Visar inlägg med etikett underhåll. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett underhåll. Visa alla inlägg

21 jan. 2015

Nollvisionen skall gälla för cyklister också

Under perioden januari- december har antalet omkomna cyklister ökat jämfört med samma period året innan. Till och med den 31:a december 2014 har 34 cyklister omkommit jämfört med 15 under 2013.

Ungefär 70 % av cyklister omkommer genom kollision med motorfordon.

Fördelningen av antalet omkomna cyklister uppdelat på olyckstyp, åren 2007–2012.

Högersvängande lastbilar och kollisioner med bilar med hög fart är två exempel på särskilda risker. Ungefär 75% av olyckor mellan bil och cykel sker i korsningar.

Hastighetsdämpande åtgärder och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.

Cyklisterna är även sedan ett antal år tillbaka den trafikantgrupp som har flest antal svårt skadade. Ett stort ansvar ligger på kommunerna.

Singelolyckan den absolut vanligaste typen av cykelolycka. Men i sammanhanget bör poängteras att även en del av singelolyckorna orsakas av en konflikt med en annan trafikant, där cyklisten undvikit en kollision genom att väja.

Uppemot 80 procent av allvarliga skador uppstår i singelolyckor, drygt 10 procent i konflikt med motorfordon och knappt 10 procent med annan cykel.

Om man studerar singelolyckorna ser man att vägrelaterade faktorer är bidragande orsak till cirka 60 procent av olyckorna, i första hand drift och underhåll men även vägutformning.

Olyckorna som är relaterade till drift- och underhåll orsakas till nästan 70 procent av halka på grund av is, snö, grus eller löv.

Allvarligt skadade,åren 2007–2012. Källa: VTI rapport 801 (2013).

Halt underlag är alltså den enskilt viktigaste olycksorsaken när det gäller singelolyckor. Ungefär var tredje allvarligt skadad cyklist skadas på grund av halt underlag.

Halkolyckor på is och snö inträffar från oktober till april.

Redan i mars är gruset en betydande orsak till att cyklisten halkar omkull. Lösgrusproblemet fortsätter sedan hela sommarhalvåret.

De vanligaste orsakerna till allvarliga skador hos cyklister vid en singelolycka enligt en klassning av 4 000 slumpvis utvalda personer som uppsökt sjukhus. Procentsatserna summeras inte ihop till 100 eftersom varje olycka kan ha flera orsaker.

Källa: VTI rapport 801 (2013).

Vintermånaderna har en lägre andel skadade cyklister (omkring 5 procent per månad) än sommarmånaderna (omkring 10 procent per månad) vilket hänger ihop med årsvariationen i cyklandet.

Halkrelaterade orsaker vid singelolyckor med cykel (y-axeln till vänster) och olycksfördelning (y-axeln till höger) vid olyckor som leder till allvarligt skadade uppdelat efter månad under året.

Var sker cykelolyckorna?

De flesta singelolyckor sker i blandtrafik och gång- och cykelbana (GC-bana).

Kollision mellan cykel och motorfordon sker ofta i korsningar och på gatu- eller vägsträcka.

Kollision mellan cyklister är vanligast på GC-banor och på gatu- eller vägsträckor.

Kollision mellan mopedister och cyklister där cyklister får en allvarlig skada sker oftast på GC-bana och på gatu- eller vägsträcka.

De flesta kollisioner mellan cyklister och fotgängare sker på GC-banor, men även på gatu- och vägsträckor.

Vanligaste korsningsolyckan är kollision med motorfordon, därefter kollision med moped, cykel-cykel, singelolyckor och cykelfotgängare.


Platser där de allvarliga cykelolyckorna inträffar, uppdelat på typ av olycka.

Nollvisionen skall gälla för cyklisterna också

Enligt riksdagens beslut om nollvisionen ska ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan systemutformarna och trafikanterna. Systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning och funktion medan trafikanterna har ansvaret att följa trafikreglerna.

Hittills har vägtransportsystemet lagt ett större ansvar på cyklisten jämfört med till exempel bilisten. Cyklisterna har många gånger varit tvungna att anpassa sig till ett vägtransportsystem som i grunden inte är anpassat till dem.

Därför måste Kommunerna öka sitt arbete med att få bättre cykelinfrastruktur och bättre drift och underhåll av cykelvägarna.

Även Riksdagen borde satsa mer på cykeln, för att ge kommunerna ordentliga resurser för att göra det möjligt att jobba mot en nollvision.

Bara nio av Sveriges 60 största kommuner har god kvalitet på drift och underhåll av cykelvägarna, till exempel genom halkbekämpning, visar en mätning Trafikverket gjort.

Kommunerna som har god kvalitet på DoU av cykelvägar är Falun, Göteborg, Linköping, Malmö, Nacka, Lund, Norrköping, Uppsala och Varberg.

Riktade insatser

Utifrån de orsaker som bedöms ligga bakom cykelolyckorna så borde dessa åtgärder få en bra effekt:

  • Förbättra halkbekämpning
  • Förbättra borttagande av lösgrus
  • Förbättra barmarksunderhållet (Gropar och sprickor)
  • Justering av kantsten
  • Ta bort fasta föremål på och i anslutning av cykelvägen
  • Inga parkerade bilar längs cykelbana
  • Separera mötande cykeltrafik
  • Separera cyklister och gångtrafikanter
  • Säkrare cykelöverfarter
  • Säkrare cykelpassager
  • Sammanhängande cykelbanor
  • Säkra spårvagnsspår
  • Förbättra vägbelysning
  • Hastighetsdämpande åtgärder för bilister
  • Öka kunskapen i trafiken (vilka regler gäller vid cykelpassager o.s.v.)

