Cykeln i Alliansens budgetförslag för Göteborg 2016

Här nedanför har jag samlat utdrag från det Alliansens budgetförslag i Göteborg. Men det är ju rödgrönrosas  budgetförslaget som har gått igenom.

Tyvärr har inte Alliansen någon siffra på hur mycket de vill satsa på cykelstaden.

Budgetförslag finns i sin helhet publicerad på: Alliansens budgetförslag är presenterat

Sid 39:

En grön stad vid ett blått hav

Insatser för säkrad vattenkvalitet och bättre luft

Mängden gifter och tungmetaller i avloppsslammet måste minskas. Ett steg på vägen är att minska mängden dagvatten i avloppssystemet. Staden behöver utveckla gröna lösningar för att omhänderta dagvattenavrinning. Göta älvs vattenkvalitet kan därmed säkras bättre men älven är inte bara en dricksvattenstillgång utan även ett fritidsområde. Möjligheterna för göteborgarna att röra sig och cykla längs älven från Göteborg hela vägen upp till Bohus ska utredas.

Sid 45:

Göteborg – en växande stad

Låt staden växa och utvecklas

Göteborg står inför stora utmaningar beträffande nya infrastrukturlösningar. Staden ska arbeta för ett hållbart resande där alla trafikslags framkomlighet ska främjas på lämpliga sätt och miljövänliga resval underlättas. Växande transportbehov måste tillgodoses såväl för gods, kollektiv- och biltrafik, som cykel- och gångtrafik. De infrastruktursatsningar som kommer Göteborg till gagn i samband med det Västsvenska paketet är nödvändiga. Fler infrastruktursatsningar behövs för att staden ska kunna konkurrera med andra regioner i landet och med omvärlden.

Sid 49:

Infrastruktur för storstaden

En ny trafikstrategi ska tas fram, som utgår från målbilden i K2020, där fler resenärer ska välja kollektivtrafiken. Viktigt att utreda är planskild kollektivtrafik, BRT-system (bus rapid transport), att separera fotgängare och cyklister och skapa cykel- och gångvänliga stråk, skapa fler förbindelser över och under älven samt en bättre laddinfrastruktur för elbilar i staden.

Sid 50:

Det behövs trimningsåtgärder i centrala staden för att förbättra framkomlighet och fördela trafikflödena bättre för både fotgängare, cyklister, bilister och kollektivtrafikresenärer. Staden behöver ta fram ett program för gångtrafikanter. Det ska finnas goda parkeringsmöjligheter i eller i anslutning till centrum. Det kan vara av värde att man vid omstruktureringar av gator och torg där parkeringsplatser tas bort ersätter dessa platser i dess närhet.

Bilpooler, samutnyttjande av parkeringsplatser, kollektivt resande, cykling och gång ska uppmuntras. Fortsatt utbyggnad av pendelparkeringar är angelägen.

Kommunstyrelsen får i uppdrag att sammanhålla en ny parkeringsutredning som ska leda fram till en ny parkeringsstrategi och nya parkeringsnormer, där parkeringsmöjligheterna värnas. I detta ligger att studera och skapa förutsättningarna för bilpooler, miljöbilsparkeringar, parkeringshus och underjordiska garagelösningar i närheten av bostaden.

Säkra och yteffektiva cykelparkeringar, pumpstationer, utökning och utveckling av ”Styr och Ställ”, bättre och längre cykelvägar och höjd säkerhet för cyklister är delar som behöver utvecklas. För att cykeln ska vara attraktiv som transportmedel från ytterområden i staden behövs cykelbanor där cyklister kan uppnå högre hastigheter, skilda från fotgängare. Staden ska arbeta förebyggande för att motverka en negativ utveckling av cykelolyckorna i staden.

Ekonomiska ramar 2016

Trafiknämnden och färdtjänstnämnden slås samman till en nämnd i syfte att minimera dubbla funktioner.

Trafik- och färdtjänstnämnden 1 047 700 tkr

Man kan jämföra med “Cykeln i Rödgrönrosas budget för Göteborg 2016”

Ni kan även läsa “Cykeln i Alliansens budgetförslag för Göteborg 2015” och “Cykeln i Rödgrönrosas budgetförslag för Göteborg 2015”.

Källa: Göteborg Stad 

Göteborg har nu ett antaget cykelprogram

“Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025” antogs när Trafiknämnden hade sammanträde den 26 mars.

Jag rekommenderar alla som är intresserade av att Göteborg ska bli en bra cykelstad att läsa “Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025”.

Cykelprogrammet ska fungera som underlag för planering av budget och verksamheter som bidrar till att utveckla cykelstaden
Göteborg fram till 2025.

Utifrån cykelprogrammet ska mer detaljerade riktlinjer och årliga handlingsplaner tas fram.

Trafikplaneringen och genomförandet av åtgärder som direkt
eller indirekt har en koppling till cykel ska följa intentionerna
och målen i cykelprogrammet.

För att det ska ske, måste kunskapen om cykling och cykelprogrammets intentioner höjas bland alla relevanta aktörer, och samverkan i planeringens alla skeden stärkas.

Kvalitetssäkring och uppföljning är viktiga för att säkra att alla delar av verksamheten bidrar till att nå målet med ökad cykling.

Cykelprogrammets vision och mål är:

Visionen är att Göteborg upplevs som en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel – det är snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort.

• Målet är att år 2025 tycker tre av fyra göteborgare att Göteborg är en cykelvänlig stad.
• I takt med att allt fler upplever Göteborg som en attraktiv cykelstad kommer fler och fler att välja cykel för sina resor.
• Målet är att antalet cykelresor år 2025 är tre gånger så många som år 2011.
• I enlighet med trafikstrategin ska mängden cykelresor fortsätta att öka.
  

Det är ett tufft men inte orealistiskt mål – framgångsrika cykelstäder i Europa visar att det, med rätt satsningar och långsiktighet, går att uppnå höga cykelandelar.

När Göteborg och regionen växer kommer det totala antalet resor enligt beräkningarna att öka med cirka 27 procent.

Enligt en resvaneundersökning från 2011, genomförs cirka 73 000 cykelresor per dygn i Göteborg. Det motsvarar cirka 6 procent av alla resor under en dag. Cykelprogrammets mål, med ett tredubblat antal cykelresor, innebär 219 000 cykelresor per dygn år 2025, vilket uppskattningsvis motsvarar 12 procent av alla resor.

Målet från 2025 till 2035 är att ytterligare öka cyklingen. Inriktningen för det arbetet ska beskrivas i nästkommande cykelprogram.

Samtidigt som antalet cykelresor tredubblas ska, enligt Göteborgs Stads trafiksäkerhetsprogram, antalet skadade cyklister minska.

För att nå visionen om en attraktiv cykelstad måste cykelinfrastrukturen bli mer sammanhängande och vara väl utformad.

• Sammanhängande innebär att cykelvägnätet inte har några obegripliga avbrott och att det går att cykla till alla målpunkter.
• Väl utformad innebär att cykelvägnät och parkering får tillräckligt utrymme och en utformning som motsvarar cyklistens behov av framkomlighet, komfort, trygghet och säkerhet.

Planering och dimensionering ska ta höjd för minst en tredubbling av antalet cyklister. I centrala staden är bedömningen att ökningen kan bli ännu större.

Vilka områden och stråk som ska förbättras väljs utifrån var åtgärderna ger störst nytta. Prioriteringarna görs utifrån mängden cyklister som berörs och möjligheten att realisera
potentialen att fler ska börja cykla. Riktlinjerna är därför att börja i centrala områden.

Visionen och målen ska uppnås konkretiseras i fyra åtgärdsområden:

• infrastruktur
• drift och underhåll
• stöd och tjänster
• kommunikation

Cykelprogrammet beskriver också principer och prioriteringar för genomförandet och poängterar vikten av samverkan med många olika aktörer. För att säkra att rätt saker görs på rätt sätt ska uppföljningar göras.

I cykelprogrammet presenteras en grov bedömning av kostnaderna under 2015-2025 för att:

1. Bygga ut och uppgradera pendlingscykelnätet och det övergripande cykelvägnätet i centrum och mellanstaden, i enlighet med funktionskraven.
2. Förbättra drift och underhåll enligt den föreslagna standarden
3. Kommunicera för att förstärka bilden som cykelstad och förstärka värdet av övriga cykelåtgärder.
4. Utveckla stöd och tjänster som underlättar cykling.

KOSTNADSBEDÖMNING I CYKELPROGRAMMET 2015–2025

Infrastruktur

Att bygga ut och uppgradera cykelvägnätet i enlighet med funktionskraven kommer att kräva betydande resurser. Det gäller framför allt pendlingscykelnätet, där dagens standard till stora delar skiljer sig från den önskade kvaliteten, samt cykelvägnätet i centrala staden. De viktigaste åtgärderna är att bredda dagens cykelbanor, att skapa separering mellan gående och cyklister samt att förbättra framkomligheten i korsningar.

En mycket grov bedömning har gjorts för att ge en uppfattning om kostnaderna för att utveckla cykelinfrastrukturen fram till år 2025. Kostnaderna för cykelvägnätet innefattar uppgradering och nybyggnad av det övergripande cykelvägnätet i centrala staden samt av pendlingscykelnätet.

Uppskattad kostnad: 2250 Mnkr

Utöver de rena investeringskostnaderna krävs även extra resurser för trafikförslag, utredning och pilotstudier samt ytterligare personella resurser.

Uppskattad kostnad: 5 miljoner kronor årligen.

Summa för Infrastruktur: 2300 Mnkr

DRIFT OCH UNDERHÅLL

Förstärkt vinterväghållning på pendlingscykelnätet

För att öka antalet cykelbanor med förstärkt vinterväghållning till att omfatta hela pendlings cykelnätet krävs ytterligare cirka 1 miljon kronor för vinterväghållning utöver dagens kostnad på cirka 9 miljoner kronor per år.

Uppskattad kostnad: 10 miljoner kronor årligen.

