10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland

10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland är en del av regionala infrastrukturplanen för 2010-2021 för Västra Götaland som antogs i juni 2010.

Det byggs 10 mil ny gång- och cykelväg i Västra Götaland. Syftet med projektet är att öka möjligheten att pendla till skolan eller arbetet med cykel och att öka antalet anslutningar till kollektivtrafik.

Trafikverket fick uppdraget att planera och genomföra denna satsning.

Kommunerna fick möjlighet att lämna in ansökningar om gång- och cykelvägar, och 44 av länets 49 kommuner skickade in förslag. Trafikverket valde sedan ut cirka 70 åtgärder att arbeta vidare med tillsammans med kommunerna.

Kostnad: 225 miljoner kronor, varav Västra Götalandsregionen svarar för 50 % och kommunerna i Västra Götaland för 50 %.

Projektet drivs av Trafikverkets enhet Investering, men i några delprojekt kommer kommunerna själva att genomföra byggandet.

De har prioriterat sträckor med arbets- och skolpendling och där det finns anslutningar till kollektivtrafik.

Här kan man se hur det går med de olika delprojekt - 10 mil gång- och cykelväg. 

Färdigställda delprojekt - 10 mil gång- och cykelväg

Översiktskarta Västra Götaland, 10 mil gång- och cykelväg 

Källa: trafikverket.se, vgregion.se

Förslag till en nationell cykelstrategi

Regeringen skall ta fram en cykelstrategi. Här är några förslag på frågor som jag tycker att man ta med i cykelstrategin:

Hur skall man få fler att börja cykla.

Svenskar skall cykla mer till arbetsplatsen och skolorna. I vardagen handlar det om att komma snabbt från A till B.

Många svenskar använder bilen som deras första val som transportmedel, men det finns ingen anledning att cykeln inte kan vara en stor del av det dagliga transporter i både korta och långa resor.

Det finns en klar potential att öka användningen av cyklar som ett transportmedel i Svenska städer och stadsnära områden. Flera städer har visat vägen framåt, men många fler kan komma.

Med andra ord kan du göra skillnad lokalt om du vill utveckla cyklingen. De mindre goda städer som vill utvecklas vidare och bli ännu bättre skall få hjälp till det.

Cykeln som det naturliga valet

Cykeln måste utvecklas till att bli det naturliga valet i många fler svenskars vardag. Detta gäller både för korta resor och på lite längre avstånd kan också innebära kombinationer som reser med kollektivtrafik.

Mer cykling innebär mindre trängsel, friskare liv, och är också bra för både miljön och klimatet. Detta gäller även för kombinationen av cykel och kollektivtrafik, vilket kan minska trängseln och resultera i en mer hållbar transportmönster på längre resor.

Konkreta initiativ till mer vardagliga cykel:

• Trafikverket får i uppdrag att man vid stationer och andra knutpunkter skall skapa fler, säkra och attraktiva parkeringsanläggningar för cyklister.  
• Trafikverket skall inrättat en arbetsgrupp för att utreda möjligheter att minska antalet cykelstölder på stationerna.
• SJ skall förbättra möjligheter till samverkan mellan cykling och tåg.
• Trafikverket stöder super- cykelleder för förbättrad dragkraft i flera städer.
• Trafikverket skall arbeta med att antalet snabbcykelvägar mellan tätorter skall utökas.
• Trafikverket skall stöda cykelstäder som syftar till att främja cykling genom helhetslösningar.
• Trafikverket arbeta med att cyklister vid utvalda korsningar skall kunna sväng höger vid rött ljus, för att göra det lättare för cyklister
• Trafikverket tacklar riskområden, bland annat med insatser mot högersväng olyckor och säkerhet i järnvägskorsningar.
•  Trafikverket får i uppdrag att utreda varje cykelolycka och undersöka om cykelmiljön kan förbättras.
• Trafikverket får i uppdrag att göra en nationell informationskampanj om cykling. Kunskapen om trafikregler, väjningsregler och säkerhet borde spridas för att genom ökad kunskap förebygga olyckor och tillbud.
• Trafikverket får i uppdrag att skapa tydliga normer för drift och underhåll av hur cykelinfrastrukturen ska skötas.
• Trafikverket får i uppdrag att skapa utbildningsmaterialet för hur cykeltrafiken ska hanteras i praktiken vid vägarbete. Sedan skall det bli tvingande att genomgå en utbildning för entreprenörer m.fl. som arbetar vid vägarbeten, för att få arbeta vid cykelvägar.
• Trafikverket har en viktig roll i att bevaka hur cykelstråk underhålls och utvecklas.
• Cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan i stället för cykelbanan.
• Kommunerna skall ha en cykelplan.
• Nollvisionen gäller även för cykeln.

