyklist skadas på grund av halt underlag.

Halkolyckor på is och snö inträffar från oktober till april.

Redan i mars är gruset en betydande orsak till att cyklisten halkar omkull. Lösgrusproblemet fortsätter sedan hela sommarhalvåret.

De vanligaste orsakerna till allvarliga skador hos cyklister vid en singelolycka enligt en klassning av 4 000 slumpvis utvalda personer som uppsökt sjukhus. Procentsatserna summeras inte ihop till 100 eftersom varje olycka kan ha flera orsaker.

Källa: VTI rapport 801 (2013).

Vintermånaderna har en lägre andel skadade cyklister (omkring 5 procent per månad) än sommarmånaderna (omkring 10 procent per månad) vilket hänger ihop med årsvariationen i cyklandet.

Halkrelaterade orsaker vid singelolyckor med cykel (y-axeln till vänster) och olycksfördelning (y-axeln till höger) vid olyckor som leder till allvarligt skadade uppdelat efter månad under året.

Var sker cykelolyckorna?

De flesta singelolyckor sker i blandtrafik och gång- och cykelbana (GC-bana).

Kollision mellan cykel och motorfordon sker ofta i korsningar och på gatu- eller vägsträcka.

Kollision mellan cyklister är vanligast på GC-banor och på gatu- eller vägsträckor.

Kollision mellan mopedister och cyklister där cyklister får en allvarlig skada sker oftast på GC-bana och på gatu- eller vägsträcka.

De flesta kollisioner mellan cyklister och fotgängare sker på GC-banor, men även på gatu- och vägsträckor.

Vanligaste korsningsolyckan är kollision med motorfordon, därefter kollision med moped, cykel-cykel, singelolyckor och cykelfotgängare.

Platser där de allvarliga cykelolyckorna inträffar, uppdelat på typ av olycka.

Nollvisionen skall gälla för cyklisterna också

Enligt riksdagens beslut om nollvisionen ska ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan systemutformarna och trafikanterna. Systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning och funktion medan trafikanterna har ansvaret att följa trafikreglerna.

Hittills har vägtransportsystemet lagt ett större ansvar på cyklisten jämfört med till exempel bilisten. Cyklisterna har många gånger varit tvungna att anpassa sig till ett vägtransportsystem som i grunden inte är anpassat till dem.

Därför måste Kommunerna öka sitt arbete med att få bättre cykelinfrastruktur och bättre drift och underhåll av cykelvägarna.

Även Riksdagen borde satsa mer på cykeln, för att ge kommunerna ordentliga resurser för att göra det möjligt att jobba mot en nollvision.

Bara nio av Sveriges 60 största kommuner har god kvalitet på drift och underhåll av cykelvägarna, till exempel genom halkbekämpning, visar en mätning Trafikverket gjort.

Kommunerna som har god kvalitet på DoU av cykelvägar är Falun, Göteborg, Linköping, Malmö, Nacka, Lund, Norrköping, Uppsala och Varberg.

Riktade insatser

Utifrån de orsaker som bedöms ligga bakom cykelolyckorna så borde dessa åtgärder få en bra effekt:

• Förbättra halkbekämpning
• Förbättra borttagande av lösgrus
• Förbättra barmarksunderhållet (Gropar och sprickor)
• Justering av kantsten
• Ta bort fasta föremål på och i anslutning av cykelvägen
• Inga parkerade bilar längs cykelbana
• Separera mötande cykeltrafik
• Separera cyklister och gångtrafikanter
• Säkrare cykelöverfarter
• Säkrare cykelpassager
• Sammanhängande cykelbanor
• Säkra spårvagnsspår
• Förbättra vägbelysning
• Hastighetsdämpande åtgärder för bilister
• Öka kunskapen i trafiken (vilka regler gäller vid cykelpassager o.s.v.)

Insatsområden på längre sikt

Förbättra drift- och underhåll både vinter och sommar

För att utveckla verksamheten behöves bland annat genomföra egenkontroll, nulägesmätningar, bristanalyser, sprida nya standarder, uppdatera styrdokument, och kvalitetskontroll.