Bättre beläggning på cykelvägnätet

6 miljoner kronor årligen behövs för beläggningsunderhåll. För att ta igen det eftersatta beläggningsunderhållet behövs ytterligare 5 miljoner kronor per år.

Uppskattad kostnad: 11 miljoner kronor årligen.

Öka sandupptagningen från 1 gång till 3 gånger på hela cykelvägnätet

Uppskattad kostnad: 3 miljoner kronor årligen.

Extra sopning av hela cykelvägnätet

Uppskattad kostnad: 0,5 miljoner kronor per tillfälle.

Kvalitetshöjning av vägmarkeringar på cykelvägnätet

Uppskattad kostnad: 0,5 miljoner kronor årligen.

Förbättring av belysning på pendlingscykelnätet

Uppskattad kostnad: 100 miljoner kronor totalt.

Summa för drift och underhåll: 124 Mnkr

STÖD OCH TJÄNSTER

Kostnaderna för stöd och tjänster innefattar både utveckling och investeringar i nya tjänster samt förvaltning av dessa. Exempel på stöd och tjänster är cykelpumpar, utveckling av mobilapplikationer, cykelreseplanerare samt system för felanmälan och återkoppling.

Uppskattad kostnad: 3–6 miljoner kronor årligen.

Summa för stöd och tjänster: 30-60 Mnkr

KOMMUNIKATION

Att kommunicera hand i hand med övrig verksamhet vad avser utveckling av infrastruktur och ny teknik samt stöd och tjänster, och att ytterligare etablera Göteborg som cykelstad, kräver en förstärkning av befintliga ekonomiska och personella resurser.
Uppskattningen är att budgeten behöver växa med 20 procent årligen under en femårsperiod. Från dagens 2,5 miljoner kronor skulle det betyda en budget på drygt 6 miljoner kronor fem år senare.

Uppskattad kostnad: 4–7 miljoner kronor årligen.

Summa för kommunikation: 40-70 Mnkr

Summa Totalt: 2494-2554 Mnkr på 10 år.

Källa: § 48.2 Bilaga 1 Cykelprogram for en nara storstad.pdf , § 48.1 Tjansteutlatande Cykelprogram.pdf  , § 48.3 Bilaga 2 Sammanstallning synpunkter.pdf

Trafikutskottet vill ha nationell cykelstrategi för att främja cyklandet

Enligt Trafikutskottet: så bör en nationell cykelstrategi tas fram. Dessutom kan regler behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Det anser trafikutskottet som föreslår att riksdagen ger dessa två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag.

Nationell cykelstrategi

Cykling är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv – men även ur hälsosynpunkt. Cykeln ska också ses som ett eget transportsätt.

Det anser trafikutskottet som också betonar att en viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort.

Cykling ska i högre grad beaktas när man planerar transportsystem – även ur ett nationellt perspektiv.

Utifrån detta anser utskottet att det finns ett behov av en nationell strategi för cykling och vill att riksdagen uppmanar regeringen om att utforma en sådan.

Underlätta för cykling i städer

Dessutom vill utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att se över om trafikregler kan ändras för att underlätta cykling i städer.

Det kan då prövas om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan. Enligt utskottet behöver denna flexibilitet finnas bland annat utifrån att cyklister behöver kunna hålla olika hastigheter på cykelbanan.

Förslagen grundar sig i motionsförslag från Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet.

Reservationer från SD och V

Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget om att se över om trafikreglerna för cykling.

De menar att bilar och cyklar bör separeras i största möjliga mån och menar att regeländringar även kan innebära att det byggs mindre infrastruktur som är särskilt anpassad för cykel.

Vänsterpartiet skriver i sin reservation att cykeltrafiken måste få en större betydelse i hela transport- och samhällsplaneringen och pekar på att när man bygger nya vägar, till exempel så kallade två-plus-ett-vägar, försvinner ofta vägrenen där man tidigare kunnat cykla.

I dag justerade riksdagens trafikutskott ett betänkande i samklang med artikeln i GP: Dags prioritera cykel framför bil i städerna enligt Karin Svensson Smith (MP) ordförande riksdagens trafikutskott

Jag tycker att det verkar komma ut ett bra betänkande, men med tanke på vad vänsterpartiet skriver i sin reservation så kunde man kanske ha önskat mer. Men betänkandet publiceras först den 24 februari.

Jag har tidigare skrivit om “Ny cykelstrategi i Danmark, skall få fler danskar att cykla” och “Låt farten avgöra var du cyklar”

Planerad dag för debatt och beslut

Onsdagen den 4 mars. Debatten sänds via webb-tv.

Dokument

• Trafikutskottets betänkande 2014/15:TU5 (publiceras den 24 februari)
• Mer om ärendet

Källa: riksdagen.se

Cykeln i Alliansens budgetförslag för Göteborg 2015

Här nedanför har jag samlat utdrag från det Alliansens budgetförslag i Göteborgs som presenterades den 26 november 2014.

Tyvärr har inte Alliansen någon siffra på hur mycket de vill satsa cykelstaden.

Budgetförslag finns i sin helhet publicerad på: Alliansens budgetförslag är presenterat.

Sid 39:

Låt staden växa och utvecklas

Göteborg står inför stora utmaningar beträffande nya infrastrukturlösningar. Staden ska arbeta för ett hållbart resande genom att främja för alla trafikslag. Växande transportbehov måste tillgodoses såväl för gods, kollektiv- och biltrafik, som cykel- och gångtrafik. De infrastruktursatsningar som kommer Göteborg till gagn i samband med det Västsvenska paketet är positiva. Fler infrastruktursatsningar behövs för att staden ska kunna konkurrera med andra regioner i landet och med omvärlden.

Sid 42:

Infrastruktur för storstaden

Västsvenska paketet bidrar till en ökad rörlighet i arbetsmarknadsregionen. Den blir ett bra tillskott för framtidens kollektivtrafik, som i en framtid skulle kunna kombineras med en tunnelbana i innerstaden som knyts samman med övriga staden. Andra viktiga tillskott att utreda är planskild kollektivtrafik, BRT-system (bus rapid transport), att separera fotgängare och cyklister och skapa cykel- och gångvänliga stråk, skapa fler förbindelser över och under älven samt en bättre laddinfrastruktur i staden.

Sid 43:

Bilpooler, samutnyttjande av parkeringsplatser, kollektivt resande, cykling och gång ska uppmuntras. Fortsatt utbyggnad av pendelparkeringar är angelägen.

Säkra och yteffektiva cykelparkeringar, pumpstationer, utökning och utveckling av ”Styr och Ställ”, bättre och längre cykelvägar och höjd säkerhet för cyklister är delar som behöver utvecklas. För att cykeln ska vara attraktiv som transportmedel från ytterområden i staden behövs cykelbanor där cyklister kan uppnå högre hastigheter.

Sid 43:

Havet och vattnet

Mängden gifter och tungmetaller i avloppsslammet måste minskas. Ett steg på vägen är att minska mängden dagvatten i avloppssystemet. Göta älvs vattenkvalitet måste säkras men älven är inte bara en dricksvattenstillgång utan även ett fritidsområde. Möjligheterna för göteborgarna att röra sig och cykla längs älven från Göteborg hela vägen upp till Bohus ska utredas.

Ekonomiska ramar 2015

Trafiknämnden och färdtjänstnämnden slås samman till en nämnd i syfte att minimera dubbla funktioner.

Trafik- och färdtjänstnämnden 985 600 tkr

Källa: alliansengbg.wordpress.com

Hur holländarna fick sina cykelvägar

Hollands Infrastrukturen har påverkats av många faktorer. Men sättet som holländska gator och vägar byggs på idag är till stor del ett resultat av medvetna politiska beslut på 1970-talet. Förändrade idéer om rörlighet, säkrare och mer beboeliga städer och miljön ledde till en ny typ av gator i Nederländerna.

Om man tittar på de viktigaste faktorerna för hur det holländska tänkandet förändrades, så ser man att det är precis lika giltiga idag. Världen är fortfarande alltför beroende av fossila bränslen och många städer i världen har överbelastade gator. Gator och vägar är också mycket farliga, särskilt för oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister.

Hur fick holländarna sin infrastruktur? ja, frågan kommer tillbaka hela tiden. Behöver man göra som dom för att få bra infrastruktur för cykeln? se filmen.

Det ger en tydlig bild av hur de påtryckningsgrupper på 1970-talet lyckades få den politiska makten för att lyssna på dom och agera. Det tog dom ett decennium, innan både beslutsfattare och planerarna äntligen lyssnade på protesterna.

Många cykelprotester i Holland från 1970-talet, är väldigt lika de som sker i andra länder idag.

 

Så här såg cykelprotesterna ut i Amsterdam 1979.

Cykelprotester i centrala London 2012, över 10 000 cyklister.

“Stop de Kindermoord” (“stoppa barnmorden”) protest i Amsterdam.

Över 1 000 cyklister lägger sig ner på gatan för att spela döda i London 2013.

Man målar cykelvägar i Amsterdam 1980.

 

Målar cykelvägar, Moskva 2011

Affischer för protesterna i Amsterdam 1980

Protestaffischer från olika ställen i världen 2007-2011

Källa: bicycledutch.wordpress.com

Folkpartiets Cykelpolitik

I höst är det åter dags att välja förtroendevalda till riksdagen. Vad tycker de olika partierna är deras Cykelpolitik. Jag skickade några frågor den 10 juli till partiernas partikansli.

Här är svaren från Folkpartiet partikansli.

1. Är cykeln och cyklingen en viktig fråga för er?

Ja. Cyklingen ökar snabbt. Allt fler upptäcker hur smidigt det är att cykla till jobbet eller på fritiden. Den positiva utvecklingen vill vi underlätta – att fler cyklar är bra för både miljön och folkhälsan, samtidigt som trängseln minskar i trafiken.