Andra rekommendationer:

• Förbättrade möjligheter till samverkan mellan cykling och kollektivtrafik.
• Ökat cykelfokus på arbetsplatserna med nya cykellösningar, pendelcyklar och rörlighetsprogram.
• Arbeta mot att antalet gång- och cykelvägar skall separeras.
• Vägskyltning skall vara en självklarhet. Med både definierade avstånd, trafikplatser och ortnamn. Cyklister behöver, precis som bilister, bra och tydlig skyltning som underlättar orienteringen.

Aktiv semester och fritid: cykel bör också användas som ett verktyg för naturupplevelser och fritidsaktiviteter.

Det skall finnas bättre förutsättningar för en aktiv fritidscykling. Därför måste fritidscykling och cykelturism stöds genom förbättringar i infrastruktur, tillgänglighet och nya upplevelser.

Konkreta initiativ till mer cykling i fritiden:

• Trafikverket skall arbetar med bättre skyltning av de nationella cykelvägarna.
• Trafikverket inrättat en expertgrupp för att utveckla cykelturismen.

Andra rekommendationer:

• Fler cykelvägar för god rekreation.
• Ett bra sammanhängande nät av cykelvägar med god tillgänglighet, även i förhållande till cykelturister.
• En hemsida där allt om cykelturism i Sverige borde skapas.

Nya och säkra cyklister: Fler barn och ungdomar kommer att cykla i skolan och i fritidsaktiviteter.

Det är viktigt att hålla sig till i god cykelkultur, så att ännu mer kommer upp på cykeln. Den inte minst för barnen som är de framtida cyklister.

Konkreta initiativ för ökad säkerhet och trygghet för cyklister:

• Trafikverket stöder utvecklingen av cykelvägar på skolor och i fritidsaktiviteter.
• Skolverket skall inrättat en arbetsgrupp som jobbar för att trafikkunskapen skall komma tidigt i skolan.
• Trafikverket skall arbetar för skolcykelstäder med sammanhängande trafiksäkerhetslösningar vid skolor.

Andra rekommendationer:

• Vidareutveckling av verktyg för bättre cykelkultur

Jag har ingen utarbetad budget, men tycker att det måste komma mycket mer pengar från den statliga budgeten.

 

Min cykelstrategi är inte en färdig cykelstrategi men jag tycker att många säger att fler skall cykla, infrastrukturen skall bli bättre osv. men ingen säger hur.

Jag vill att det skall bli diskussioner om hur det skall ske. Alla kan börja diskutera politiker, cykelexperter, trafikplanerare, cyklister osv.

Lämna gärna kommentarer och förslag på fler frågor som kan vara med i cykelstrategin.

Man kan även titta på 16 av Europas länder som har en cykelstrategi, nu skall även Sverige ta fram en nationell cykelstrategi och hamna på listan national cycling strategies.

Göteborgs cykelhandlingsplan 2015

Trafikverket är med och finansierar nya cykelbanor vid Ellesbovägen, Tuvevägen och Gråbovägen. Och det kommer även att byggas vid nya cykelbanor vid Fräntorp, Redbergsvägen och Olskroken. Det är några exempel på förbättringar för stadens cyklister som ska genomföras 2015.

Styr&ställ kommer att byggas ut på 8 nya platser.

Trafikkontoret kommer att medverka till att en lastcykelpool ska startas i Göteborg.

Fler cykelparkeringar byggs, bland annat ett cykelparkeringstorn på Drottningtorget. Enligt handlingsplanen för cykel 2014 så skulle cykelparkeringstornet ha byggts 2014, men har inte blivit gjort.