Insatsområden på längre sikt

Förbättra drift- och underhåll både vinter och sommar

För att utveckla verksamheten behöves bland annat genomföra egenkontroll, nulägesmätningar, bristanalyser, sprida nya standarder, uppdatera styrdokument, och kvalitetskontroll.

Det är också viktigt att fördjupa kunskapen om faktorerna inom de områden som leder till olyckor och att utveckla samband mellan åtgärder och effekter.

Utforma cykelinfrastruktur utifrån cyklistens behov

Om man ser till både antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister, är den viktigaste åtgärden inom detta område att flytta över cyklister från blandtrafik till separerade cykelbanor och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.

Viktiga specifika åtgärder inom detta insatsområde är att skapa sammanhängande cykelinfrastruktur, skapa säkra passager, ta bort fasta föremål och sänka kantstenar, förbättra omledning vid vägarbeten samt säkra spårvagnsspår.

För att utveckla verksamheten behöver man bland annat genomföra nulägesmätningar och bristanalyser, ta fram lokala och regionala cykelplaner och cykelbokslut och tillämpa styrdokument.

 

Källor:

Trafikverket initierade i slutet av 2012 ett arbete med att ta fram en aktörsgemensam strategi för säkrare cykling, för åren 2014−2020.

Säkrare cykling - gemensam strategi för år 2014-2020

I och med Trafikverket initierade av Säkrare cyklingfick VTI i uppdrag att presentera ett faktaunderlag när det gäller cyklisters olyckssituation, med målet att identifiera möjliga åtgärder för att minska antalet skadade cyklister.

VTI rapport 801

22 nov. 2011

Bättre cykelklimat i Göteborg och Sverige

Visst finns det många fördelar med att cykla. Både kondition och hälsan förbättras, det är förhållandevis billigt och många gånger både snabbare än bilen och spårvagnen.
Samtidigt finns det en del som man skulle önska att de styrande ville tänka på och förändra. Här kommer tio punkter för ett bättre cykelklimat i Göteborg och Sverige:

1) Bättre underhåll/prioriteringar. Många gånger är det otroligt mycket bekvämare att cykla på bilvägen istället för på cykelbanan. Vad vissa politiker verkar ha missat är att bilar har stötdämpare, vilket cyklar oftast inte har. När cykelbanorna blir ett lappverk av gatsten, asfalt, infarter och utfarter studsar man runt på sin sadel.

2) Skilj cyklisterna från de gående. I Göteborg borde Gång och cykelbanorna breddas och de gående borde skiljas från cyklister.

3) Markerade cykelbanor. Tydligare markeringar i cykelbanorna för att bilister ska se övergångarna, speciellt där cyklister ar företräde och för att fotgängare inte ska valsa över hur som helst.

4) Sopa upp gruset betydligt fortare. När det inte är uppe före 31maj är det många onödiga punkteringar som gör att cyklar blir stående.

5) Trimma rödljusen betydligt bättre. Korsningarna Redbergsplatsen/Härlandavägen/Uddevallagatan och Södra Vägen/Berzeligatan (norrgående) är två exempel där cykelljusen är sämre/slöare än gångtrafikanterna till och med.

6) Ändra inställning. Tänk på cykeln som en naturlig del av infrastrukturen och stadsplaneringen. Bara så kan den bli ett riktigt vanligt inslag i människors vardag. När det nu byggs nytt till tusen de kommande åren, se till att ta med cykeln i beräkningen från början istället för att lappa och laga i efterhand.

7) Skota upp snön betydligt fortare. Risken för svåra skador vid halka jämfört med torrt väglag. Om man skotar undan snön och tar bort isen snabbare så blir det fler personer som kommer att cykelpendla på vintern.

8) Ordna virrvarret vid Brunnsparken. De styrande vill ha in färre bilar innanför Vallgraven. Det är bra. Men då måste man också se över alternativen. Hur sjutton cyklar man för att komma till Nordstans huvudentré? Hur cyklar man förbi Gustav Adolfs Torg? Åt ena hållet verkar det vara tillåtet, men åt andra får bara buss köra, fast lite tidigare står det att det är återvändsgränd med cykelbana som fortsättning, hur sjutton ska de ha det?!

9) Förändra skattereglerna. Varför får bilister dra av på skatten, som cyklist kommer du omöjligt upp i de summorna. När jag ska på ett politiskt möte får de som kör bil 18,5kr/mil i ersättning och de som åker kollektivt får allt betalt. Jag som cyklist får noll, nada. DET ÄR INTE GRATIS ATT CYKLA! Inför ett avståndsbaserat avdrag istället, så får man välja hur man tar sig fram. Billigare är nästan alltid miljövänligare --> ekonomisk morot. Varför finns det tjänstebil och bilförmån, men inte motsvarande för cyklister?

10) Bättre skyltning. Inte OK!

/Cykelpendlare