2. Hur ser ni på Sverige som cykelland? lever landet upp till det epitetet?

Främjandet av cykling och möjligheter till säker och framkomlig cykling behöver fortsätta. Detta vill Folkpartiet:

• Cykelpolitik med helhetssyn. Skapa fler sammanhängande stråk för att underlätta cykeltrafik både inom och mellan samhällen. Cykling är en självklar del av vår nationella trafikpolitik.
• Gör det lättare att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Kombinationen kollektivtrafik och cykel utgör ofta en hel resa och innebär ett verkligt alternativ till bilen.
• Gör det säkrare att cykla. Som cyklist är du ofta utsatt för osäkra miljöer, det vill vi ändra på.

3. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjd/försummats mest de senaste åren?

Som första regering arbetar alliansregeringen med en cykelstrategi. I den nationella planen för 2014–2025 satsar Folkpartiet och regeringen drygt 4,8 miljarder kronor på åtgärder för ökad och säker cykling. Satsningar på cykelåtgärder i den nationella planen motsvarar anläggning av närmare 40 mil ny cykelväg längs det nationella vägnätet. Ovanpå detta kommer alla satsningar som görs regionalt och kommunalt.

4. Behöver man införa en nationell cykelpolitik och vad skall ingå i den?

Ett problem för många cyklister är att det inte finns någon sammanhållen planering. Det är inte rimligt att standarden på cykelvägen ska försämras när man passerar en kommungräns. Därför vill vi satsa på fler sammanhängande stråk för att underlätta cykling på längre sträckor. Cykling är en självklar del av vår nationella trafikpolitik.

5. Borde det kanske skapas en statlig cykelpott för att fördela Trafikverkets resurser till cykling? och kanske öronmärka resurserna under en planperiod för cykelåtgärder.

I Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 finns en öronmärkt andel för cykling.

6. Hur vill ni se att cyklingen utvecklas? det kan gälla cykelvägar mellan städer och kommuner.

Ett problem för många cyklister är att det inte finns någon sammanhållen planering. Det är inte rimligt att standarden på cykelvägen ska försämras när man passerar en kommungräns. Därför vill vi satsa på fler sammanhängande stråk för att underlätta cykling på längre sträckor.

Vi vill också göra det enklare att ta med cykeln i kollektivtrafiken. Detta är något som avgörs i respektive landsting, och på många håll är det Folkpartiet som är pådrivande. Ju fler som t.ex. kan ta med cykeln på pendeltåget, desto fler kan låta bilen stå. Det tjänar miljön på.

Trafiksäkerheten är en viktig cykelfråga. I den nationella transportplanen för 2014–2025 lyfter regeringen fram detta och ger Trafikverket ett ansvar att bevaka frågor kring cyklisternas säkerhet. Detta behöver uppmärksammas vid om- eller nybyggnader, men också när det gäller underhåll samt vid snöröjning, sandning och annan vinterväghållning.

7. Hur ser ni på att man med ett enkelt sätt skall kunna ta med sig sin cykel på tåget eller bussen till andra platser?

Vi vill göra det lättare att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Detta är något som avgörs i respektive landsting, och på många håll är det Folkpartiet som är pådrivande. Ju fler som t.ex. kan ta med cykeln på pendeltåget, desto fler kan låta bilen stå. Det tjänar miljön på.

8. Bör Trafiklagstiftningen ses över i ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från cyklisternas säkerhet och framkomlighet? det kan gälla väjningsreglerna, Zebralagen gälla även för cyklister, enkelriktning också vidare.

Trafiksäkerheten är en viktig cykelfråga. I den nationella transportplanen för 2014–2025 lyfter regeringen fram detta och ger Trafikverket ett ansvar att bevaka frågor kring cyklisternas säkerhet. Detta behöver uppmärksammas vid om- eller nybyggnader, men också när det gäller underhåll samt vid snöröjning, sandning och annan vinterväghållning.

Vi vill också skapa förutsättningar för barn att kunna cykla till skolan och menar att man vid planeringen av skolor ska anlägga cykelbanor och cykelparkeringar. Vi vill att barn ska få cykla på gångbana om cykelbana saknas.  I skolan ingår att undervisa om trafikregler. Vi vill gärna uppmuntra kommuner att bedriva cykelutbildning för vuxna. Det är inte minst viktigt för invånare som inte fått chansen att lära sig cykla i sin ungdom. Utbildningen bör riktas även specifikt till kvinnor. Föräldrar som cyklar och lär sig trafikregler kan utbilda och uppmuntra sina barn. Om många trafikanter är både kollektivtrafikanter, gående och cyklister, samt att trängseln motverkas med mer infrastruktur, så kommer förståelsen att öka.

9. I Sverige är det trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

Cykling ska främjas och göras säkrare. Sverige är det land i EU som urbaniseras snabbast. Det ställer stora krav på en hållbar stadsutveckling och ett tydligare fokus på hållbara transporter. Där det finns trängselproblem i stora städer bör cykling och kollektivtrafik ges större utrymme på bekostnad av privatbilism. Ett ökat cyklande kan bidra till att nå en lång rad samhällsmål såsom bättre miljö, minskad trängsel och ökad hälsa.

10. Hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Folkpartiet är positiva till att utnyttja ekonomiska styrmedel, detta bör även gälla åtgärder för cykling. Vi är beredda att se över regelverken så att arbetsgivare kan uppmuntra cykling.

11. Antalet lastcyklar och elcyklar ökar, ser ni några problem med det? det kan gälla smala cykelbanor eller att de inte får köra på vägarna när det finns cykelbanor.

Enligt cyklingsutredningen ska cyklar få framföras på körbana även om det finns cykelbana om det kan anses mer lämpligt med hänsyn till cykelns utformning (exempelvis om cykeln har cykelkärra, sidovagn el. dyl.). Skälet till detta är att underlätta framkomligheten för ”vanliga” cyklar på cykelbanan.

12. Hur tycker ni man skall lösa det för cyklister när vägarna byggs om till så kallad 2+1 eller 1+1 vägar med vajerräcke i mitten?

Folkpartiet vill att vägtransportsystemet utformas så att alla trafikanter omfattas av nollvisionen avseende olyckor. Alla nya 2+1 vägar ska förses med parallella cykelvägar och det är viktigt att inventera de som redan finns för att succesivt förse även dessa med cykelvägar. Utöver parallella cykelvägar kan det handla om att bygga bort plankorsningar, uppföra mitträcken eller förbättra sikten.

13. Bör gående och cyklister separeras bättre?

Huvudregeln när man bygger nya cykelbanor är att de ska vara separerade från gångvägarna.

14. Behövs det större insatser i Sverige för att utveckla cykelturismen?

Regeringen satsar på aktiv fritid i Landsbygdsprogrammet. Satsningen innebär 500 miljoner kronor med fokus på icke kommersiell service. Detta är investeringar i turism och kulturmiljöer men också bl.a. cykel och vandringsleder.

15. Om ni efter valet får kommer till makten, hur vill ni utveckla Sverige som cykelland? finns det ett drömprojekt?

Detta vill Folkpartiet:

• Cykelpolitik med helhetssyn. Skapa fler sammanhängande stråk för att underlätta cykeltrafik både inom och mellan samhällen. Cykling är en självklar del av vår nationella trafikpolitik.
• Gör det lättare att ta med sig cykeln i kollektivtrafiken. Kombinationen kollektivtrafik och cykel utgör ofta en hel resa och innebär ett verkligt alternativ till bilen.
• Gör det säkrare att cykla. Som cyklist är du ofta utsatt för osäkra miljöer, det vill vi ändra på.

Drömprojektet är att andelen cyklister ska vara lika högt som i de mest framgångsrika cykelländerna såsom tex Danmark. Utländska cyklister som kommer till Sverige ska kunna göra besöken just för att det är så lätt att ta sig fram på cykel i framtiden.

16. Vill ni tillägga något?

Vi önskar de duktiga svenska tävlingscyklister, både på dam-och herrsidan, all framgång i kommande cykeltävlingar. Cykling är även en fråga om idrott.

Vad säger de andra partierna? Klicka på länkarna:

Feministiskt Initiativs Cykelpolitik

Vänsterpartiets Cykelpolitik

Socialdemokraternas Cykelpolitik

Miljöpartiets Cykelpolitik

Centerpartiets Cykelpolitik

Kristdemokraternas Cykelpolitik

Moderaternas Cykelpolitik

Miljöpartiets Cykelpolitik

I höst är det åter dags att välja förtroendevalda till riksdagen. Vad tycker de olika partierna är deras Cykelpolitik. Jag skickade några frågor den 10 juli till partiernas partikansli.

Här är svaren från Miljöpartiets riksdagskansli.

1. Är cykeln och cyklingen en viktig fråga för er?

För Miljöpartiet är cykling en starkt prioriterad fråga. Vi vill att cykeln ska ha en central roll i transportsystemet eftersom den är både klimatsmart, bidrar till bättre hälsa och ökar jämställdheten. Inte minst i städer är cykeln ett utmärk alternativ till bilen då den går snabbare och gör det möjligt att resa från dörr till dörr. Miljöpartiet vill att cyklingens andel av transporterna ska öka kraftigt, men det förutsätter en ny politik som verkligen prioriterar cyklingen.

2. Hur ser ni på Sverige som cykelland? lever landet upp till det epitetet?

Sverige har en bra bit att gå för att bli ett fungerande cykelland, och vi ligger tyvärr långt efter flera av våra grannländer. Med nuvarande takt för utbyggnaden av cykelinfrastruktur skulle det t.ex. ta nästan 60 år innan Stockholm kommit ikapp Köpenhamn när det gäller cykelvänlighet. Det håller inte.

3. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjd/försummats mest de senaste åren?

Vi är mycket kritiska till och oroade över att alliansregeringen anslagit så lite statliga pengar till cyklingen. I den nationella planen för infrastruktur för åren 2014-2025 som nyligen beslutades om går mindre än 1 procent av alla pengar till cykling. Det går inte att först säga att man vill öka cyklingen och sedan strunta i att finansiera det.

