Uppdatering av Bikes vs. Cars appen, man kan nu donera data från Runkeeper, Strava & Moves!

Nu lanseras Bike Data Project, ett projekt som bygger vidare på rörelsen kring dokumentärfilmen Bikes vs. Cars som hade premiär för 2 veckor sedan.

Projektets syfte är att samla in så mycket data som möjligt från cyklister över hela världen som använder olika appar för att logga sina cykelturer. Datan ger alltså en bild av hur cyklisterna rör sig geografiskt. Intresserade trafikplanerare kan sen dra nytta av de mönster datan visar i sitt arbete för en infrastruktur som är bättre anpassat för cyklisternas resvanor.

Att logga dina turer var redan möjligt via Bikes vs Cars-appen som lanserades i samband med filmen.

Men via Bike Data Projects hemsida kan du nu även donera din cykeldata från de andra populära appar Strava, Runkeeper och Moves.

Kopplingen görs en gång och sedan synkas din cykeldata automatiskt till The Bike Data Project. Ambitionen är att bygga ut listan med kompatibla appar ytterligare.

Nu kan man jämföra världsdel mot världsdel, land mot land,region mot region eller stad mot stad via Bike Data Projects/The Data.

Källa: bikedataproject.org, cykelframjandet.se

Trafikljus ger cyklisterna förtur

I “Handlingsplan för cykel 2014” så står det att man skall göra en test med ”föranmälan”: premiering av cykel i de signalreglerade korsningarna på Redbergsplatsen och Packhusplatsen, här passerar cirka 3 500 cyklar om dagen. Om försöket faller väl ut, kan tekniken införas på fler platser i stan.

I denna veckan blir Packhusplatsen i Göteborg först ut med föranmälan för cyklister. Genom ett signalsystem i cykelbanan kommer cyklisten kunna föranmäla sitt vägval och på så sätt få förtur vid trafikljusen, såvida det inte är kollektivtrafik som kommer från andra hållet. Projektet, som är unikt i sitt slag, är en del i trafikkontorets satsning för att öka framkomligheten för cyklister.

– Med funktionen för cykelföranmälan undviks onödiga stopp, cyklisterna får förhoppningsvis lite mer flyt, säger Noel Alldritt, teknikansvarig på trafikkontoret i Göteborg.

Cykelföranmälan innebär att cyklisten, ca 10 meter före ett trafikljus, kör över en markering i cykelbanan. Passeringen aktiverar en sensor som går direkt till trafikljusen, det är metallen i cykeln som utlöser sensorn i marken. En lysande lampa på trafikljusstolpen visar att anmälan är gjord. För att tekniken skall fungera krävs att man cyklar över den markerade pilen i cykelbanan som motsvarar cyklistens vägval.

– Svårigheten ligger i att cyklar ju har ganska lite metall. Och slingorna i marken måste göras ganska små och ligga nära varandra – men utan att störa ut varandra, säger Noel Alldritt.

Konceptet är hämtat från trafikljusanläggningarna i biltrafiken, där en viss prioritering avgör vem som får grönt ljus. Cykelföranmälan fungerar på samma sätt, men tekniken är förfinad så att den bara aktiveras av de cyklister som passerar markeringen. Dessutom är sensorn utvecklad att känna av alla de olika riktningar som cyklisten kan välja i korsningen.

Utrustningen innefattar även en cykelräknare som ger information om antalet passager på sträckan, något som gör det lättare att beräkna och göra rätt viktning av trafiken.

– Den här typen av system har aldrig testats förut. Förhoppningen är att vi skall kunna använda det här systemet för att göra rätt prioriteringar i infrastrukturen framöver, säger Eva Eriksson, markandskoordinator på trafikkontoret i Göteborg.

Västnytt-Behöver inte stanna för rött

Systemet har tagits fram av ett Göteborgsföretag.

Källa: Göteborg Stad, vartgoteborg.se

Skilj på gående och cyklister

Cyklandet har ökat med tio procent i Göteborg det senaste året enligt trafikkontorets mätstationer i stan.

En sak som borde behövas är att separera G från C på GC-banorna.

Fotgängare har sedan urminnes tider gått med fem-sex kilometer i timman om inte ålder eller visdom satt ner hastigheten till något behagligare.

En gång i tiden förflyttade sig cyklister med 15 kilometer i timman.

Men sedan cykling blev en tävlingssport och folk började använda förflyttningen mellan hem, skolor och arbetsplatser som dagliga träningstillfällen har cyklarnas framfart ökat till 20-30-40 kilometer i timman. På slät väg och utför går det fortare.

Det betyder att hastighetsskillnaden mellan gående och cyklande har ökat från10 till cirka 25 km/h och att antalet svordomar, incidenter och olyckor ökat ännu snabbare.

Den enkla slutsatsen är att skilj cyklisterna från gående och cyklisterna skall naturligtvis ha egna körbanor.