Det är också viktigt att fördjupa kunskapen om faktorerna inom de områden som leder till olyckor och att utveckla samband mellan åtgärder och effekter.

Utforma cykelinfrastruktur utifrån cyklistens behov

Om man ser till både antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister, är den viktigaste åtgärden inom detta område att flytta över cyklister från blandtrafik till separerade cykelbanor och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.

Viktiga specifika åtgärder inom detta insatsområde är att skapa sammanhängande cykelinfrastruktur, skapa säkra passager, ta bort fasta föremål och sänka kantstenar, förbättra omledning vid vägarbeten samt säkra spårvagnsspår.

För att utveckla verksamheten behöver man bland annat genomföra nulägesmätningar och bristanalyser, ta fram lokala och regionala cykelplaner och cykelbokslut och tillämpa styrdokument.

 

Källor:

Trafikverket initierade i slutet av 2012 ett arbete med att ta fram en aktörsgemensam strategi för säkrare cykling, för åren 2014−2020.

Säkrare cykling - gemensam strategi för år 2014-2020

I och med Trafikverket initierade av Säkrare cykling så fick VTI i uppdrag att presentera ett faktaunderlag när det gäller cyklisters olyckssituation, med målet att identifiera möjliga åtgärder för att minska antalet skadade cyklister.

VTI rapport 801

Hur holländarna fick sina cykelvägar

Hollands Infrastrukturen har påverkats av många faktorer. Men sättet som holländska gator och vägar byggs på idag är till stor del ett resultat av medvetna politiska beslut på 1970-talet. Förändrade idéer om rörlighet, säkrare och mer beboeliga städer och miljön ledde till en ny typ av gator i Nederländerna.

Om man tittar på de viktigaste faktorerna för hur det holländska tänkandet förändrades, så ser man att det är precis lika giltiga idag. Världen är fortfarande alltför beroende av fossila bränslen och många städer i världen har överbelastade gator. Gator och vägar är också mycket farliga, särskilt för oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister.

Hur fick holländarna sin infrastruktur? ja, frågan kommer tillbaka hela tiden. Behöver man göra som dom för att få bra infrastruktur för cykeln? se filmen.

Det ger en tydlig bild av hur de påtryckningsgrupper på 1970-talet lyckades få den politiska makten för att lyssna på dom och agera. Det tog dom ett decennium, innan både beslutsfattare och planerarna äntligen lyssnade på protesterna.

Många cykelprotester i Holland från 1970-talet, är väldigt lika de som sker i andra länder idag.

 

Så här såg cykelprotesterna ut i Amsterdam 1979.

Cykelprotester i centrala London 2012, över 10 000 cyklister.

“Stop de Kindermoord” (“stoppa barnmorden”) protest i Amsterdam.

Över 1 000 cyklister lägger sig ner på gatan för att spela döda i London 2013.

Man målar cykelvägar i Amsterdam 1980.

 

Målar cykelvägar, Moskva 2011

Affischer för protesterna i Amsterdam 1980

Protestaffischer från olika ställen i världen 2007-2011

Källa: bicycledutch.wordpress.com

Köpenhamns senaste cykel innovationer

Köpenhamn hittar på roliga sätt att göra det lättare att cykla. Vinklade soptunnor för cyklister, LED-lampor som indikerar huruvida en cyklist måste skynda för att fånga den gröna vågen, se filmen nedan.

Journey Around Copenhagen's Latest Bicycle Innovations! from STREETFILMS on Vimeo.

Göteborgs cyklister i fotoutställning

Det finns en fotoutställningen på Stadens cyklister. Den 12 augusti finns den på Vasagatan, längs med hela cykelbanan. Den 15 september kan ni se den igen, nu i Bältesspännarparken.

Det är en hyllning till alla tvåhjulade göteborgare i form av att 20 cyklister porträtteras av fotografen Oscar Mattsson. Det är samma fotoutställning som det var i Slottskogen 27/5-8/6.

Du skall också kunna lämna synpunkter på cyklandet i Göteborg, på Göteborgs Stad Trafikkontors cykelhus som skall vara där fotoutställningen är.

Källa: facebook.com/nyavagvanor

Om cyklisterna i stan valde bilen

Tänk dig Göteborg utan cyklister. Eller rättare sagt; tänk dig stan med alla cyklister i en varsin bil. Ta Göta Älvbron till exempel. Ungefär 3 100 personer cyklar över bron en vanlig vardag. Om dom valde att åka bil skulle köerna förlängas med drygt 2,4 mil! Liknande scener skulle utspela sig på t ex Korsvägen eller i Allén.

Köerna förlängas med drygt 2,4 mil!

Och tänk vad svårt det skulle bli att hitta en parkeringsplats! Om alla cyklister åkte i egen bil skulle det behövas 40 000 nya parkeringsplatser i stan. Vi pratar om en yta på sisådär 60 fotbollsplaner. (Ingen mer fotboll på Heden alltså, och antagligen ingen Trädgårdsförening heller).

Ingen mer fotboll på Heden

Dessutom skulle vi få väldigt svårt att nå våra miljömål. Lite överslagsräkning räcker för att man ska tappa andan. Tillsammans trampar Göteborgs alla cyklister nästan 14 500 mil om dagen. Räkna om det till bilresor så blir det 31 ton växthusgaser, 75kg cancerframkallande partiklar och 40 kg försurande svavel sot varje dag!

Utan Göteborgs cyklister blir det 31 ton mer växthusgaser varje dag

Totalt sett är det absolut nödvändigt att några av oss väljer att resa utan bil. Faktum är att det skulle behövas många fler cyklister.

Kanske kan t o m du börja cykla eller öka cyklandet och byta ut en bilresa mot en cykeltur någon gång ibland. Då blir det ju också fler ansvarstagande cyklister ute i trafiken procentuellt sett.

Fler kan upptäcka vilket bra transportmedel cykeln är. Kanske kan du byta ut en bilresa mot en cykeltur någon gång ibland. Då blir det ju också fler ansvarstagande cyklister ute i trafiken procentuellt sett.

Källa: Cykel i Göteborg 2006 - uppföljning av Cykelprogram för Göteborg 1999

Visa mer hänsyn och tacka för den hänsyn du får i trafiken

I en attitydundersökning framtagen av trafikkontoret i Göteborg kartläggs hur trafikanter förhåller sig varandra.

Enkätsvaren visar tydligt att göteborgarna tycker att de själva visar mer hänsyn i trafiken än vad de får tillbaka.

Särskilt tydligt är förhållandet mellan bilister och cyklister. 91 procent av bilisterna tycker att de visar cyklister mycket stor eller ganska stor hänsyn. Bilister å andra sidan upplever att endast 23 procent av cyklisterna visar dem samma respekt.

83 procent av cyklisterna anser att de visar bilister stor eller mycket stor hänsyn. Cyklisterna upplever att 50 procent av bilisterna visar dem mycket stor eller ganska stor hänsyn.

Samtliga trafikanter upplever att de visar mer hänsyn än vad de får tillbaks. Tabellen nedan åskådliggör förhållandena på en skala från 1-5.

Bland kommentarerna i enkätsvaren märks bland annat:

• Bilisterna uppger att cyklisterna kör för fort och inte tar hänsyn till sina medtrafikanter. De menar också att fotgängare bara går rakt ut i gatan utan att se sig för.
• Cyklisterna menar å sin sida att de upplever att bilisterna svänger utan att blinka och att man då inte vet vart de är på väg. Cyklisterna anser även att fotgängarna inte följer trafikreglerna.
• Fotgängarna menar att de upplever att cyklister är hänsynslösa och att bilisterna ofta inte saktar ner vid övergångsställen.

Undersökningen visar även att 79 procent av de intervjuade känner allmän irritation i trafiken.

Du kan försök att minska irritation i trafiken, genom att visa mer hänsyn och tacka för den hänsyn du får i trafiken.

Angela Aylward skriver på sin blogg:

“Som den fleximobilist jag är – ömsom gående, cyklande och bilkörande – så kan jag känna igen mig i samtliga kategorier. Det är mänskligt att vara sitt (i stunden) eget perspektiv närmast. Att variera sina trafikslag kan dock öka förståelsen för den andres perspektiv och jag tänker tex. på hur trevligt det är att som bilist få ett tack när jag saktar ner för en fotgängare eller cyklist på ett övergångsställe/cykelöverfart.

Därför försöker jag att alltid själv tacka när jag går och cyklar. ”Varför tacka, det är väl onödigt?!" har jag fått höra av en medcyklist. Men eftersom jag vet hur glad man kan bli av ett litet tack, så tror jag att mitt tack ökar sannolikheten för bilisten att fortsätta sakta ner för nästa oskyddade trafikant som den möter.

Tacket kan vara en vink, en gilla-tumme, ett leende. Ja, någon liten gest som säger: jag noterar att du bryr dig. Den du möter blir sedd och något mindre frustrerad den dagen, kanske mer trafiksäker också. Jag bagatelliserar inte infrastrukturproblem som också de inverkar negativt på trafikanternas humör. Men inställningen till varandra spelar också roll.”

Jag håller med Angela Aylward. Tacka för den hänsyn du får i trafiken.

Källa: Göteborg stad, Elcyklisten: Gesten som kan rädda din nästa - så irriterade är vi i trafiken!

Trafikkontoret på plats under Göteborgsgirot

Den kommande helgen, 2 till 4 maj, blir det cykelfest på Göteborgs gator. För andra året avgörs cykelloppet Göteborgsgirot. Tusentals cyklister ställer upp i flera olika långa lopp. Förra året startade 4 500 personer.

Göteborgs Stads trafikkontor har gett tillstånd till tävlingen, för att den ska kunna genomföras på ett säkert sätt. Och under fredag, lördag och söndag är trafikkontoret på plats inne på Ullevi för att informera och prata cykling med göteborgarna.

– Vi har ett uppdrag att öka cyklandet i stan, säger Eva Eriksson, marknadskoordinator på trafikkontoret.

– Ett lopp som Göteborgsgirot ökar uppmärksamheten kring cykel som ett kul sätt att ta sig fram. Och det ger oss en chans att träffa många cyklister för att få idéer, tankar och funderingar. Vi är där mest för att träffa folk, säger Eva Eriksson.

I trafikkontorets monter på Ullevi kan man få en vattenflaska och nyheter om förändringar för cyklister i stan.

Daniel Mourek

På söndagen får montern troligen besök av en europeisk cykelhöjdare.

– Vi hoppas att European Cyclists Federations vice ordförande Daniel Mourek kommer och hälsar på oss, säger Eva Eriksson .

European Cyclists Federation är en ideell organisation som bland annat organiserar en årlig världskonferens om cykling, Velo-City 2014 hålls i Adelaide i Australien 27 – 30 maj. Velo-city 2015  i Nantes och Velo-city 2016  i Taipei City.

– Vi tänker söka värdskapet för 2017, för att få uppmärksamhet kring vårt cykelarbete. Och för att Göteborg är värd en plats på den internationella cykelkartan, säger Eva Eriksson.

Källa: vartgoteborg.se

Idag är Trafikkontoret ute på stan och uppmuntra cyklister

Idag är Göteborg Stads Trafikkontoret ute och uppmuntra cyklister och visa stadens uppskattning för alla som är med och bidrar till en grönare och livligare stad genom att cykla. De delar ut “Goodiebag” till cyklisterna som är ute och cyklar. De är vid parkeringshuset nedanför Sahlgrenska i Göteborg. Den som cyklar får se.

Ny lag i Australien vid omkörning om cyklister

Det här är en ny lag med stor betydelse för Queenslands cyklister. Det är en principiell förändring som sker, och det görs för att skydda de oskyddade trafikanterna.

I takt med att fler och fler nu väljer cykeln istället för att sitta fast i bilköer i timmar så har problemen med hotbilder mot cyklister blivit ännu tydligare från biltrafiken. Därför har nu Queensland bestämt att det får vara nog med bilister som inte håller tillräckligt avstånd i sidled till cyklister.

Från och med 7 april är det alltså nya regler som gäller. Minst 1 meters avstånd i sidled vid hastigheter upp till 60 km/h. Vid hastigheter över 60 km/h är det 1,5 meter i sidled som gäller.