4. Behöver man införa en nationell cykelpolitik och vad skall ingå i den?

Det är tydligt att det behövs en nationell cykelpolitik. Det handlar framför allt om att se till så att de offentliga satsningarna verkligen går till åtgärder för att förbättra för cykling, vilket kräver öronmärkning. Vi ser även ett behov att staten är med och planerar för större, nationella cykelstråk likt det statliga vägnätet. Sedan handlar det också om att införa regeländringar som gör det lättare att cykla i trafiken och där olika avdrag inte missgynnar de som väljer att ta cykeln till jobbet.

5. Borde det kanske skapas en statlig cykelpott för att fördela Trafikverkets resurser till cykling? och kanske öronmärka resurserna under en planperiod för cykelåtgärder.

Ja, det är mycket viktigt att de statliga pengarna till cykelinfrastruktur öronmärks. Vi ser redan hur cykelpengar riskerar att gå till andra projekt, t.ex. till dyra motorvägar i städerna.

6. Hur vill ni se att cyklingen utvecklas? det kan gälla cykelvägar mellan städer och kommuner.

För att öka cyklingens andel av transporterna räcker det inte bara att satsa stort i de olika kommunerna. Även staten måste engagera sig, särskilt när det gäller att se till att de större cykelstråken som sträcker sig mellan städer, kommuner eller tätorter utvecklas och binds ihop. Idag är det självklart att prata om det statliga vägnätet. På samma sätt ska en cyklist kunna navigera efter ett statligt cykelnät, utan att riskera att en cykelväg plötsligt upphör.

7. Hur ser ni på att man med ett enkelt sätt skall kunna ta med sig sin cykel på tåget eller bussen till andra platser?

I dagsläget är förutsättningarna att ta med sig cykel på tåget eller annan kollektivtrafik väldigt begränsade. Miljöpartiet vill ändra på detta och föreslår en uppdatering av kollektivtrafiklagen så att det blir obligatoriskt att ställa krav på både upphandlad och kommersiell trafik så att resenärerna ska kunna ta med sig cykel på tåget och i kollektivtrafiken. Kravet bör utformas så att det inte tränger ut resenärer.

8. Bör Trafiklagstiftningen ses över i ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från cyklisternas säkerhet och framkomlighet? det kan gälla väjningsreglerna, Zebralagen gälla även för cyklister, enkelriktning också vidare.

Ja, stora delar av trafiklagstiftningen är gammal och framtagen med bilen som norm. Miljöpartiet vill ändra i lagstiftningen så att zebralagen ska omfatta även cyklister, göra det lagligt att cykla mot enkelriktat, låta bilar väja även för cyklister då cyklisten färdas på huvudled och ta bort kravet på att använda cykelbanan. På så sätt blir det enklare, tryggare och smidigare att välja cykeln.

9. I Sverige är det trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

Det viktigaste är att cykling jämställs med andra transportslag och att bilen inte längre ses som norm i trafikplaneringen. Genom att ge cykling och kollektivtrafik mer utrymme på bekostnad av biltrafiken och genom att göra det attraktivt att välja dessa transportslag kan vi få fler att välja bort bilen. Men det handlar också om hur vi planerar våra städer. I en tätare stad med kortare avstånd blir cykel och kollektivtrafiken enklare att välja. Forskning visar dessutom att stadsplanering spelar en avgörande roll i att få fler att cykla eller välja kollektivtrafik.

10. Hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Detta är inget vi driver för tillfället, men vi vill göra kompletteringar i reseavdraget så att det lönar sig att pendla med cykel. Vi tittar även gärna på hur cykling kan uppmuntras genom friskvårdsbidrag.

11. Antalet lastcyklar och elcyklar ökar, ser ni några problem med det? det kan gälla smala cykelbanor eller att de inte får köra på vägarna när det finns cykelbanor.

Vi ser många fördelar med att fler väljer last- och lådcyklar. De förenklar vardagen för många människor och är ett utmärkt alternativ till bilen för människor som bor i städer. Då gäller det bara att politikerna hänger med och bygger ut cykelinfrastruktur och parkeringsplatser för dessa cyklar. Vi tycker att kravet att använda cykelbanan bör tas bort för alla kategorier för cyklister.

12. Hur tycker ni man skall lösa det för cyklister när vägarna byggs om till så kallad 2+1 eller 1+1 vägar med vajerräcke i mitten?

Miljöpartiet anser att Trafikverket eller en kommun inte ska kunna ta bort en cykelväg eller cykelbar vägren utan att ersätta den med en ny likvärdig eller bättre väg. Möjligheten att cykla måste säkerställas både vid de vägar som redan är ombyggda och de som kommer att byggas. Dessa pengar ska tas från vägbudgeten eftersom det är biltrafiken som orsakar det ändrade behovet och därmed kostnaden.

13. Bör gående och cyklister separeras bättre?

I många fall kan det vara bra att separera gående och cyklister för att på så sätt skapa färre konfliktytor. Det är särskilt viktigt att separera gående från cyklister på snabbare cykelstråk, vilket ofta kan göras enkelt genom smart planering och till en låg kostnad. Köpenhamn är en förebild här.

14. Behövs det större insatser i Sverige för att utveckla cykelturismen?

Ja. En viktig åtgärd är att göra det möjligt att ta med cykeln på tåg och i kollektivtrafiken. Det skulle göra det enklare och flexiblare att turista på cykel, samtidigt som turisterna blir mindre beroende av att ta bilen vissa sträckor.

15. Om ni efter valet får kommer till makten, hur vill ni utveckla Sverige som cykelland? finns det ett drömprojekt?

Vårt absolut viktigaste vallöfte är att satsa mer pengar till cykelinfrastruktur. Den enskilt viktigaste åtgärden för att få fler att cykla är att se till att det finns någonstans att cykla. Alliansregeringen har avsatt ca 1,5 miljarder under de kommande åren till statliga cykelsatsningar i den nationella transportplanen till 2025. Vi tycker att det är på tok för lite och föreslår en omfördelning från satsningar på bilvägar så att 9 miljarder öronmärks till cykelinvesteringar under de kommande 12 åren. Det behövs om för att Sverige ska bli ett cykelland.

16. Vill ni tillägga något?

En viktig åtgärd för att minska trafikens klimatutsläpp är att bygga ett transportsnålt samhälle där ”onödiga” transporter kan undvikas. För att åstadkomma detta krävs en genomtänkt stads- och samhällsplanering med kortare avstånd, täthet och blandade funktioner. Vi vill se mer närservice på lands- och glesbygden samt levande centrum i våra städer i stället för köpcentrum utmed motorvägarna. Vi ser även att IT bör få en större betydelse, t.ex. att videokonferenser kan ersätta en del affärsresor och på så sätt minska transportbehovet.

Vad säger de andra partierna? Klicka på länkarna:

Feministiskt Initiativs Cykelpolitik

Vänsterpartiets Cykelpolitik

Socialdemokraternas Cykelpolitik

Centerpartiets Cykelpolitik

Folkpartiets Cykelpolitik

Kristdemokraternas Cykelpolitik

Moderaternas Cykelpolitik

Socialdemokraternas Cykelpolitik

I höst är det åter dags att välja förtroendevalda till riksdagen. Vad tycker de olika partierna är deras Cykelpolitik. Jag skickade några frågor den 10 juli till partiernas partikansli.

Här är svaren från Socialdemokraternas partikansli.

1. Är cykeln och cyklingen en viktig fråga för er?

Cykeln är det mest miljövänliga transportmedlet och dessutom folkhälsofrämjande. Vi ser klara fördelar med ökad cykling i Sverige.

2. Hur ser ni på Sverige som cykelland? lever landet upp till det epitetet?

Det behövs bättre förutsättningar för cykling i Sverige, Sverige kan bli bättre som cykelland. Det behövs fler cyklister för att Sverige på allvar ska kallas för ett cykelland.

3. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjd/försummats mest de senaste åren?

Trenden med allt fler allvarliga cykelolyckor måste brytas. Infrastrukturen för cykling är främst en kommunal fråga. Det är tydligt att det behövs både fler cykelvägar, inte minst över kommungränserna och även att befintliga cykelbanor underhålls bättre.

4. Behöver man införa en nationell cykelpolitik och vad skall ingå i den?

Ja. Det övergripande målet ska vara att fler ska välja cykeln och att cyklisternas säkerhet förbättras.

5. Borde det kanske skapas en statlig cykelpott för att fördela Trafikverkets resurser till cykling? och kanske öronmärka resurserna under en planperiod för cykelåtgärder.

För socialdemokraterna är en fungerande järnväg högsta prioritet när det gäller transportinfrastruktur. En fungerande järnväg är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020. Vi satsar tio miljarder mer än regeringen på järnvägsunderhåll fram till 2025. Vi vill även att staten tar det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet.

Vi anser att det är rimligt att kommunerna finansierar cykelvägarna själva. Den nationella politiska nivån kan däremot ta fram riktlinjer för kommunernas arbete för att stärka cykeln som transportmedel.

6. Hur vill ni se att cyklingen utvecklas? det kan gälla cykelvägar mellan städer och kommuner.

Framförallt måste pendlingsmöjligheterna med cykel över kommungränserna förbättras. Även cykelparkeringar vid stora kollektivtrafikknutpunkter måste förbättras.

7. Hur ser ni på att man med ett enkelt sätt skall kunna ta med sig sin cykel på tåget eller bussen till andra platser?

Möjligheterna att ta med sig cykel på tåg och buss ska öka.

8. Bör Trafiklagstiftningen ses över i ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från cyklisternas säkerhet och framkomlighet? det kan gälla väjningsreglerna, Zebralagen gälla även för cyklister, enkelriktning också vidare.

Olika undantag från trafikregler är inte rätt sätt att höja säkerheten för cyklisterna. I stället är det bättre med fler cykelvägar och att cykelvägarna underhålls på bästa sätt.

9. I Sverige är det trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

Bättre cykelvägar, förbättrad kvalitet och kapacitet i kollektivtrafiken.

10. Hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Något avdrag för cykelinköp är inte aktuellt, det finns bättre sätt att främja cykling, som fler och bättre cykelvägar.

11. Antalet lastcyklar och elcyklar ökar, ser ni några problem med det? det kan gälla smala cykelbanor eller att de inte får köra på vägarna när det finns cykelbanor.

Vi ser positivt på lastcyklar och elcyklar.

12. Hur tycker ni man skall lösa det för cyklister när vägarna byggs om till så kallad 2+1 eller 1+1 vägar med vajerräcke i mitten?

Mötesseparering av vägar har visat sig ha stora fördelar för trafiksäkerheten. I de fall då det är möjligt finns det skäl att se till att cykling i anslutning till mötesseparerade vägar underlättas.

13. Bör gående och cyklister separeras bättre?

Ja det innebär fördelar för trafiksäkerhet och framkomlighet.

14. Behövs det större insatser i Sverige för att utveckla cykelturismen?

Cykelturism är hållbart och hälsofrämjande. Vår främsta prioritering på transportområdet är en fungerande järnväg. På cykelområdet är det viktigaste att förbättra möjligheterna till arbetspendling med cykel.

15. Om ni efter valet får kommer till makten, hur vill ni utveckla Sverige som cykelland? finns det ett drömprojekt?

Främst måste förutsättningarna för arbetspendling med cykel bli bättre. De nya järnvägarna i Sverige som blir klara 2020-2030 ger möjligheter att också bygga nya cykelvägar. Det är viktigt att dessa möjligheter tas tillvara och även att möjligheterna till cykelparkering vid järnvägsstationerna förbättras.

16. Vill ni tillägga något?

-

Vad säger de andra partierna? Klicka på länkarna:

Feministiskt Initiativs Cykelpolitik

Vänsterpartiets Cykelpolitik

Miljöpartiets Cykelpolitik

Centerpartiets Cykelpolitik

Folkpartiets Cykelpolitik

Kristdemokraternas Cykelpolitik

Moderaternas Cykelpolitik

Vänsterpartiets Cykelpolitik

I höst är det åter dags att välja förtroendevalda till riksdagen. Vad tycker de olika partierna är deras Cykelpolitik. Jag skickade några frågor den 10 juli till partiernas partikansli.

Här är svaren från Vänsterpartiets partikansli.

1. Är cykeln och cyklingen en viktig fråga för er?

Ja. Ökad andel cykelresor är positivt för klimat, miljö, hälsa och kapacitetsutrymme.

2. Hur ser ni på Sverige som cykelland? lever landet upp till det epitetet?

Nej. Sverige ligger långt efter ett flertal länder när det gäller förutsättningar för cykel. Det vill vi ändra på.

3. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjd/försummats mest de senaste åren?

Det positiva är det ökande intresset för cykel. Det negativa är att regeringen satsar så lite av infrastrukturpengar på cykeltrafik.

4. Behöver man införa en nationell cykelpolitik och vad skall ingå i den?

Ja. En nationell cykelpolitik är nödvändig. En nationell cykelsamordnare bör inrättas och Sverige bör anta mål om att cykelns andel av antalet resor 2020 ska vara minst 20 procent.

5. Borde det kanske skapas en statlig cykelpott för att fördela Trafikverkets resurser till cykling? och kanske öronmärka resurserna under en planperiod för cykelåtgärder.

Ja. Vi har en statlig cykelpott i vårt budgetförslag. Vi vill inrätta en Kommunal cykelpott för att öka det statliga stödet för cykelinfrastruktur i kommunerna med 1,1 miljarder den kommande treårsperioden. Idag sker ca 10 procent av kortväga resor med cykel och cykelvägsinvesteringar har stor samhällsekonomisk nytta. Trots det får cykeltrafiken bara några få procent av de anslag stat och kommun varje år lägger på drift, underhåll och utbyggnad av vägnätet. Det vill vi förändra.

6. Hur vill ni se att cyklingen utvecklas? det kan gälla cykelvägar mellan städer och kommuner.

Genom att inrätta en statlig cykelpott och en nationell cykelsamordnare skapar vi förutsättningar för att utveckla cykelvägar mellan kommuner och städer. Vi ser även positivt på att det inrättas regionala cykelsamordnare för att stärka detta arbete.

7. Hur ser ni på att man med ett enkelt sätt skall kunna ta med sig sin cykel på tåget eller bussen till andra platser?

Vi vill att det ska kunna ställas krav på både upphandlad och kommersiell trafik så att resenärerna kan ta med cykel. Trafikverket bör få befogenhet att ställa krav på att tågoperatörer ska använda sig av tåg som kan medföra cykel när det är berättigat och när denna efterfrågan finns från resenärer.

8. Bör Trafiklagstiftningen ses över i ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från cyklisternas säkerhet och framkomlighet? det kan gälla väjningsreglerna, Zebralagen gälla även för cyklister, enkelriktning också vidare.

Ja. Det lagliga skyddet bör stärkas genom att cyklister ges företräde framför bilar vid cykelöverfarter. Man bör även utreda möjligheten att tillåta väl avgränsade cykelfält/ cykelbanor i motgående riktning på enkelriktad väg.

9. I Sverige är det trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

Genom att bilen inte längre är normen vid all planering. Vi har en rad förslag för att få tillstånd en mer trafiksnål samhällsplanering där gång, cykel och kollektivtrafik får mer utrymme. Då skapar vi ökad kapacitet i städerna och hållbara tätorter. Men det måste även införas styrmedel som gör att det är ekonomiskt lönsamt att välja cykel och kollektivtrafik istället för bilen. Vi föreslår t.ex. kraftigt ökat statligt stöd för både cykel och kollektivtrafik, samt försök med gratis kollektivtrafik.

10. Hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Vi har inget sådant förslag, men vi vill att man utreder hur arbetsgivare och anställda genom ändrad beskattning kan gynnas för ökad arbetspendling med cykel.

11. Antalet lastcyklar och elcyklar ökar, ser ni några problem med det? det kan gälla smala cykelbanor eller att de inte får köra på vägarna när det finns cykelbanor.

Vi ser positivt på en sådan utveckling och vill öka investeringarna i infrastruktur för cykel för att öka kapaciteten.

12. Hur tycker ni man skall lösa det för cyklister när vägarna byggs om till så kallad 2+1 eller 1+1 vägar med vajerräcke i mitten?

Cykeltrafikanternas framkomlighet vid byggande av 2+1 vägar ska vara lika viktigt att beakta som trafiksäkerheten för bilister.

13. Bör gående och cyklister separeras bättre?

Ja, infrastruktur för både gång – och cykeltrafikanter bör öka för att för att stimulera fler för detta transportslag och öka säkerheten.

14. Behövs det större insatser i Sverige för att utveckla cykelturismen?

Ja, genom att generellt förbättra cykeltrafiken och öka det nationella perspektivet på frågan så skapar vi bättre grund även för cykelturism.

15. Om ni efter valet får kommer till makten, hur vill ni utveckla Sverige som cykelland? finns det ett drömprojekt?

Att vi under mandatperioden ökar cykeln andel av antalet resor till 20 procent. Då har vi gjort stora vinster för klimat, miljö och hälsa.

16. Vill ni tillägga något?

Läs gärna alla våra förslag i vår cykelmotion i riksdagen: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Cykeltrafik-for-miljo-och-hals_H002T249/?text=true

Vad säger de andra partierna? Klicka på länkarna:

Feministiskt Initiativs Cykelpolitik  

Socialdemokraternas Cykelpolitik

Miljöpartiets Cykelpolitik

Centerpartiets Cykelpolitik

Folkpartiets Cykelpolitik

Kristdemokraternas Cykelpolitik

Moderaternas Cykelpolitik

Moderaternas Cykelpolitik

I höst är det åter dags att välja förtroendevalda till riksdagen. Vad tycker de olika partierna är deras Cykelpolitik. Jag skickade några frågor den 10 juli till partiernas partikansli.

Här är svaren från Moderaternas riksdagskansli.

1. Är cykeln och cyklingen en viktig fråga för er?

Ja. Cykeln är viktig både ur ett friskvårdsperspektiv och för arbetspendling, dessutom kommer den, med rätt förutsättningar, att få ännu större betydelse för dagliga resor. Vi tycker att det är en god utveckling, eftersom cyklismen både minskar våra klimatpåverkande utsläpp, minskar trängseln och samtidigt är bra för hälsan. Vi vill att fler ska cykla.

2. Hur ser ni på Sverige som cykelland? lever landet upp till det epitetet?

Vi har kommit en bra bit på vägen, men vi vill att fler ska cykla så det finns absolut mer att göra.

3. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjd/försummats mest de senaste åren?

Alliansregeringen har fört en god och aktiv cykelpolitik. I den nationella planen för transportsystemet (2014-2025) har vi avsatt medel för att bygga cirka 40 mil cykelväg. I detta ingår Kattegattleden, Täbystråket och åtskilliga satsningar i länsplanerna som finansieras med statliga medel. Därtill gör många kommuner stora satsningar. Exempelvis Stockholms stads cykelmiljard kan nämnas. Genom att göra cykelbanorna fler, säkrare, bredare och separerade från annan trafik, ökar viljan att cykla.

4. Behöver man införa en nationell cykelpolitik och vad skall ingå i den?

Det är framförallt ett kommunalt ansvar, men i nationella planen och i länsplanerna avsätts medel för cykelsatsningar som passerar över kommungränser. Därigenom kan också en kunskap om hur cykelsatsningar på bästa sätt samordnas byggas upp.

5. Borde det kanske skapas en statlig cykelpott för att fördela Trafikverkets resurser till cykling? och kanske öronmärka resurserna under en planperiod för cykelåtgärder.