Utredaren Kent Johansson slår fast att det krävs mer resurser till infrastrukturåtgärder i åtgärdsplaneringen. Cykeln behöver också bli ett eget trafikslag för att få en annan ställning, både i planering och i trafikmiljön. Cykling bör ”ses som ett eget trafikslag med specifika behov i infrastrukturen”

Jag hör att "Cykeln behöver bli ett eget trafikslag" väldigt ofta, men när skall det ske.
När skall cyklarna skiljas från gående? och när skall bilvägarna få en breddare vägren som man kan cykla på.

Hur kan man fortfarande använda märken som "D6. Påbjuden gång- och cykelbana" som anger gemensam bana för gående och cyklande, så att ingen vet var man skall cykla eller gå. Vilket kan ge upphov till otrygghet och problem för fotgängare och cyklister.

D6. Påbjuden gång- och cykelbana

Cykeln är ett fordon och måste behandlas som ett sådant och bör varken som lagtext eller vid utformningsfrågor blandas ihop med fotgängare.

“Cykelstaden” är en app för cyklister i Göteborg

“Cykelstaden” är nu framtagen som både en iphone app och en android app av Göteborgs Stad,  trafikkontoret har tagit för att förenkla cyklistens vardag.

Här hittar du alla serviceställen som ingår i Trafikkontorets cykelnätverk, Styr & Ställ, pumpstationer samt cykelparkeringar.

Du kan även felanmäla skador, hinder eller andra defekter som du upptäckt på cykelbanan med foto, samt lämna förslag på förbättringar.

Android app: Cykelstaden

Iphone app: Cykelstaden

Källa: Cykelstaden Från Unibase AB

Betongsuggor i cykelbanan för att stoppa trängselskattsmitare

Göteborg har precis infört trängselskatt, något som tydligen fått ett antal bilister att tycka att cykelvägar är perfekta smitvägar. För nu gäller det att hitta smitvägar förbi betalstationerna. Att cyklister och fotgängare stryker med här och där får man räkna med. 

Vad är lösningen, man sätter ut betongsuggor. Men de hindrar inte bara bilister – de är också livsfarliga för cyklister.

En tredjedel av alla trafikanter på sjukhus är cyklister, och orsaken att cyklisterna hamnar på sjukhus är i tre av fyra fall singel-cykel-olyckor. Anna Niska har studerat dessa olyckor, och tillsammans med vägunderhåll och drift, är fasta föremål på cykelbanan en vanlig orsak till skador. Det kan till exempel handla om så kallade betongsuggor.

Tunneln för fotgängare och cyklister under E6 mellan Karlfeldtsgatan i Jakobsdal och Sofierogatan vid Liseberg spärrades med betonggrisar redan i måndags sedan polisen larmats om att flera bilister använde gång- och cykelbanan som smitväg.

Gång- och cykelbanan vid Mossebergsskolan i Guldheden och GC-banan vid Glasmästaregatan i Krokslätt har också blockerats för biltrafik.

- Vi har beredskap för liknande avspärrningar om vi upptäcker fler sådana konstigheter, säger Anders Roth på trafikkontoret till GP.

De som kör bil på en cykelbana kan riskerar att fällas för vårdslöshet i trafik och bli av med körkortet, så sluta att köra bil på cykelbana.

Sverige kan lära av Hollands cykelvägar

De svenska städerna är inte anpassad på ett bra sätt för att gående, cyklister och bilister skall kunna samsas. Att det är lätt att ta sig fram med bil är ofta prioriterat och det är någon tradition att störst med motor går först. När man då skall bygga ut för cyklisterna så borde man titta på hur Holland har gjort.

Hur fick Holland sina cykelvägar

Jag förstår att det kan ta tid att bli lika bra som Holland. För det började att ändra i Holland på 70-talet, men vi kan lära av dem. Vi behöver inte lära oss alt själva, det räcker att titta på hur Holland gör idag.

Vad kan Sverige lära sig från Holland?

Holland har bredare cykelbanor så att man alltid kan cykla parvis, eftersom cykling är en social aktivitet för många och deras lastcyklar får plats.

Det finns inga kombinerade gång- och cykelbanor i Holland. En cykel ses om ett fordon och fordon bör inte blandas med gående. Om någon går på cykelbanan är det en gäst och ska akta sig för snabbare trafik.

Det är självklart att det inte finns parkerade bilar precis framför ingången till en cykelbana.

Trottoarkanterna och ingångar till en cykelbana är anpassade så att man inte studsar upp eller ner.

Det utförs kontroller på att cykelbanan för att man inte skall ha farliga gropar mm.

Övergångsplatser är oftast upphöjda tydliga skyltar för bilister och cyklister.

Farthindren är anpassade för cyklister så att de inte behöver sänka farten.

Cykelnätet är oftast bra konstruerat i Holland.