Handlingsplan för cykel 2015:

FRAMKOMLIGHET

• Östra Hamngatan, Östra sidan, Kanaltorgsg - kungsportspl byggs om till cykelfartsgata.
• Ny cykelvägvisning på västra sidan och norra Hisingen. Med utbyggnaden täcks de övergripande cykelstråken i hela Göteborg av ny cykelvägvisning.
• Förbättrad cykelvägvisning vid byggarbetsområden.

NYA CYKELBANOR PÅ FÖLJANDE PLATSER:

Medfinansiering Trafikverket:

• Ellesbovägen delen Kärra – Stora Mysternavägen.
• Ellesbovägen delen Stora Mysternavägen – Jordfallsvägen byggs delvis 2015 resp 2016.
• Tuvevägen delen Norrleden – Kongahällavägen.
• Gråbovägen delen Angereds kyrka – Björsared

Nya cykelbanor

• Fräntorp/Östra Torpavägen ny cykelbana genom parken mellan Östra Torpavägen och Fräntorps Folkets hus.
• Redbergsvägen, delen Danska vägen – Kobbarnas väg: Pendlingscykelväg byggs ut med enkel/dubbelriktade cykelbanor + cykelartsgator enligt nya cykelprogrammet. Utvärdering skall göras.
• Olskroken, pendlingscykelväg separerad från gående byggs längs Martin Anderssons Gata/E20 och knyts ihop med Redbergsvägen, enligt nya cykelprogrammet. Utvärdering skall göras.

MINDRE ÅTGÄRDER:

• Klippan/Novtel breddning av övergripande gc-bana.
• Säröbanan/Per Hans Väg breddning och separering (gång och cykel) av övergripande gc-bana.
• Billdalsvägen Uggledal – Brottkärrsv breddning och separering mellan gång och cykel.

TILLGÄNGLIGHET

• 300 nya cykelparkeringar på ca 25 platser vid bl.a målpunkter enligt åtgärdslista.
• Bygg ett cykelparkeringstorn på Drottningtorget.
• Uppföra 5 tillfälliga cykelparkeringar i centrum.
• Styr & ställ-stationer på 8 nya platser.
• Öppna en elcykelpool med cyklar vid centralstationen och Lindholmen.
• Öppna en ellastcykelpool för boende i Kvillebäcken.

TRAFIKSÄKERHET

• Trafiksäkerhetsåtgärd vid Munkebäcksmotet, bl.a förhöjd cykelpassage.
• Trafiksäkerhetsåtgärd vid Transportgatan/Göpåsgatan, cykelpassage.
• Trafiksäkerhetsåtgärd vid Kanaltorgsgatan/Norra Sjöfarten, förhöjd cykelpassage m.m.
• Sommarvädersgatan bl.a ombyggnad cykelbana ca 40 m.
• Bassåsvägen vid Brottkärrsvägen ny cykelbaneanslutning för bl.a skolbarn.
• Tunnlandsgatan Kapplandsg – Riksdalersg nya cykelfält.

TRYGGHET

• Ny cykelbanebelysning planeras från Agnesbergsmotet längs väg 45 in mot centrum.

STANDARD

• Förstärkt vinterväghållning, sopsalta fler prioriterade cykelbanor.
• Förstärkt vinterväghållning, fler cykelbanor saltas för att få “svarta cykelbanor”.
• Ta upp flis på de “svarta cykelbanor” när vädret säger att det är torrt och klart mer än 5 dagar på raken.
• Vårstäda körbanorna tidigt på stora leder där cykelvägar ligger väldigt nära för att minska damm.

KOMMUNIKATION

• Driva utmärkelsen cykelvänlig arbetsplats.
• Utveckla cykelkartan till att även visa olika typer av cykling som t.ex motionscykling, cykelturer för barn och natursköna rutter.
• Ta fram en digital karta som visar satsningarna
• Utveckla appen Cykelstaden vidare

CYKEL I BYGGSKEDE

• Arbeta för att öka framkomligheten för cyklister i byggarbetsområden, t.ex genom ökade bredder och jämnare underlag.
• Utreda möjligheten att prioritera cyklister på strategiska platser genom att t.ex omvandla ett bilkörfält till cykelbana. 

EXEMPEL PÅ AKTIVITETER FRÅN CYKELPROGRAM FÖR EN NÄRA STORSTAD 2015-2025

• Arbeta med genomförandet av det nya cykelprogrammet, t.ex ta fram nya riktlinjer och utformningsprinciper.
• Utveckla och testa metoder för uppföljning och kvalitetssäkring enligt det nya cykelprogrammet.
• Öka kunskapen på trafikkontoret om hur Göteborg skall bli en attraktiv cykelstad.

Källa: Handlingsplan för cykel 2015

GPS-loggning i Göteborg för cykelsäkerhet

Trafikverket finansierar nu en studie för att analysera skillnaderna mellan elcyklars och vanliga cyklars krav i cykelinfrastrukturen.

Projektet går ut på att få med både vanliga cyklister och elcyklister som får ladda ner en iPhone-app och logga sina turer för att skicka det för analys. För att behålla eller höja säkerhetsnivån för alla cyklister samt andra trafikanter.

Elcyklar utgör idag en liten andel av alla cyklar i Sverige men försäljningen ökar snabbt. Om marknadsutvecklingen följer samma mönster som i pionjärländerna Nederländerna, Schweiz, Tyskland och Österrike kan elcyklar på sikt förväntas utgöra mellan 10 - 20% av cykelflottan.

Elcykeln gör det möjligt att cykla mer och längre vilket öppnar möjligheten för fler att cykla, inte minst för äldre.

Högre hastighet och acceleration kan medföra en högre olycksrisk och skaderisk för elcyklister och andra trafikanter om inte cykelinfrastrukturen anpassas.

Trafikverket finansierar nu en studie av elcyklar och kraven de ställer på cykelinfrastrukturen ur ett trafiksäkerhetsperspektiv inom ramen för Trafikverkets Skyltfond. Studien genomförs av Koucky & Partners AB tillsammans med Trafikutredningsbyrån.

Projektet går ut på att få med både vanliga cyklister och elcyklister som får ladda ner en iPhone-app och logga sina turer för att skicka det för analys. Målet med studien är att samla in ruttdata från 70-100 elcyklister och en kontrollgrupp med vanliga cyklar, genom GPS-loggning med hjälp av mobiltelefoner och en mobil-app.

Är du intresserad, kolla in deras projekthemsida där all relevant info går att tanka hem.

Projektet ska fördjupa kunskapen om vilka konsekvenser en ökad andel elcyklar har på trafiksäkerheten respektive vilka krav dessa ställer på anpassning av cykelinfrastrukturen för att behålla eller höja säkerhetsnivån för alla cyklister samt andra trafikanter. 

Det finns också en FB-grupp där alla inom projektet kan hålla kontakten och komma med synpunkter, gruppen hittar du på: https://www.facebook.com/groups/ElcykelGPS

Källa: koucky.se/elcykelgps, facebook.com - ElcykelGPS 

Infrastrukturministerns hearing om cykelutredningens förslag

Hösten 2010 tillsatte regeringen en utredning för att se över de regler som påverkar förutsättningarna att cykla. Utredningens betänkande har under våren varit på remiss och utfallet är splittrat.

För att få en tydligare bild av för- och nackdelarna med utredningens förslag så samlade infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd till en hearing. Där samlades ett femtiotal personer i måndags för att diskutera Cyklingsutredningens förslag (SOU 2012:70).

Jag var jag inte på hearingen, men enligt Anteckningar från hearing den 9 september 2013 om cykelutredningens förslag så gick hearingen till så här:   

Infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd och Utredaren Kent Johansson

Catharina Elmsäter-Svärd hälsar alla välkomna och inleder med att berätta att bakgrunden till hearingen är att det inkommit många remissvar med väldigt olika synpunkter. Därför fanns det en bra anledning att ses och diskutera framförallt de regelförslag som presenterades i utredningen. Tyngdpunkten under dagen kommer därför att ligga på just dessa och kanske inte så mycket när det gäller åtgärdsplaneringen, drift och underhåll etc.

Utredaren Kent Johansson slår fast att det krävs mer resurser till infrastrukturåtgärder i åtgärdsplaneringen. Cykeln behöver också bli ett eget trafikslag för att få en annan ställning, både i planering och i trafikmiljön.

Av den genomgång som gjorts av existerande system och lagstiftning som PBL, planeringssystemet och kollektivtrafik lagstiftningen kan inte utredningen hitta några brister utan dessa är tillräckliga instrument för att åstadkomma mer cykling. Det handlar också om att de som har ansvaret ska vara medvetna om att cykling ingår. Ett frågetecken gäller väglagens tillämpning för att bygga separat cykelväg. En uppfattning är att väglagen inte är tillämpningsbar. Trafikverket har nu istället angett att det inte finns några hinder i nuvarande lagstiftning.

De regelförslag som lagts fram har utgångspunkten att cyklingen kommer öka mycket framöver och därför kommer dessa förslag att få en helt annan betydelse i framtiden. Det handlar alltså om att reglera en större andel cykling utifrån cyklisternas behov.  

Trafikverket framför att synen på cykeln behöver förändras och den spelar en viktig roll när det gäller att skapa attraktiva städer. Trafikverket tillstyrker tre förslag nämligen väjningsplikt, möjligheter till cykelgator och att flytta fordon inom fem meter från cykelvägen. Trafikverket är tveksamt till att cyklister inte ska vara tvungna att nyttja vägrenen, här krävs det ytterligare utredningar. Trafikverket avstyrker både förslagen om cyklisters rätt att använda körbana när det finns en cykelväg och att barn upp till åtta år får cykla på trottoaren, båda ur säkerhetssynpunkt.

Delar bedömningen att nuvarande lagstiftning ger förutsättningar för att skapa attraktivare miljö som både ökar cyklingen och gör den säkrare.

En slutsats Transportstyrelsen drar är att förslagen får en begränsad påverkan på förutsättningarna för en ökad och säkrare cykling. Istället krävs en ökad satsning på infrastrukturåtgärder.

Konstaterar liksom utredningen att Wienkonventionen inte medger att cyklande kan undantas från skyldigheten att följa stopplikt eller trafiksignal. En brist i utredningen är att inte beröra förhållandet att trafiklagstiftningen med några få undantag likställer cykel och moped klass II. Transportstyrelsen är tveksam till förslaget om vägrenen men tillstyrker cykelöverfarter med väjningsplikt samt fordonsflytt.Transportstyrelsen avstyrker regelförslagen om att cykla på körbana även om det finns en cykelbana, om barn på gångbana samt cykelgata.

Slår fast att riktade medel eller speciella potter för exempelvis cykling inte är att föredra. Politiska avvägningar ska göras på lokal nivå. Wienkonventionen utgick från bilen och dess egenskaper vilket gör att denna konvention inte är anpassad för fordonet cykelns behov.

SKL föreslår att barn upp till 12 år bör få cykla på gångbanan och att det ska vara valfritt för alla cyklister att använda cykelbanan eller körbanan. Det föreslagna undantaget att följa den tvingande regeln att använda vägrenen måste också omfatta cyklist på cykelbana i liknande situationer.

Cykling mot enkelriktat bör tillåtas genom att vägmärket ”förbud mot infart med fordon” ska kunna kombineras med en tilläggstavla som undantar cykel från förbudet. Införande av cykelgata bör genomföras. Cyklister som ska svänga höger ska kunna undantas från skyldigheten att stanna genom användning av en tilläggsskylt på platser där högersväng mot rött eller stopplikt inte skulle innebära trafiksäkerhetsrisker.

Nya trafikregler för cykelöverfart bör genomföras, men att tidpunkten för införande bör flyttas framåt i tiden. Med finansieringsprincipen som grund bör staten tillskjuta medel för de ombyggnadskostnader som förslaget innebär. Att kräva lokala trafikföreskrifter för cykelöverfart avstyrks.   

Organisationerna menar att det inte är reglerna i sig som hindrar cyklingen utan mer tillämpningen av dessa. Viktiga delar i detta är användning av resurser, yta och framkomligheten. Något måste prioriteras ned för att cyklingen ska kunna öka. För att cyklingen ska öka krävs det mer yta och medel samt politisk vilja.

Wienkonventionen ska inte användas som en anledning för att inte göra något, ta beslut som möjliggör cykling mot enkelriktat och högersvängar. Många av de förslag som läggs fram i utredningen är man positiv till. Ett förslag som inte beaktats gäller sänkt bashastighet för bilar i tätorter. Vidare vill man se en regel att när det byggs en 2+1 väg bör detta ske med ett tillägg att även en cykelväg ska omfattas. För att cyklingen ska öka krävs det mer yta och medel samt politisk vilja.

Efter presentationerna och pausen följde en genomgång av utredarens förslag, och Catharina, som ledde diskussionen uppmanade deltagarna att visa grönt respektive rött kort om de gillade utredarens förslag eller inte. Några motiverade också varför de tyckte som de gjorde, eller föreslog modifieringar av regelförslagen.  

Första förslaget gällde att få cykla på körbana även om det finns cykelbana. En överväldigande majoritet av åhörarna uttryckte sitt stöd. Endast två personer var emot, men sade samtidigt att det snarare är cyklistens hastighet än bredd som borde vara avgörande för var det är lämpligast att få cykla. Dessutom är fler och bredare cykelbanor önskvärt.

Diskussion följde bl.a. om det är troligt att föräldrar med barn i cykelkärra utsätter sig och sina barn för risk ifall trafiken är osäker med hög hastighet. De gör rimligtvis det rationella, d.v.s. en avvägning om det är lämpligt eller inte under just de förhållanden som råder. Någon påpekade också att cyklister kan vilja välja körbana av hänsyn till de gående på gång- och cykelvägen.  

Nästa förslag gällde att ta bort tvånget för cyklister att använda vägrenen. Endast ett fåtal personer var emot förslaget, men det var här något oklart om hur bred vägren man talade om, och finns det idag ett tvång ifall någon vägren knappt finns? Vid 2+1-vägar är cyklister idag ofta i en utsatt situation. Trafikverket berättade om planer på en förstudie för att inventera vägrenar.  

Det tredje förslaget från utredaren var att barn t.o.m. åtta års ålder ska få cykla på gångbana. Det var här blandade synpunkter från åhörarna. SKL tillstyrker förslaget men vill att det ska gälla t.o.m. 12 års ålder. Andra menade att barn kan vara trafikmogna innan dess, och att övning ger färdighet. Några som uttryckte skepsis till förslaget menade att förr eller senare måste barnet ändå korsa en gata. Transportstyrelsen påminde om att redan idag är det tillåtet att skjuta eller leda cykel på trottoar, så vi talar här inte om de som håller på att lära sig cykla utan de som redan kan cykla men inte är helt trafikmogna. Erfarenheter från andra länder där detta är tillåtet nämndes. Ministern ställde också frågan om det är någon skillnad om barnet är ensamt eller i sällskap med målsman, men resultatet av den omröstningen var lika delat.  

Det fjärde förslaget rörde införande av cykelgata. En majoritet var för förslaget endast ett fåtal emot. En av dem emot motiverade sin ståndpunkt med att vägmärket även innebär fler regler såsom väjningsplikt, vilket inte är välkänt och det skapar osäkerhet. Andra påpekade att försök med cykelgata har gjorts i Linköping och utvärderats av VTI, med positiva resultat. Säkerheten för cyklisterna stärks. I samband med detta framfördes också att cyklismens rättigheter borde stärkas och även ses som en social aktivitet, t.ex. borde cykling i bredd vara möjligt. Det är också viktigt att dimensioneracykelvägen efter cyklistflödet, t.ex. vid universitet eller andra platser där många färdas med cykel.  

En majoritet av deltagarna stöttade också utredarens förslag om att införa cykelöverfarter. Ministern meddelade att Motormännens riksförbund och Svenska motorcyklister är emot. SKL stöttar förslaget men på sikt, och vill att finansieringsprincipen tillämpas. Andra framförde oro över att kravet på säkra överfarter skulle innebära att flertalet överfarter tas bort ifall kommun en inte bygger om dem. Diskussionen som följde talade mycket om informationsinsatser och kampanjer, och att tveksamhet finns i kommunerna om gällande lagar och regler. Vad får man göra redan idag som man tror man inte får? Folkhälsoinstitutet talade om vikten av fysisk aktivitet, inte minst för barn.

Avslutningsvis hölls också en diskussion om ett flertal åtgärder som utredaren inte valt att lägga som förslag. Gällande att cykla mot enkelriktat och cykla högersväng vid rött ljus påpekade ett flertal att Wienkonventionen inte bör användas som argument för att detta inte kan tillåtas då ett flertal städer i Europa har tillåtit detta Samtidigt visade exempel att redan idag kan mycket göras med befintlig lagstiftning, t.ex. vad gäller skyltning. Tydlig information och skyltning till samtliga trafikanter är A och O.

Catharina Elmsäter-Svärd tackade för visat intresse och tog upp tidsplanen för arbetet framöver. Eftersom det handlar om förordningar, och inte lagar, kan eventuella förändringar beslutas under hösten. För investeringar i cykling pågår åtgärdsplaneringen för fullt. Remissomgång pågår t.o.m. den 1 oktober i år och i december kommer länsplanerna att presenteras.Regeringen väntas fatta beslut om en nationell plan för infrastruktur för åren 2014-2025 i mars 2014.

Länkar till andra bloggar och hemsidor om Cyklingsutredningen

Cykelpendlare - Cykelutredningen kunde varit mycket bättre

Krister Isaksson - Hatar att få rätt

Krister Isaksson - Mer om Cyklingsutredningen

Krister Isaksson - VTI sågar cyklingsutredningen

sydsvenskan.se - cyklister ska ta mer plats i trafiken

svd.se - Cyklingsutredningen en stor besvikelse

cykelsmart.se/cyklingsutredningen

Cyklingsutredningen (N 2010:08):

• Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, del 1 av 2, förord och kapitel 1-10, SOU 2012:70 (pdf 2,6 MB)
• Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, del 2 av 2, bilagor, SOU 2012:70 (pdf 3,2 MB)

Nedan finns de inkomna remissvaren:

• BIL Sweden (pdf 69 kB)
• Boden kommun, yttrande (pdf 138 kB)
• Boden kommun, bilaga (pdf 89 kB)
• Boverket (pdf 107 kB)
• Burlövs kommun (pdf 925 kB)
• Cykelfrämjandet, Cyklisternas Riksförening (pdf 788 kB)
• Enköpings kommun (pdf 413 kB)
• Fastighetsägarna Sverige AB (pdf 364 kB)
• Gemensamt yttrande - Cykelfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Svensk Cykling, Svenska Cykelförbundet (pdf 528 kB)
• Gnosjö kommun (pdf 680 kB)
• Gävle kommun (pdf 707 kB)
• Gävleborg läns landsting (pdf 256 kB)
• Göteborgs kommun (pdf 204 kB)
• Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning (pdf 48 kB)
• Hudiksvalls kommun (pdf 122 kB)
• Hästnäringens nationella stiftelse, HNS (pdf 120 kB)
• Justitieombudsmannen, JO (pdf 39 kB)
• Kollektivtrafikant Stockholm (pdf 129 kB)
• Lantbrukarnas riksförbund, LRF (pdf 25 kB)
• Lantbrukarnas riksförbund, LRF bilaga (pdf 19 kB)
• Lantmäteriet (pdf 82 kB)
• Linköpings kommun (pdf 55 kB)
• Luftfartsverket, LFV (pdf 63 kB)
• Lunds kommun, sammanträdesprotokoll (pdf 23 kB)
• Lunds kommun, bil. 1 av 2 (pdf 53 kB)
• Lunds kommun, bil. 2 av 2 (pdf 48 kB)
• Lunds kommun, tjänsteskrivelse (pdf 232 kB)
• Malmö stad (pdf 3,5 MB)
• Mariestads kommun (pdf 108 kB)
• Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF (pdf 520 kB)
• Motormännens Riksförbund (pdf 60 kB)
• Naturskyddsföreningen (pdf 173 kB)
• Naturvårdsverket (pdf 484 kB)
• Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF (pdf 109 kB)
• Regelrådet (pdf 77 kB)
• Riksförbundet Enskilda Vägar (pdf 737 kB)
• Rikspolisstyrelsen (pdf 37 kB)
• Sjöfartsverket (pdf 94 kB)
• Socialstyrelsen (pdf 50 kB)
• Staffanstorps kommun (pdf 3,4 MB)
• Statens Folkhälsoinstitut (pdf 58 kB)
• Statskontoret (pdf 16 kB)
• Stockholms stad, del 1 av 3 (pdf 29 kB)
• Stockholms stad, del 2 av 3 (pdf 25 kB)
• Stockholms stad, del 3 av 3 (pdf 393 kB)
• Strängnäs kommun (pdf 40 kB)
• Svea Hovrätt (pdf 70 kB)
• Svensk Cykling (pdf 228 kB)
• Svensk Kollektivtrafik (pdf 121 kB)
• Svenska Cykelsällskapet (pdf 74 kB)
• Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (pdf 56 kB)
• Riksförbundet Sveriges Motorcyklister, SMC (pdf 61 kB)
• Sveriges Pensionärsförbund, SPF (pdf 82 kB)
• Sveriges Trafikskolors Riksförbund (pdf 137 kB)
• Tillväxtverket (pdf 28 kB)
• Tjörns kommun (pdf 209 kB)
• Trafikanalys (pdf 36 kB)
• Trafikförsäkringsföreningen och Svensk Försäkring gemensamt (pdf 1,0 MB)
• Trafikutredningsbyrån, TUB (pdf 435 kB)
• Trafikverket (pdf 2,6 MB)
• Trampkraft (pdf 207 kB)
• Transportstyrelsen (pdf 3,4 MB)
• Umeå kommun (pdf 99 kB)
• Uppsala kommun, Kontoret för samhällsutveckling (pdf 928 kB)
• Uppsala kommun, Gatu- och samhällsmiljönämnden (pdf 1,8 MB)
• Uppsala tingsrätt (pdf 45 kB)
• Uppsala tingsrätt, bilaga (pdf 376 kB)
• Villaägarnas riksförbund (pdf 185 kB)
• Vinnova (pdf 131 kB)
• Statens väg- och transportforskningsinstut, VTI (pdf 67 kB)
• Värmdö kommun (pdf 113 kB)
• Västra Götalandsregionen, Regionstyrelsen (pdf 141 kB)
• Älmhults kommun (pdf 1,8 MB)
• Örebro kommun (pdf 168 kB)
• Östersunds kommun, Miljö- och samhällsnämnden (pdf 47 kB)

Källa: regeringen.se - hearing, regeringen.se – Cyklingsutredningen, regeringen.se - inkomna remissvaren

Skriv gärna någon kommentar:

Cykelpendling för 150 miljoner

Västra Götalandsregionen gör tillsammans med länets kommuner en storsatsning på cykelvägar de närmaste två åren. Färre bilar och fler cykelpendlare på 70 nya cykelvägar är målet.

Västra Götalandsregionen och Trafikverket gör tillsammans med länets kommuner en gemensam satsning på utbyggnad av cykelvägar under 2011 till 2013.
Totalt ska 150 miljoner kronor satsas. Vinsten är förhoppningsvis fler cykelpendlare som ska kunna utnyttja runt 70 nya cykelbanor och 8 mil cykelväg.
Cykelvägarna ska bland annat underlätta pendling till arbetsplatser och skolor i länets kommuner. Bland ansökningarna har också cykelbanor som ansluter till knutpunkter i kollektivtrafiken prioriterats.
Trots krav på kommunerna att bidra med hälften av kostnaden för utbyggnaden har 44 av länets 49 kommuner ändå lämnat in utbyggnadsförslag på cykelvägar. Ett engagemang som tolkas mycket positivt av regionsrådet Birgitta Losman.
– Jag är positivt överraskad över det stora intresse kommunerna visat för att bygga ut gång- och cykelvägar i länet. Vi kommer inom Västra Götalandsregionen att diskutera möjligheterna att samfinansiera ytterligare satsningar utöver de 150 miljoner som nu är klara, säger hon.
Trafikverket arbetar nu vidare med att detaljplanera utbyggnaden tillsammans med respektive kommun.

Källa:http://obiz.idg.se