Vi satsar totalt drygt 4,8 miljarder kronor (1,4 miljarder i den nationella planen och 3,4 miljarder i länsplanerna) på åtgärder för ökad och säker cykling under perioden 2014–2025, en avsevärd ökning jämfört med tidigare planperiod. En stor del av behoven att utveckla infrastrukturen för cykling finns längs det kommunala och regionala vägnätet, varför vi ser positivt på den förhållandevis stora satsning som görs i länsplanerna (3,4 miljarder). Likaså bör Trafikverkets arbete med att samordna och stötta kommunala och regionala cykelsatsningar fortsätta. Det är viktigt att satsningarna på cykel genomförts på alla nivåer följs upp noga.

6. Hur vill ni se att cyklingen utvecklas? det kan gälla cykelvägar mellan städer och kommuner.

Vi vill att fler människor ska använda cykeln i vardagen. För det behövs insatser på många olika plan. Vi vill också se ett tydligare säkerhetstänkande hos cyklisterna. Till exempel vill vi lyfta upp användandet av cykelhjälm som är ett mycket bra sätt att undvika svåra skallskador för cyklister. Vi tycker att fler cyklister borde använda hjälm. Trafikverkets uppföljning av Nollvisionen visar att användandet av cykelhjälm ökar, dock i en relativt långsam takt. Därför är vi glada för de initiativ till kampanjer m.m. som myndigheter, organisationer och kommuner m.fl. tar, för att sprida information för ökat hjälmanvändande.

7. Hur ser ni på att man med ett enkelt sätt skall kunna ta med sig sin cykel på tåget eller bussen till andra platser?

Vi tycker det vore bra om fler kan ta med sig cykeln på tåg och buss men vi anser inte att politiker ska fatta den typen av beslut. Snarast är det de som levererar trafiken som bör ta fasta på resenärernas önskemål.

8. Bör Trafiklagstiftningen ses över i ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från cyklisternas säkerhet och framkomlighet? det kan gälla väjningsreglerna, Zebralagen gälla även för cyklister, enkelriktning också vidare.

Nej, vi har inget förslag på att ändra reglerna. Det handlar främst om säkerhet. T.ex. är enkelriktade gator ofta trånga, vilket gör att cyklister är mycket sårbara om en bil kommer körande. Däremot anser vi att kommuner gärna får avsätta cykelbana på enkelriktade gator, för att öka cyklandet.

9. I Sverige är det trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

Generellt sätt krävs fler säkra cykelvägar mellan bostad och skola, samt låga hastigheter och en god trafiksäkerhet i anslutning till skolorna. Detta är dock väldigt svårt att styra från statligt håll, eftersom den exakta utformningen beror på lokala förutsättningar, varför kommunerna är de som har bäst kunskaper om vilka åtgärder som bör göras för att förbättra möjligheterna för barn att cykla till skolan.

Det är väldigt bra om fler arbetsplatser blir cykelanpassade. Dock har vi inga förslag på stimulanser eller lagstiftning för detta. Det är en fråga för arbetsgivare och anställda att lösa på bästa möjliga sätt för enskilda arbetsplatser.

10. Hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Vi har inga sådana förslag.

11. Antalet lastcyklar och elcyklar ökar, ser ni några problem med det? det kan gälla smala cykelbannor eller att de inte får köra på vägarna när det finns cykelbanor.

Nej, vi ser det som positivt med fler lastcyklar och elcyklar. Däremot är det viktigt att försöka uppmuntra ett större säkerhetstänkande hos alla cyklister.

12. Hur tycker ni man skall lösa det för cyklister när vägarna byggs om till så kallad 2+1 eller 1+1 vägar med vajerräcke i mitten?

2+1-vägar är i sig viktiga insatser som ökar trafiksäkerheten för bilister. När vägrenar försvinner i samband med att trafiksäkerhetsåtgärder görs längs vägar, är det viktigt att man på kommunal och regional nivå är uppmärksam på att inte cyklisternas förutsättningar försämras. Till exempel bör man hålla en god dialog med Trafikverket och arbeta för att alternativa vägar eller cykelbanor också kan anläggas. I länsplanerna finns medel som i viss utsträckning kan användas till detta.

13. Bör gående och cyklister separeras bättre?

Stämningen mellan cyklister, fotgängare och bilister är många gånger ansträngd. Det är viktigt att alla trafikanter följer de regler som gäller, använder sitt sunda förnuft och visar varandra respekt. Politiker varken kan eller ska styra hur folk uppför sig mot varandra i vardagliga situationer. Vad vi från politiskt håll kan göra är sådana satsningar som separerar trafikslagen, förbättrar cyklisternas säkerhet och gör cykelbanorna fler och bättre.

14. Behövs det större insatser i Sverige för att utveckla cykelturismen?

Det är framförallt ett kommunalt ansvar, men i nationella planen och i länsplanerna avsätts medel för cykelsatsningar som passerar över kommungränser. Därigenom kan också en kunskap om hur cykelsatsningar på bästa sätt samordnas byggas upp.

15. Om ni efter valet får kommer till makten, hur vill ni utveckla Sverige som cykelland? finns det ett drömprojekt?

Vi vill se åtgärder som leder till ökat resande med cykel kan bidra till att nå flera samhällsmål såsom ökad tillgänglighet, förbättrad trafiksäkerhet och förbättrad folkhälsa. Särskilt i större tätorter och storstäder finns en avsevärd potential till effektivare kapacitetsutnyttjande genom att främja ökad cykeltrafik. Det finns även potential att förbättra cykelpendling i mindre och medelstora städer samt i den tätortsnära landsbygden.

16. Vill ni tillägga något?

-

Vad säger de andra partierna? Klicka på länkarna:

Feministiskt Initiativs Cykelpolitik

Vänsterpartiets Cykelpolitik

Socialdemokraternas Cykelpolitik

Miljöpartiets Cykelpolitik

Centerpartiets Cykelpolitik

Folkpartiets Cykelpolitik

Kristdemokraternas Cykelpolitik

Centerpartiets Cykelpolitik

I höst är det åter dags för val till riksdagen. Vad tycker de olika partierna är deras Cykelpolitik. Jag skickade några frågor den 10 juli till partiernas partikansli.

Här är svaren från Centerpartiets riksdagskansli.

1. Är cykeln och cyklingen en viktig fråga för er?

Ja. Centerpartiet är profilerat som ett cykelvänligt parti. Cykeln är ett hållbart färdmedel som bidrar till en säker och miljövänlig närmiljö. Vi vill ge möjligheter att cykla i säkrare och grönare miljöer.

2. Hur ser ni på Sverige som cykelland? lever landet upp till det epitetet?

Både ja och nej. Jämfört med USA är Sverige ett cykelland men inte jämfört med Nederländerna. Centerpartiet vill att Sverige ska bli mer av ett cykelland. Runt om i Sverige arbetar lokala Centerpartister aktivt för att främja cyklingen.

3. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjd/försummats mest de senaste åren?

Investeringarna till cyklingen börjar ta fart. Det tycker vi är en positiv utveckling som vi är nöjda med. Däremot är vi inte lika nöjda med att många städers stadsplanering gynnar bilen i första hand, men vi i Centerpartiet har redan påbörjat arbetet med att förändra detta.

4. Behöver man införa en nationell cykelpolitik och vad skall ingå i den?

Kent Johansson gjorde på uppdrag av Regeringen en genomgående cyklingsutredning som publicerades i slutet av 2012. Den föreslår bl.a. införande av en utvidgad vägsäkerhetslag, en översyn över vägars och gators utformning ur ett cykelperspektiv inkl. inventering av vägrenar, fler cykelparkeringar och bättre möjligheter att ta med cykeln i kollektivtrafiken, införandet av cykelgator samt möjlighet att cykla på körbana även om cykelbana finns.

5. Borde det kanske skapas en statlig cykelpott för att fördela Trafikverkets resurser till cykling? och kanske öronmärka resurserna under en planperiod för cykelåtgärder.

I Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2014-2025 finns en öronmärkt andel för cykling. Centerpartiet vill dock att medlen ska öka i syfte att skapa goda förutsättningar för användning av detta hållbara färdmedel.

6. Hur vill ni se att cyklingen utvecklas? det kan gälla cykelvägar mellan städer och kommuner.

Centerpartiet vill knyta ihop tätorter på landsbygden genom bra bilfria cykelförbindelser. Vi vill också att det ska bli lättare och säkrare att cykla i staden.

Regeringen har nyligen presenterat ett förslag om att de servicevägar som byggs i samband med järnvägsbyggen senare ska kunna användas som cykelbanor.  Även detta leder till bättre och säkrare cykelförbindelser.

7. Hur ser ni på att man med ett enkelt sätt skall kunna ta med sig sin cykel på tåget eller bussen till andra platser?

Smidigare och mer tillgängliga övergångar mellan olika trafikslag i synnerhet mellan buss och kollektivtrafik är en av Centerpartiets prioriterade cykelfrågor. Vi vill göra det möjligt att i större utsträckning ta med cykeln i kollektivtrafiken och verkar för detta ska bli möjligt på lokal och regional nivå. Vi uppmuntrar detta även när det gäller interregionala förbindelser. Redan idag finns en EU-förordning som påbjuder att järnvägsföretagen ska ge resenärerna möjlighet att ta med cyklar på tåget. Kollektivtrafiklagstiftningen medger interregionala överenskommelser som t.ex. medger cykel på tåg.

8. Bör Trafiklagstiftningen ses över i ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från cyklisternas säkerhet och framkomlighet? det kan gälla väjningsreglerna, Zebralagen gälla även för cyklister, enkelriktning också vidare.

Redan idag arbetar centerpartister runt om i landet med att göra cyklingen säkrare. Det går t.ex. att göra trafiklösningar där cykelvägen rundar av hörnet av korsningar på ett säkert sätt i ett eget markerat fält - en s.k. ”holländsk korsning”. Det går också att göra så att cyklister får grönt ljus lite före bilisterna.

En vanlig olycksorsak för cyklister är att de blir påkörda av större fordon som inte ser att de har en cyklist bredvid sig vid högersväng. En lösning kan vara s.k. ”cykelboxar” som är fält, där cyklister kan stanna, placerade framför där bilarna stannar i korsningar.