Korsningarna i Holland

Korsningarna är konstruerade för att skydda cyklisterna

Rulla ut en röd matta för cyklister

Alla nya cykelbanor utförs i röd asfalt så att det är tydligt för gående och bilister. Röd asfalt betyder verkligen röd asfalt och inte en färg som läggs på vägen som görs i Sverige.

Cykelutbildning i Nederländerna

Cyklister vet hur de ska korsa en väg i Holland.

Bilister i Holland är medvetna om cyklister och skulle aldrig svänga till höger utan att titta.

Amerikanska städer göra studiebesök i Holland för att lära sig mer om lyckade cykelinfrastrukturlösningar. Vi borde nog också åka på studiebesök i Holland. Kanske till och med anställa Holländare för att få ordning på våra Svenska cykelvägar.

Cykelintresset ökar dramatiskt

I mitten av 2000-talet var det tyst om cykling i Sverige. Svensk Cykling, som nu firar fem år, konstaterar att det vänt sedan dess. Idag cyklar folk året runt och politiker tar numera cykling på allvar.

Försäljningen av cyklar ökar kraftigt, plus 10 procent senaste året. Svensken köper också mer påkostade cyklar, och intresset för cykelmotionslopp har exploderat.

Försäljningen av nya cyklar ökar kraftigt i Sverige. Cirka 550 000 nya cyklar säljs varje år enligt statistik från Svenska Cykelfabrikant och Grossistföreningen. Ökningen är så stor som åtta procent i cykelfackbranschen det senaste året (september 2010–augusti 2011). Föregående år samma tid (september 2009–augusti 2010) var ökningen 7 procent.

Att cykelpendlandet ökat de senaste åren märks tydligt inte minst i de större städerna. I Malmö tar i dag 40 procent av invånarna cykeln till arbetet eller skolan. I Stockholm cyklar 150 000 cyklister – varje dag. Motsvarande siffra för Göteborg är cirka 105 000 cyklister per dag.

Allt fler upptäcker fördelarna med att cykelpendla till jobb och skola. Att cykelpendla är smart både för miljön, för plånboken och för den egna hälsan. 

På senare år syns också en lavinartad ökning av motionscyklandet. Det märks bland annat på det enorma intresset för cykellopp som Vätternrundan och CykelVasan.

Även året-runt-cyklandet har stadigt ökat i alla tre storstäderna. Folk har upptäckt att man kan cykla även vintertid, bara man klär sig rätt.

Undersökningar som gjordes av Trafikkontoret, Stockholms Stad i slutet av 2000-talet visade att ökningen var så stor som över 100 procent.

I Malmö syns samma trend. Där cyklar en mycket stor andel året runt. Enligt mätningar gjorda av en så kallad cykelbarometer i centrala Malmö har man kunnat konstatera att cirka 80 procent av cyklisterna trampar även under vintern, och det finns inget som indikerar att denna trend kommit av sig.

Cykling tas nu också på allvar bland beslutsfattare. I regeringens infrastrukturproposition fick cykling för första gången ett eget avsnitt.

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska se över och ändra regler kan utgöra hinder för ökat cyklande. Vägverket tar fram en ny cykelstrategi och i Stockholms stad arbetar man nu med att ta fram en regional cykelstrategi värd namnet.

Cykelbarometern registrerar varje cyklist

En cykelbarometer är en form av digital realtidsinformation som visar hur många cyklister som passerat en viss passage. Syftet är att motivera både cyklisterna såväl som andra trafikanter att välja att färdas med cykel. För att registrera varje cyklistpassage används en sensor som kan vara induktiva slingor, tryckkänsliga slingor eller radar. Information som visas på cykelbarometern kan vara antal cyklister igår jämfört med idag, totalt i år och föregående år eller andra motiverande budskap. Många svenska kommuner har en eller flera cykelbarometrar.

Den första cykelbarometern i Danmark blev uppsatt i Odense 1999. Därefter har de etablerats i Köpenhamn, Århus, Ålborg, Vejle och Frederiksberg och idén med cykelbarometern har sedan annamats av andra länder.

Ordet cykelbarometer är ett av 2010 års svenska nyord.

• Cykelbarometrar i Borås
• Cykelbarometrar i Danderyd
• Cykelbarometer i Halmstad
• Cykelbarometrar i Helsingborg
• Cykelbarometer i Härryda
• Cykelbarometrar i Jönköping
• Cykelbarometer i Kalmar
• Cykelbarometrar i Karlstad
• Cykelbarometer i Kungälv
• Cykelbarometrar i Lidingö
• Cykelbarometer i Mölndal
• Cykelbarometrar i Norrköping
• Cykelbarometer i Skellefteå
• Cykelbarometer i Sundsvall
• Cykelbarometer i Växjö
• Cykelbarometer i Örebro
• Cykelbarometer i Örnsköldsvik
• Cykelbarometrar i Östersund
• Cykelbarometrar i Malmö (Går ej att följa trafikflödena i realtid på någon hemsida)
• Cykelbarometrar i Umeå (Går ej att följa trafikflödena i realtid på någon hemsida)