Det här kommer skapa en betydligt säkrare miljö för landets alla cyklister. Men för att underlätta även för bilister tillåts de nu också att korsa bland annat heldragna linjer om det kan ske utan fara för övrig trafik.

Källa: bq.org.au, qld.gov.au

Östra Hamngatan blir cykelfartsgata

Säkrare, enklare och mer miljövänlig. Så har framkomligheten förändrats, för både cyklister, bilister och fotgängare på Västra Hamngatan sedan den byggdes om till cykelfartsgata förra året. Nu är det Östra Hamngatans tur att byggas om, till i första hand cyklisternas villkor.

Ett smalt, slätt, asfalterat stråk mitt i gatan åt cyklisterna, och på ömse sidor kullerstenar i olika storlekar som ska dämpa farten på bilisterna.

Så ser cykelfartsgatorna á la Göteborg ut, enligt den modell som byggdes 2013 på Västra Hamngatan och som lett till en lägre och jämnare hastighet för alla fordon och dessutom minskade utsläpp.

Den första etappen, från Kanaltorgsgatan i riktning mot Brunnsparken, kommer att börja byggas 7 april och ska vara klar till sommaren. Etapp två, mellan Södra Hamngatan och Kungsportsplatsen, börjar byggas först efter sommaren.

Under byggtiden kommer körfältet för biltrafik att begränsas genom att ledas in i spårvagnsspåret när det behövs- Cyklister kommer att ledas om till Torggatan medan gående och kollektivtrafiken inte kommer att påverkas nämnvärt av arbetet.

Källa: vartgoteborg.se, goteborg.se

Cykelappen "Cykelstaden" - nu med reseplanerare

I maj 2013 släpptes appen Cykelstaden för att underlätta för Göteborgs alla cyklister. Nu kommer en uppdaterad version, där den stora nyheten är en reseplanerare, allt för att underlätta inför den stundande cykelsäsongen. Cykelstaden finns att ladda ner i AppStore för iPhones och på Google Play för Android.

– Vi har lyssnat av cyklisterna och uppdateringarna vi nu kommer med är mycket efterfrågade. Inte minst reseplaneraren som vi tror kommer att bli mycket använd.
Vi ser det som ytterligare ett steg i att göra Göteborg till en ännu bättre cykelstad, säger Eva Eriksson, marknadskoordinator på trafikkontoret i Göteborg.

Förutom reseplaneraren och den uppdaterade designen kommer även en uppdaterad cykelkarta i pappersformat släppas under april månad.

Funktioner i appen:

• Felanmälan. Tjänst där cyklisten kan fotografera och anmäla skador direkt till trafikkontoret
• Reseplaneraren. Hjälper cyklisterna att planera sin resväg.
• Serviceställen. Information om alla serviceställen som ingår i trafikkontorets cykelnätverk
• Pumpstationer. Både trafikkontorets stationära och de som finns på serviceställena
• Cykelparkeringar. Information om var du kan låsa fast din cykel
• Styr & Ställ. Stationer där du kan låna en cykel dygnet runt under perioden 1 mars till 31 december
• Min cykeltur.  är under utveckling och kommer i en senare version av appen.

Källa: goteborg.se

Nu börjar Göteborgs cykelbanor sopas

Gruset på torra cykelbanor ökar risken för att dratta omkull eller få punktering. Cyklister må uppskatta tidig vår men förbannar de tiotusentals ton grus som ligger kvar efter vintern.

Ironiskt nog visar statistiken att halkolyckor på grund av is och snö minskar medan de grusrelaterade ökar.

Men denna vecka börjar gruset på Göteborgs gator och cykelbanor sopas upp. Trafikkontoret hoppas att alla cykelbanor ska vara sopade innan påsk, 20 april.

Innan sista april ska gruset i centrum vara borta och i övriga stan innan sista maj.

I Göteborg finns ca 985 kilometer gångbanor, 475 kilometer cykelbanor och ca 1 400 kilometer kommunala vägar och gator.

Tills vidare får cyklisterna anpassa farten till grusgisslet.

Källa: sverigesradio.se, gp.se