Vi är positivt inställda till möjligheten att cykla i båda riktningarna på enkelriktad gata. Detta kräver tydlig skyltning och vägmärken så att övriga vägtrafikanter blir medvetna om att möte med cyklist kan ske.

Angående Zebralagen föreslår cyklingsutredningen att reglerna bör ändras så att bilförare får väjningsplikt även mot cyklande vid obevakade cykelöverfarter/övergångsställen.

9. I Sverige är det trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

I grunden vill vi först och främst se att flertalet av de förslag till förenklingar som regeringens särskilde cyklingsutredare Kent Johansson föreslog genomförs. För att cyklisterna ska bli fler måste det vara tryggt och praktiskt att cykla. Många väljer bort cykeln för att det känns otryggt eller för att cyklandet inte går att kombinera med allmänna transportmedel. Vi vill arbeta för att det byggs fler bilfria cykelvägar och att de cykelvägar som finns underhålls. Man måste också se till att det är enkelt att ta med sig cykeln på bussen. Vi vill ha attraktiva bytespunkter mellan cykel och andra trafikslag. Genom att bygga fler cykelparkeringar vid resestationer, arbeten och bostäder gör vi det också lättare att välja att cykla.

10. Hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Skattelättnader, avdrag och subventioner för att fler ska ta cykeln till jobbet är intressanta idéer som vi vill titta närmare på. Detta är inte bara en vinst för miljön utan även för hälsan vilket motverkar ökade sjukvårdskostnader för samhället.

Cykeln är idag skattemässigt missgynnad jämfört med andra trafikslag. Som arbetsgivare kan man inte erbjuda tjänstecyklar på samma sätt som man erbjuder tjänstebilar idag med samma beskattningsregler.  Även i jämförelse med kollektivtrafiken är cykeln missgynnad.

11. Antalet lastcyklar och elcyklar ökar, ser ni några problem med det? det kan gälla smala cykelbannor eller att de inte får köra på vägarna när det finns cykelbannor.

Enligt cyklingsutredningen ska cyklar få framföras på körbana även om det finns cykelbana om det kan anses mer lämpligt med hänsyn till cykelns utformning (exempelvis om cykeln har cykelkärra, sidovagn el. dyl.). Skälet till detta är att underlätta framkomligheten för ”vanliga” cyklar på cykelbanan.

12. Hur tycker ni man skall lösa det för cyklister när vägarna byggs om till så kallad 2+1 eller 1+1 vägar med vajerräcke i mitten?

Centerpartiet tycker att det är viktigt med 2+1 vägar och det satsas mycket på att bygga om våra landsvägar på detta sätt. Samtidigt är det viktigt att det satsas mer på att bygga separerade cykelvägar vid sidan av. Båda åtgärderna behövs för säkerheten.

13. Bör gående och cyklister separeras bättre?

Ja, gående och cyklister bör separeras bättre. Huvudregeln när man bygger nya cykelbanor är att de ska vara separerade från gångvägarna, det uppstår lätt komplikationer och säkerhetsrisker när man kombinerar cyklister med gående.

14. Behövs det större insatser i Sverige för att utveckla cykelturismen?

Det tycker vi och det jobbar vi redan med. Regeringen satsar på aktiv fritid i Landsbygdsprogrammet. Satsningen innebär 500 miljoner kronor med fokus på icke kommersiell service. Detta är investeringar i turism och kulturmiljöer men också bl.a. cykel och vandringsleder.

15. Om ni efter valet får kommer till makten, hur vill ni utveckla Sverige som cykelland? finns det ett drömprojekt?

Cykeln kan knyta samman stad och land. På landsbygden ser vi stor potential för cykeln som kommunikationsmedel och verkar för att knyta ihop tätorter genom bra bilfria cykelförbindelser. Centerpartiet vill bygga gröna och täta städer som är tillgängliga och hållbara. Däri ingår att få bort eller överbygga stora trafikleder, minska bilismen i staden och att satsa på cykelvägar, cykelparkeringar och grönområden. Vi satsar också på lånecyklar och elcyklar samt på att göra det säkrare för cyklister genom t.ex. säkerhetskorsningar.

16. Vill ni tillägga något?

-

Vad säger de andra partierna? Klicka på länkarna:

Feministiskt Initiativs Cykelpolitik

Vänsterpartiets Cykelpolitik

Socialdemokraternas Cykelpolitik

Miljöpartiets Cykelpolitik

Folkpartiets Cykelpolitik

Kristdemokraternas Cykelpolitik

Moderaternas Cykelpolitik

Kristdemokraternas Cykelpolitik

I höst är det åter dags att välja förtroendevalda till riksdagen. Vad tycker de olika partierna är deras Cykelpolitik. Jag skickade några frågor den 10 juli till partiernas partikansli.

Här är svaren från Kristdemokraternas riksdagskansli.

1. Är cykeln och cyklingen en viktig fråga för er?

Cykeln fyller en viktig samhällsfunktion. Cykling är ett transportmedel, en motionsform och ett fritidsintresse för allt fler. Det är positivt att cykeln som transportmedel ökar eftersom att det medför goda effekter för såväl folkhälsan, miljön och trängseln i städerna.

2. Hur ser ni på Sverige som cykelland? lever landet upp till det epitetet?

Cyklingen i Sverige har på många håll bra förutsättningar. Vi vill fortsätta utveckla cykelinfrastrukturen och arbeta för att minska cykelolyckorna exempelvis genom bättre planering och underhåll av cykelvägar.

3. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjd/försummats mest de senaste åren?

Vi är nöjda med att Kristdemokraterna och allianspartierna under 2013 och 2014 har satt ett särskilt fokus på trafiksäkerhetsfrågorna. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska fortsätta att anpassas till målsättningen att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Strategin för säkrare cykling som har tagits av Trafikverket och berörda aktörer är viktig i arbetet för att öka trafiksäkerheten för cyklisterna.

4. Behöver man införa en nationell cykelpolitik och vad skall ingå i den?

Frågan om cykeln som transportmedel behandlas i första hand på lokal nivå. Men det finns även en nationell cykelpolitik. Trafikverket har två övergripande mål; att cykeltrafiken ska bli säkrare och att cykeltrafikens andel av resorna ska öka.

5. Borde det kanske skapas en statlig cykelpott för att fördela Trafikverkets resurser till cykling? och kanske öronmärka resurserna under en planperiod för cykelåtgärder.

Trafikverket ansvarar för Stiftelsen Vägverkets jubileumsfond som erbjuder stipendier till innovativa förslag och projekt som har potential att underlätta för ökad säker cykling och gång i stad och på landsbygd.

6. Hur vill ni se att cyklingen utvecklas?

Det ska vara enkelt och tryggt att cykla. Kristdemokraterna anser att kommunen ska vidta åtgärder för att underlätta för gång- och cykeltrafik. Vi vill att framkomligheten för cyklister och fotgängare prioriteras vid stadsplanering.

Till följd av att allt fler cyklar har cykelolyckorna ökat. Vi vill arbeta för att öka säkerheten för cyklister i trafiken, det behövs mer av strategiskt och förebyggande arbete för att minska antalet cykelolyckor.

7. Hur ser ni på att man med ett enkelt sätt skall kunna ta med sig sin cykel på tåget eller bussen till andra platser?

Det är smidigt att kunna ta med sig cykeln på tåg och buss. Kombinerade resor med cykling och kollektivtrafik bör underlättas. Cykelutredningen har bl.a. haft i uppdrag att se över de regler och andra förutsättningar som påverkar möjligheterna att ta med cykel på tåg och buss. Cykelutredningen bereds nu inom regeringskansliet.

8. Bör Trafiklagstiftningen ses över i ett helhetsperspektiv med utgångspunkt från cyklisternas säkerhet och framkomlighet? det kan gälla väjningsreglerna, Zebralagen gälla även för cyklister, enkelriktning också vidare.

Alliansregeringen bereder för närvarande cykelutredningens betänkande Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv (SOU 2012:70).

9. I Sverige är det trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

Med trygga cykelvägar och god tillgång till kollektivtrafik skapas förutsättningar för invånarna att välja hur de vill ta sig till skola och arbete.

10. Hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Vi har inte tagit ställning i den frågan.

11. Antalet lastcyklar och elcyklar ökar, ser ni några problem med det? det kan gälla smala cykelbanor eller att de inte får köra på vägarna när det finns cykelbanor.

Vi ser inget problem med att antalet lastcyklar och elcyklar ökar och självklart ska alla trafikanter ta hänsyn till varandra. Det är dock viktigt att det finns trygga cykelbanor med tillräckligt utrymme för de cyklister som cyklar långsamt och snabbt.

12. Hur tycker ni man skall lösa det för cyklister när vägarna byggs om till så kallad 2+1 eller 1+1, vägar med vajerräcke i mitten?

2+1 och 1+1-vägar är inte trygga vägar för cyklister, separat cykelbana är det bästa alternativet.

13. Bör gående och cyklister separeras bättre?

Det är önskvärt men bör bedömas utifrån varje fall.

14. Behövs det större insatser i Sverige för att utveckla cykelturismen?

Turismnäringen i Sverige växer och det finns stor potential att vidareutveckla cykelturismen. Myndigheten Tillväxtverket har till uppdrag att utveckla näringspolitiska insatser inom besöksnäringen och deras insatser ska främja turistföretagande och entreprenörskap genom samverkan, kunskapsbildning och olika projektsatsningar.

15. Om ni efter valet får kommer till makten, hur vill ni utveckla Sverige som cykelland? finns det ett drömprojekt?

Det ska vara enkelt och tryggt att ta sig fram på cykel. Vi vill underlätta för gång- och cykeltrafik. Cykling är positivt både för folkhälsan, miljön och trängseln i städerna. Vi kommer arbeta för att cykelolyckorna minskar så att det blir tryggare att cykla.

16. Vill ni tillägga något?

-

Vad säger de andra partierna? Klicka på länkarna:

Feministiskt Initiativs Cykelpolitik

Vänsterpartiets Cykelpolitik

Socialdemokraternas Cykelpolitik

Miljöpartiets Cykelpolitik

Centerpartiets Cykelpolitik

Folkpartiets Cykelpolitik

Moderaternas Cykelpolitik

Centerpartiet om Cykelpolitik i Göteborg

Den 14:e september i år är det åter dags att välja förtroendevalda till kommun, landsting och riksdag. Här i Göteborg är det Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet som hållit i styret den senaste mandatperioden.

Cykeln och cykling kan vid en första anblick ses som en marginell fråga. Tittar man dock på cykling ur ett folkhälso- och miljöperspektiv så kommer ämnet i ett helt annat ljus. Därför ställer jag dessa frågor till alla partierna i Göteborg.

Här är svaren från Rickard Nordin och Centerpartiet.

1. Är cykeln och cykling en viktig fråga för er?

Absolut! I en stad behöver olika transporter av människor och varor flyta smärtfritt. Ju enklare desto bättre. Cykeln kräver lite utrymme, ger hälsomässiga fördelar och har få negativa miljökonsekvenser i förhållande till andra transportslag. Den är dessutom flexibel och tyst. Cykeln är en viktig del av den moderna, gröna staden för oss.

2. Hur ser ni på Göteborg som cykelstad? Lever kommunen upp till epitetet?

Inte på långa vägar. För att nå dit krävs att cykelbanornas underhåll ska vara jämförligt med bilen. Lika lite som bilister vill ha stora hål i vägbanan vill cyklister ha det. Fordon parkeras hej vilt över cykelbanor och vägskyltar, vägmarkeringar och cykelbanornas sträckning är många gånger allt annat än logiska. Det har blivit bättre, men än är det långt till cykeln tas på allvar och ses som ett kommunikationssätt jämbördigt andra. Det räcker med att ses hur mycket pengar som läggs på det kontra andra trafikslag.

3. De senaste fyra åren har ni suttit i opposition. Vilken av de cykelrelaterade frågorna är ni mest nöjda med/anser ni har försummats mest?

Det är lätt att svara som på förra frågan. Cykeln är en möjlighet, ett sätt för människor att på ett enkelt och smidigt sätt förbättra sin hälsa, förbättra miljön och transportera sig flexibelt. Innan vi har en ledning i staden som ser de möjligheterna kommer vi inte komma tillräckligt långt. Det ska vara enkelt att vara cyklist. Då krävs det att cykeln ses som ett alternativ, det betyder att det inte kan vara automatiska rödljus (som man måste trycka på, trots att biltrafiken har grönt) i nedförsbackar, man kan inte klumpa ihop gång- och cykeltrafik och man måste planera för säkra cykelvägar där det går att vara olika typer av cyklister på samma sträcka. Vid vart enda bygge tas cykelvägar i anspråk och man tvingas med att trängas med gångtrafikanter, leda sin cykel, eller köra omvägar, medan biltrafiken ska flyta obehindrat. Innan cykeltrafiken börjar prioriteras kommer den heller inte att växa kraftigt.

4. I Göteborg är trots allt ganska många av invånarna som har 5 km eller mindre till skola och arbete. På vilket sätt vill ni få fler att välja bort bilen till förmån för cykel och kollektivtrafik?

Säkra cykelvägar där konflikterna med gångtrafik, biltrafik och kollektivtrafik är så få som möjligt är grundläggande. Ingen vill riskera att fastna med däcket i ett spårvagnsspår eller behöva kryssa mellan gångtrafikanter. Det behövs också breda cykelvägar så att den som cyklar med sitt barn inte behöver vara rädd för snabbare cyklister eller mötande. Men för att nå dit krävs också att det finns cykelstråk överhuvudtaget. Det krävs också trygga parkeringar för cykeln med korta avstånd till resmålet och goda möjligheter till fastlåsning.

5. Att barn som går och cyklar till skolan presterar bättre än barn som åker bil är ett känt faktum. Detta till trots är trenden att allt fler skjutsas till skolan. Landets, och stadens rektorer, ser just bilskjutsande föräldrar som ett stort säkerhetsproblem utanför våra skolor. Bekvämlighet, tidspress och säkerhet anges ofta som anledning. Vilket ansvar har kommunen för att upplysa föräldrar om detta?

Det är en ond cirkel, ju fler som skjutsar sina barn, desto osäkrare blir trafikmiljön för de som inte gör det (som går, cyklar eller åker kollektivt), vilket späder på antalet som skjutsar. Här krävs krafttag i den fysiska planeringen från kommunens sida. Den som lämnar sitt barn ska inte hamna på samma plats som den som cyklar eller kliver av en buss. Det kommer finnas de som behöver ta bilen, de ska ha den möjligheten, men det ska inte vara det självklara valet. Det skolan kan göra handlar om att skapa trygga trafikanter, så att barnen känner sig trygga med att cykla, men det är föräldrarnas ansvar att ta hand om sina barn och det görs bäst genom att gå/cykla till skolan/förskola.

6. Även arbetsgivare har mycket att vinna på att de anställda cyklar. Cyklande arbetstagare har lägre sjukfrånvaro och gör färre misstag än de som åkt bil. Hur kan Göteborgs kommun som arbetsgivare påverka de anställda att välja bort bilen vid resor till arbetet? Ska Göteborgs kommun verka för, där det är tillämpligt, att anställda distansarbetar? Hur ska kommunen minska bilåkande i tjänsten?

Distansarbete är ju bra på fler sätt än att det blir minskat bilåkande, även andra typer av resor undviks och arbetet kan ske effektivare och enklare för den anställde. Utgångspunkten för korta tjänsteresor bör vara att välja kollektiva färdsätt eller cykel alternativt att gå. Inom staden behövs sällan bilen om det inte ska ske transporter, där har kommunen som arbetsgivare ett ansvar att inrätta riktlinjer och hantera sina förvaltningar och bolag. Att åka onödigt mycket bil (eller flyg) är dessutom kostsamt, pengar som kunde lagts på betydligt bättre saker.

Att få fler att cykla till arbete handlar i grunden om alla de frågor vi tagit upp tidigare. På marginalen kan säkert arbetsgivaren påverka ytterligare genom olika typer av uppmuntran, men utan den grundläggande infrastrukturen spelar det liten roll.

Det man däremot kan göra är att börja ersätta cykelresor på samma sätt som bilresor. Den som tar bilen till ett sammanträde får 18,5kr/mil skattefritt, som cyklist får du ingenting, trots att du har utgifter för skötsel av cykeln, drivmedel (mat) och annat.

7. Om vi lyfter frågan till en regional nivå, hur vill ni se att cyklingen utvecklas? Det kan gälla cykelvägar mellan städer och kommuner. Hur ser ni på att man under resor inom regionen på ett enkelt sätt kan ta med sig sin cykel på exempelvis tåget till andra platser. Vad är er åsikt i frågan vad gäller Göteborg och Västra Götaland?

För oss är det självklart att det ska gå att ta cykeln inte bara på tåget, utan även på spårvagn och ibland till och med buss. Inget är mer irriterande när man fått punktering i andra änden av stan och ska ta sig hem än att bli stoppad på spårvagnen för man får inte ha med sig cykel. Betydligt fler skulle antagligen cykla om det var möjligt att ta med cykeln på vagnen hem om det regnade exempelvis. Gick det att ta med cykeln på tåget skulle den dessutom kunna bli en integrerad del av resa på ett helt annat sätt än idag.

Det pågår ett arbete med regionala cykelvägar i Göteborgsregionen – ett arbete vi gärna skulle se skyndades på. Kommunernas växer mer och mer samman och cykeln används som ett transportsätt även för längre resor. Då krävs det en ökad medvetenhet vid dragningen av vägar och vid nybyggnation är det kostnadseffektivt att alltid planera för en cykelväg samtidigt.

8. Förvisso en riksfråga, men hur ser ni på en skattesubvention liknande bruttolöneavdraget för datorer, men denna gång för cykelinköp? Storbritannien har länge haft ett framgångsrikt sådant?

Ett skatteavdrag för cykelköp är nog inte aktuellt. Däremot är vi förespråkare för en översyn av reseavdraget i deklarationen. Idag får du göra ett schablonavdrag på några hundralappar om du cyklar, men eftersom du måste ha utgifter för flera tusen för att få göra avdrag betyder det i praktiken att det är omöjligt att få avdraget.

Vi tycker också att man på alla offentliga nivåer borde börja ersätta cykelresor på samma sätt som bilresor. Den som tar bilen till ett sammanträde får 18,5kr/mil skattefritt, som cyklist får du ingenting, trots att du har utgifter för skötsel av cykeln, drivmedel (mat) och annat. Det skulle åtminstone inte göra att du går med ekonomisk förlust om du tar cykeln kontra bilen eller kollektivtrafiken.

9. Om ni efter valet kommer till makten, hur vill ni fortsätta utveckla Göteborg som cykelstad? Finns det ett drömprojekt?

Drömmen vore att toppa Köpenhamnsindexet för cykelvänliga städer (http://copenhagenize.eu/index/). Då har vi lyckats att på ett bra sätt integrera cykeln som en viktig del i Göteborgs infrastruktur. Det är vårt mål när vi kommer till makten i september. Det finns mängder av enskilda projekt som vore roliga att genomföra, men det är den sammanlagda nyttan för staden som räknas och att toppa det indexet vore fantastiskt!

10. Vill ni tillägga något?

Tack för att vi fick möjligheten att svara på frågorna och fortsätt cykla trots motvinden och uppförsbackarna i Göteborg!

Har även publicerat svar från;

• Mats Pilhem (V)
• Johan Nyhus (S)
• Ronnie Ljungh (MP)
• Axel Darvik (FP)
• David Lega (KD)
• Martin Wannholt (M)
• Theo Papaioannou (VV)

Skriv gärna någon kommentar: