41:a upplagan av Säröleden den 30 augusti

Göteborgskretsen i Cykelfrämjandet arrangerar söndag den 30 augusti den 41:a upplagan av Säröleden, ett lugnt och trevligt motionslopp för hela familjen. Njut av vackra vyer, frisk luft och fika tillsammans med andra cyklister längs Säröleden.

Banlängd: 50 km

Var: Start och mål inne på Slottsskogsvallen.

När: Söndag den 30 augusti. Start kl. 09:30.

Cykelservice: Sportson bjuder på gratis cykelservice innan start, från kl. 08:30.

Startavgiften: är 200 kr, 100 kr för personer födda 1949 eller tidigare och 1994 eller senare samt 400 kr för familjer.

Anmälan: sker genom att på plusgirotalongen ange namn, födelsedatum och startplats.
Startavgiften skall vara inbetald senast den 20 augusti på  plusgiro 84 70 85 – 8.

Presentpåse till de första hundra anmälda.

Priser utlottas på startnumret.

Vid målet serveras kaffe, te, bulle o varm korv.

Särö start: 09.00 – 10.00

Efteranmälan: och start t.o.m. 10.30.
Efteranmälan kan ske direkt vid starten.
Startavgiften vid efteranmälan är 300:- , 150:- för personer födda 1949 eller tidigare och 1994 eller senare, samt 500 :- för familjer. Efteranmälan kan inte ske i Särö.

UPPLYSNINGAR

Korpen Göteborg telefon 031 – 726 60 84

Arrangör: Cykelfrämjandet

Nytt lobbyorgan för cykling är Nya svensk cykling

När cyklingen I Sverige har stark medvind passar en rad intresseorganisationer på och bildar en allians. Bakom den färska intresseorganisationen Nya svensk cykling står Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska cykelförbundet, Vätternrundan, Naturskyddsföreningen och LOK-gruppen (Kattegattleden, Sydostleden, Sjuhäradsrundan och Ölandsleden).

Riksdagen antog den 4 mars en nationell cykelstrategi för att främja öka cykling med fokus på infrastruktur.

Lars Strömgren, ordförande

Men utvecklingen går ändå för långsamt, anser Lars Strömgren, ordförande i Nya svensk cykling, som vill lyfta behovet av sammanhållande vägnät för cykel, bättre möjlighet att kombinera cykel med kollektivtrafik samt utökade möjligheter för arbetsgivare att göra avdrag för personalcyklar och låta anställda använda friskvårdsbidrag till cykelinköp.

Klas Elm, VD

Förhoppningen är att fler politiker, både på riksplanet och i Sveriges kommuner och regioner i ännu högre utsträckning förstår värdet av ökad cykling – för miljö, folkhälsa och städernas framkomlighet. Det är en global trend att satsa på cykling, över hela världen är cykeln på framfart, men hänger Sverige med? säger Klas Elm, VD för Nya Svensk Cykling.

Cykelpolitiskt manifest

Nya Svensk Cyklings politiska krav under parollen ”Gör Sverige till cykelnation”:

• Bygg bättre, mer och säkrare cykelinfrastruktur.
• Satsa mer resurser på drift och underhåll av befintlig cykelinfrastruktur.
• Prioritera cykeln högre i hur markytan i våra städer används.
• Sänk bashastigheten för motorfordon i svenska städer.
• Skapa enklare regler för markåtkomst av cykelleder.
• Ökad åtkomst för cyklister till allmänna vägar för motion och tävling.
• Utökade resurser till cykelplanering på alla politiska nivåer.
• Det krävs fler beslut inom trafikregleringen som gynnar cyklisters framkomlighet – som tillåten högersväng vid rött ljus och cykling mot enkelriktat.
• Att ta med cykel i kollektivtrafiken måste bli enklare, och parkeringsmöjligheter vid tåg- och busshållplatser måste förbättras.
• Utökade möjligheter för arbetsgivare att göra avdrag för personalcyklar samt för anställda att använda sitt friskvårdsbidrag till cykelinköp.
• En översyn av trafikförsäkringar.

Nya Svensk Cykling inleder med ett besök i riksdagen för att prata.

Joakim Stenberg,  Eva-Lena Frick, Klas Elm, Sven Hunhammar, Jan-Åke "Hugo" Claesson, Lars Strömgren

Styrelsen i Nya Svensk Cykling

Lars Strömgren, Cykelfrämjandet, Ordförande i Nya Svensk Cykling

Klas Elm, VD i Nya Svensk Cykling

Lena Alfvén, Svenska Cykelförbundet

Eva-Lena Frick, Vätternrundan

Sven Hunhammar, Naturskyddsföreningen

Jan-Åke "Hugo" Claesson, Turistcykellederna

Joakim Stenberg, Cykelbranschen

För mer information, kontakta Nya Svensk Cykling:
Lars Strömgren, ordförande, 0736- 55 45 82
Klas Elm, VD, 0704 – 58 01 08

Hemsida: Svensk Cykling

Twitter: @svenskcycling

Källa: TT, svenskcykling.se

Låt farten avgöra var du cyklar

Cykelfrämjandet har varit i Trafikutskottet och lyft cykelfrågan. Bland annat kritiserades lagen om att man inte får cykla på en väg och det samtidigt finns en cykelbana bredvid.

Det är fel på lagen när det är så att om man bygger nya fina cykelbanor, så bygger man bort fina möjligheten att träna på cykelträningsvägar. Detta kommer att hända i Göteborg enligt Handlingsplan för cykel 2015.

Cykelfrämjandet är av den åsikten att farten ska avgöra var man får cykla och att en cyklist som håller en hög hastighet ska kunna cykla även på en bilväg.

Även en Motion till riksdagen 2014/15:607 Enklare att cykla av Stina Bergström och Lise Nordin (MP) tar upp frågan.

“Åtskilliga av dem som vill cykla snabbt väljer därför ofta bilarnas körfält som ju med avseende på underlag, vinklar och annat är dimensionerade för hög hastighet. Idag är inte detta tillåtet, finns det cykelbana måste du cykla där även om du tvingas kryssa mellan barnvagnar och gående. Cykelutredningen föreslår att det för cyklar med kärra ska vara tillåtet att cykla på gatan/vägen även om det finns en cykelbana. Eftersom det i kärran oftast sitter barn, har jag svårt att tro att det är just de cyklisterna som väljer vägen istället för cykelbanan. Jag tycker istället att kravet att använda cykelbanan bör tas bort för alla kategorier för cyklister. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.”

Jag hoppas att politikerna i trafikutskottet och riksdagen lyssnar på cykelfrämjandets synpunkter och förhoppningsvis kommer att ändra denna märkliga lag.

Det skulle vara bra om det blev fler blev medlemmar i cykelfrämjandet så att det blir mer tyngd bakom orden när cykelfrämjandet yttrar sig: Bli medlem i Cykelfrämjandet

Cykelfrämjandet är en demokratisk förening och kongressen är det högsta beslutande organet. Där fattas de viktiga besluten om hur föreningen ska drivas. Årets kongress kommer traditionsenligt att äga rum i Hallsberg och datumet för kongressen är 18-19 april.

40:e upplagan av Säröleden den 31 augusti

Göteborgskretsen i Cykelfrämjandet arrangerar söndag den 31 augusti den 40:e upplagan av Säröleden, ett lugnt och trevligt motionslopp för hela familjen. Njut av vackra vyer, frisk luft och fika tillsammans med andra cyklister längs Säröleden.

Banlängd: 50 km

Var: Start och mål inne på Slottsskogsvallen.

När: Söndag den 31 augusti. Start kl. 09:30.

Cykelservice: Sportson bjuder på gratis cykelservice innan start från kl 08:30.

Startavgiften: är 200 kr, 100 kr för personer födda 1949 eller tidigare och 1994 eller senare samt 400 kr för familjer. 

Anmälan: sker genom att på plusgirotalongen ange namn, födelsedatum och startplats.
Startavgiften skall vara inbetald senast den 21 augusti på  plusgiro 84 70 85 – 8.

Presentpåse till de första hundra anmälda.

Priser utlottas på startnumret.

Vid målet serveras kaffe, te, bulle o varm korv.

Särö start: 09.00 – 10.00

Efteranmälan: och start t.o.m. 10.30.
Efteranmälan kan ske direkt vid starten.
Startavgiften vid efteranmälan är 300:- , 150:- för personer födda 1949 eller tidigare och 1994 eller senare, samt 500 :- för familjer. Efteranmälan kan inte ske i Särö.

UPPLYSNINGAR

Korpen Göteborg telefon 031 – 726 60 84

Arrangör: Cykelfrämjandet

Fyra Uppsalabor inom Cykelfrämjandet lär vuxna att cykla

 Gottsunda i Uppsala en sommarkväll, sju kvinnor har samlats, några har lämnat barnen hemma för att träffas och för att lära sig cykla.

–Det är så många som kan cykla här i Uppsala och Sverige, på det här sättet slipper vi vara avundsjuka, säger Ismahan Mohamed.

Bromsa, ge tecken för att svänga, och lite trafikregler. Det är mycket att hålla ordning på, för att inte tala om att hitta balansen. Det är fyra Uppsalabor inom Cykelfrämjandet som ideellt och helt på eget initiativ håller i kursen.

–Vi älskar att cykla själva och vill att andra ska få chansen att lära sig cykla, säger Björn Engström som är ordförande i cykelfrämjandet Uppsala.

Han berättar att de försökt kontakta Uppsala kommun för att samarbeta kring projektet men utan att få någon tydlig respons.

Bra för att integreras

Cykla är viktigt för att integreras i samhället, flera av kvinnorna berättar att det ofta krävs för att få jobb till exempel inom hemtjänsten.

–Jag har letat länge efter en sådan här kurs, jag hade tur som kom med i första klassen, säger Ayan Ahmed.

Till hösten ska ytterligare en klass få lära sig konsten att cykla och platserna är redan så gott som fulltecknade.

Källa: svt.se, cykelfrämjandet, cykelfrämjandet Uppsala FB 

Partipolitiska paneldebatt om cykelfrågor i Malmö

Cykelfrämjandet Malmö arrangerade en partipolitiska paneldebatt om cykelfrågor i samband med Malmö Cykelfestival den 31/5. Hur ser de olika partierna på cykling och cykelinfrastruktur?

Christian Fasth ordförande i Cykelfrämjandet Malmö börjar att berätta om debatten efter 7:30

Trevligt när cykeln kommer upp på agendan.

Källa: malmocykelfestival

Cykelfrämjandet guidar för rätt cykel till ditt barn

På Nyhetsmorgon i TV4 guidar Majken Epstein från Cykelfrämjandet i cykeldjungeln och berättar vad du ska tänka på när du köper cykel till dina barn

Fler bör cykla till skolan

Cykelfrämjandet medverkade i Rapport den 16 april med anledning av rapporten om att många kommuner saknar en plan för hur barnen skall få en säkrare cykelväg till skolan.

Kommunerna saknar plan för säker cykling till skolorna.

Cykelfrämjandet har gjort en undersökning om kommunerna har en strategi för hur föräldrar och barn ska kunna cykla säkert till skolan. I undersökningen framkom att endast en tredjedel av de svarande kommunerna har en strategi för hur föräldrar och barn ska kunna cykla säkert till skolan. Detta förklara delvis varför trenden är att fler föräldrar skjutsar sina barn med bil och att den trenden inte bryts.

Trenden är att allt fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan, vilket kan göra resvägen farligare för de barn som inte blir skjutsade. En undersökning från 2013 från försäkringsbolaget IF så anser 60 procent av rektorerna vid Sveriges grundskolor att föräldrar som lämnar barnen med bil utgör den största trafikrisken vid deras skola. Trots detta saknar många av kommunerna en strategi eller plan för hur föräldrar och barn ska kunna ta sig säkert på cykel till skolan.

I undersökning där Cykelfrämjandet frågade samtliga landets kommuner om de har en strategi för att få fler barn och föräldrar att på ett tryggt sätt ta sig till och från barnets skola med cykel. Av de svarande i undersökningen uppgav ca 35,6 % att de har en sådan. 47,9 % saknade helt en sådan strategi. 16,5 % av kommunerna uppgav att de ska ta fram en sådan strategi under 2014.

Undersökningen bygger på en enkät riktad till landets kommuner, genomförd av Agenda PR på uppdrag av Cykelfrämjandet.

Rapport i PDF-format

Källa: cykelframjandet.org, svtplay.se

Infrastrukturministerns hearing om cykelutredningens förslag

Hösten 2010 tillsatte regeringen en utredning för att se över de regler som påverkar förutsättningarna att cykla. Utredningens betänkande har under våren varit på remiss och utfallet är splittrat.

För att få en tydligare bild av för- och nackdelarna med utredningens förslag så samlade infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd till en hearing. Där samlades ett femtiotal personer i måndags för att diskutera Cyklingsutredningens förslag (SOU 2012:70).

Jag var jag inte på hearingen, men enligt Anteckningar från hearing den 9 september 2013 om cykelutredningens förslag så gick hearingen till så här:   

Infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd och Utredaren Kent Johansson

Catharina Elmsäter-Svärd hälsar alla välkomna och inleder med att berätta att bakgrunden till hearingen är att det inkommit många remissvar med väldigt olika synpunkter. Därför fanns det en bra anledning att ses och diskutera framförallt de regelförslag som presenterades i utredningen. Tyngdpunkten under dagen kommer därför att ligga på just dessa och kanske inte så mycket när det gäller åtgärdsplaneringen, drift och underhåll etc.

Utredaren Kent Johansson slår fast att det krävs mer resurser till infrastrukturåtgärder i åtgärdsplaneringen. Cykeln behöver också bli ett eget trafikslag för att få en annan ställning, både i planering och i trafikmiljön.

Av den genomgång som gjorts av existerande system och lagstiftning som PBL, planeringssystemet och kollektivtrafik lagstiftningen kan inte utredningen hitta några brister utan dessa är tillräckliga instrument för att åstadkomma mer cykling. Det handlar också om att de som har ansvaret ska vara medvetna om att cykling ingår. Ett frågetecken gäller väglagens tillämpning för att bygga separat cykelväg. En uppfattning är att väglagen inte är tillämpningsbar. Trafikverket har nu istället angett att det inte finns några hinder i nuvarande lagstiftning.

De regelförslag som lagts fram har utgångspunkten att cyklingen kommer öka mycket framöver och därför kommer dessa förslag att få en helt annan betydelse i framtiden. Det handlar alltså om att reglera en större andel cykling utifrån cyklisternas behov.  

Trafikverket framför att synen på cykeln behöver förändras och den spelar en viktig roll när det gäller att skapa attraktiva städer. Trafikverket tillstyrker tre förslag nämligen väjningsplikt, möjligheter till cykelgator och att flytta fordon inom fem meter från cykelvägen. Trafikverket är tveksamt till att cyklister inte ska vara tvungna att nyttja vägrenen, här krävs det ytterligare utredningar. Trafikverket avstyrker både förslagen om cyklisters rätt att använda körbana när det finns en cykelväg och att barn upp till åtta år får cykla på trottoaren, båda ur säkerhetssynpunkt.

Delar bedömningen att nuvarande lagstiftning ger förutsättningar för att skapa attraktivare miljö som både ökar cyklingen och gör den säkrare.

En slutsats Transportstyrelsen drar är att förslagen får en begränsad påverkan på förutsättningarna för en ökad och säkrare cykling. Istället krävs en ökad satsning på infrastrukturåtgärder.

Konstaterar liksom utredningen att Wienkonventionen inte medger att cyklande kan undantas från skyldigheten att följa stopplikt eller trafiksignal. En brist i utredningen är att inte beröra förhållandet att trafiklagstiftningen med några få undantag likställer cykel och moped klass II. Transportstyrelsen är tveksam till förslaget om vägrenen men tillstyrker cykelöverfarter med väjningsplikt samt fordonsflytt.Transportstyrelsen avstyrker regelförslagen om att cykla på körbana även om det finns en cykelbana, om barn på gångbana samt cykelgata.

Slår fast att riktade medel eller speciella potter för exempelvis cykling inte är att föredra. Politiska avvägningar ska göras på lokal nivå. Wienkonventionen utgick från bilen och dess egenskaper vilket gör att denna konvention inte är anpassad för fordonet cykelns behov.

SKL föreslår att barn upp till 12 år bör få cykla på gångbanan och att det ska vara valfritt för alla cyklister att använda cykelbanan eller körbanan. Det föreslagna undantaget att följa den tvingande regeln att använda vägrenen måste också omfatta cyklist på cykelbana i liknande situationer.

Cykling mot enkelriktat bör tillåtas genom att vägmärket ”förbud mot infart med fordon” ska kunna kombineras med en tilläggstavla som undantar cykel från förbudet. Införande av cykelgata bör genomföras. Cyklister som ska svänga höger ska kunna undantas från skyldigheten att stanna genom användning av en tilläggsskylt på platser där högersväng mot rött eller stopplikt inte skulle innebära trafiksäkerhetsrisker.

Nya trafikregler för cykelöverfart bör genomföras, men att tidpunkten för införande bör flyttas framåt i tiden. Med finansieringsprincipen som grund bör staten tillskjuta medel för de ombyggnadskostnader som förslaget innebär. Att kräva lokala trafikföreskrifter för cykelöverfart avstyrks.   

Organisationerna menar att det inte är reglerna i sig som hindrar cyklingen utan mer tillämpningen av dessa. Viktiga delar i detta är användning av resurser, yta och framkomligheten. Något måste prioriteras ned för att cyklingen ska kunna öka. För att cyklingen ska öka krävs det mer yta och medel samt politisk vilja.

Wienkonventionen ska inte användas som en anledning för att inte göra något, ta beslut som möjliggör cykling mot enkelriktat och högersvängar. Många av de förslag som läggs fram i utredningen är man positiv till. Ett förslag som inte beaktats gäller sänkt bashastighet för bilar i tätorter. Vidare vill man se en regel att när det byggs en 2+1 väg bör detta ske med ett tillägg att även en cykelväg ska omfattas. För att cyklingen ska öka krävs det mer yta och medel samt politisk vilja.

Efter presentationerna och pausen följde en genomgång av utredarens förslag, och Catharina, som ledde diskussionen uppmanade deltagarna att visa grönt respektive rött kort om de gillade utredarens förslag eller inte. Några motiverade också varför de tyckte som de gjorde, eller föreslog modifieringar av regelförslagen.  

Första förslaget gällde att få cykla på körbana även om det finns cykelbana. En överväldigande majoritet av åhörarna uttryckte sitt stöd. Endast två personer var emot, men sade samtidigt att det snarare är cyklistens hastighet än bredd som borde vara avgörande för var det är lämpligast att få cykla. Dessutom är fler och bredare cykelbanor önskvärt.

Diskussion följde bl.a. om det är troligt att föräldrar med barn i cykelkärra utsätter sig och sina barn för risk ifall trafiken är osäker med hög hastighet. De gör rimligtvis det rationella, d.v.s. en avvägning om det är lämpligt eller inte under just de förhållanden som råder. Någon påpekade också att cyklister kan vilja välja körbana av hänsyn till de gående på gång- och cykelvägen.  

Nästa förslag gällde att ta bort tvånget för cyklister att använda vägrenen. Endast ett fåtal personer var emot förslaget, men det var här något oklart om hur bred vägren man talade om, och finns det idag ett tvång ifall någon vägren knappt finns? Vid 2+1-vägar är cyklister idag ofta i en utsatt situation. Trafikverket berättade om planer på en förstudie för att inventera vägrenar.  

Det tredje förslaget från utredaren var att barn t.o.m. åtta års ålder ska få cykla på gångbana. Det var här blandade synpunkter från åhörarna. SKL tillstyrker förslaget men vill att det ska gälla t.o.m. 12 års ålder. Andra menade att barn kan vara trafikmogna innan dess, och att övning ger färdighet. Några som uttryckte skepsis till förslaget menade att förr eller senare måste barnet ändå korsa en gata. Transportstyrelsen påminde om att redan idag är det tillåtet att skjuta eller leda cykel på trottoar, så vi talar här inte om de som håller på att lära sig cykla utan de som redan kan cykla men inte är helt trafikmogna. Erfarenheter från andra länder där detta är tillåtet nämndes. Ministern ställde också frågan om det är någon skillnad om barnet är ensamt eller i sällskap med målsman, men resultatet av den omröstningen var lika delat.  

Det fjärde förslaget rörde införande av cykelgata. En majoritet var för förslaget endast ett fåtal emot. En av dem emot motiverade sin ståndpunkt med att vägmärket även innebär fler regler såsom väjningsplikt, vilket inte är välkänt och det skapar osäkerhet. Andra påpekade att försök med cykelgata har gjorts i Linköping och utvärderats av VTI, med positiva resultat. Säkerheten för cyklisterna stärks. I samband med detta framfördes också att cyklismens rättigheter borde stärkas och även ses som en social aktivitet, t.ex. borde cykling i bredd vara möjligt. Det är också viktigt att dimensioneracykelvägen efter cyklistflödet, t.ex. vid universitet eller andra platser där många färdas med cykel.  

En majoritet av deltagarna stöttade också utredarens förslag om att införa cykelöverfarter. Ministern meddelade att Motormännens riksförbund och Svenska motorcyklister är emot. SKL stöttar förslaget men på sikt, och vill att finansieringsprincipen tillämpas. Andra framförde oro över att kravet på säkra överfarter skulle innebära att flertalet överfarter tas bort ifall kommun en inte bygger om dem. Diskussionen som följde talade mycket om informationsinsatser och kampanjer, och att tveksamhet finns i kommunerna om gällande lagar och regler. Vad får man göra redan idag som man tror man inte får? Folkhälsoinstitutet talade om vikten av fysisk aktivitet, inte minst för barn.

Avslutningsvis hölls också en diskussion om ett flertal åtgärder som utredaren inte valt att lägga som förslag. Gällande att cykla mot enkelriktat och cykla högersväng vid rött ljus påpekade ett flertal att Wienkonventionen inte bör användas som argument för att detta inte kan tillåtas då ett flertal städer i Europa har tillåtit detta Samtidigt visade exempel att redan idag kan mycket göras med befintlig lagstiftning, t.ex. vad gäller skyltning. Tydlig information och skyltning till samtliga trafikanter är A och O.

Catharina Elmsäter-Svärd tackade för visat intresse och tog upp tidsplanen för arbetet framöver. Eftersom det handlar om förordningar, och inte lagar, kan eventuella förändringar beslutas under hösten. För investeringar i cykling pågår åtgärdsplaneringen för fullt. Remissomgång pågår t.o.m. den 1 oktober i år och i december kommer länsplanerna att presenteras.Regeringen väntas fatta beslut om en nationell plan för infrastruktur för åren 2014-2025 i mars 2014.

Länkar till andra bloggar och hemsidor om Cyklingsutredningen

Cykelpendlare - Cykelutredningen kunde varit mycket bättre

Krister Isaksson - Hatar att få rätt

Krister Isaksson - Mer om Cyklingsutredningen

Krister Isaksson - VTI sågar cyklingsutredningen

sydsvenskan.se - cyklister ska ta mer plats i trafiken

svd.se - Cyklingsutredningen en stor besvikelse

cykelsmart.se/cyklingsutredningen

Cyklingsutredningen (N 2010:08):

• Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, del 1 av 2, förord och kapitel 1-10, SOU 2012:70 (pdf 2,6 MB)
• Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, del 2 av 2, bilagor, SOU 2012:70 (pdf 3,2 MB)

Nedan finns de inkomna remissvaren:

• BIL Sweden (pdf 69 kB)
• Boden kommun, yttrande (pdf 138 kB)
• Boden kommun, bilaga (pdf 89 kB)
• Boverket (pdf 107 kB)
• Burlövs kommun (pdf 925 kB)
• Cykelfrämjandet, Cyklisternas Riksförening (pdf 788 kB)
• Enköpings kommun (pdf 413 kB)
• Fastighetsägarna Sverige AB (pdf 364 kB)
• Gemensamt yttrande - Cykelfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Svensk Cykling, Svenska Cykelförbundet (pdf 528 kB)
• Gnosjö kommun (pdf 680 kB)
• Gävle kommun (pdf 707 kB)
• Gävleborg läns landsting (pdf 256 kB)
• Göteborgs kommun (pdf 204 kB)
• Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning (pdf 48 kB)
• Hudiksvalls kommun (pdf 122 kB)
• Hästnäringens nationella stiftelse, HNS (pdf 120 kB)
• Justitieombudsmannen, JO (pdf 39 kB)
• Kollektivtrafikant Stockholm (pdf 129 kB)
• Lantbrukarnas riksförbund, LRF (pdf 25 kB)
• Lantbrukarnas riksförbund, LRF bilaga (pdf 19 kB)
• Lantmäteriet (pdf 82 kB)
• Linköpings kommun (pdf 55 kB)
• Luftfartsverket, LFV (pdf 63 kB)
• Lunds kommun, sammanträdesprotokoll (pdf 23 kB)
• Lunds kommun, bil. 1 av 2 (pdf 53 kB)
• Lunds kommun, bil. 2 av 2 (pdf 48 kB)
• Lunds kommun, tjänsteskrivelse (pdf 232 kB)
• Malmö stad (pdf 3,5 MB)
• Mariestads kommun (pdf 108 kB)
• Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF (pdf 520 kB)
• Motormännens Riksförbund (pdf 60 kB)
• Naturskyddsföreningen (pdf 173 kB)
• Naturvårdsverket (pdf 484 kB)
• Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF (pdf 109 kB)
• Regelrådet (pdf 77 kB)
• Riksförbundet Enskilda Vägar (pdf 737 kB)
• Rikspolisstyrelsen (pdf 37 kB)
• Sjöfartsverket (pdf 94 kB)
• Socialstyrelsen (pdf 50 kB)
• Staffanstorps kommun (pdf 3,4 MB)
• Statens Folkhälsoinstitut (pdf 58 kB)
• Statskontoret (pdf 16 kB)
• Stockholms stad, del 1 av 3 (pdf 29 kB)
• Stockholms stad, del 2 av 3 (pdf 25 kB)
• Stockholms stad, del 3 av 3 (pdf 393 kB)
• Strängnäs kommun (pdf 40 kB)
• Svea Hovrätt (pdf 70 kB)
• Svensk Cykling (pdf 228 kB)
• Svensk Kollektivtrafik (pdf 121 kB)
• Svenska Cykelsällskapet (pdf 74 kB)
• Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (pdf 56 kB)
• Riksförbundet Sveriges Motorcyklister, SMC (pdf 61 kB)
• Sveriges Pensionärsförbund, SPF (pdf 82 kB)
• Sveriges Trafikskolors Riksförbund (pdf 137 kB)
• Tillväxtverket (pdf 28 kB)
• Tjörns kommun (pdf 209 kB)
• Trafikanalys (pdf 36 kB)
• Trafikförsäkringsföreningen och Svensk Försäkring gemensamt (pdf 1,0 MB)
• Trafikutredningsbyrån, TUB (pdf 435 kB)
• Trafikverket (pdf 2,6 MB)
• Trampkraft (pdf 207 kB)
• Transportstyrelsen (pdf 3,4 MB)
• Umeå kommun (pdf 99 kB)
• Uppsala kommun, Kontoret för samhällsutveckling (pdf 928 kB)
• Uppsala kommun, Gatu- och samhällsmiljönämnden (pdf 1,8 MB)
• Uppsala tingsrätt (pdf 45 kB)
• Uppsala tingsrätt, bilaga (pdf 376 kB)
• Villaägarnas riksförbund (pdf 185 kB)
• Vinnova (pdf 131 kB)
• Statens väg- och transportforskningsinstut, VTI (pdf 67 kB)
• Värmdö kommun (pdf 113 kB)
• Västra Götalandsregionen, Regionstyrelsen (pdf 141 kB)
• Älmhults kommun (pdf 1,8 MB)
• Örebro kommun (pdf 168 kB)
• Östersunds kommun, Miljö- och samhällsnämnden (pdf 47 kB)

Källa: regeringen.se - hearing, regeringen.se – Cyklingsutredningen, regeringen.se - inkomna remissvaren

Skriv gärna någon kommentar:

39:e upplagan av Säröleden den 25 augusti

Söndag den 25 augusti är det dags för 39:e upplagan av Säröleden, ett lugnt och trevligt motionslopp för hela familjen arrangerat av Cykelfrämjandet. Njut av vackra vyer, frisk luft och fika tillsammans med andra cyklister längs Säröleden.

Var: Start och mål inne på Slottsskogsvallen.

När: Söndag den 25 augusti. Start kl 09:30.

Banlängd: 50 km

Banan: Start inne på Slottsskogsvallen. Därefter cyklar men Säröleden ner till Särö Västerskog där man vänder och cyklar tillbaka till Slottsskogsvallen. 

Fika: Vid vändpunkten väntar saft och bullar och i mål bjuds det på korv med bröd!

Priser: Presentpåse till de hundra första anmälda. Priser utlottas på startnummer.

Anmälan: Anmälan sker direkt vid starten (kom i tid). Startavgiften är 300 kr, 150 kr för personer födda 1948 eller tidigare och 1993 eller senare samt 500 kr för familjer. 

Cykelservice: Sportson bjuder på gratis cykelservice innan start från kl 08:30.

Arrangör: Cykelfrämjandet

Göteborg på tolfte plats enligt Cykelfrämjandet

Cykelfrämjandets Kommunvelometer, en oberoende granskning av hur kommuner arbetar med cykling.

Första platsen i årets upplaga av Cykelfrämjandets Kommunvelometer går till Malmö som vinner för tredje året i rad. 

De tolv bästa kommunerna av de 31 kommunerna som var granskades

1. Malmö
2. Lund
3. Gävle
4. Halmstad
5. Helsingborg
6. Karlstad
7. Linköping
8. Växjö
9. Sundsvall
10. Västerås
11. Umeå
12. Göteborg

De sex delområdena har bedömts likvärdigt med en delsumma på maximalt 10 poäng, vilket ger en totalsumma på max 60 poäng.

 

Göteborg deltar för fjärde året i rad i Cykelfrämjandets Kommunvelometer och i år hamnar Göteborg på tolfte plats. Göteborg har en befolkning omkring 500 000 och Malmö har en befolkning på omkring 300 000 vilket gör att Göteborg skall jämföra sig med Malmö.  

- Resultaten för kommunen har hållit sig på en jämnhög nivå, med en totalpoäng på 39 respektive 44,5 och 42 poäng för åren 2010-2012, för att i år öka igen till 44 poäng. Malmö fick 54 poäng, alltså 10 poäng mer än Göteborg!

- I kommunen finns ca 1,5 m cykelvägar per invånare, en låg siffra i jämförelse med de flesta kommunerna i undersökningen som dock delvis kan förklaras med att kommunen är en storstad med hög befolkningstäthet. Borås och Göteborg har de kortaste befintliga cykelvägarna med 1,4 och 1,5 m per invånare vardera. Malmö har 1,7 m cykelväg per invånare.

- Göteborg investerar i snitt 209 kr per invånare och år i cykelinfrastruktur och underhåll och ligger därmed under snittet bland samtliga kommuner i undersökningen (225 kr per invånare och år). Man kan jämföra med Malmö som ligger på 426 kr per invånare och år.

+Göteborg har dock ökat sina investeringar under det senaste året, från 167 kr per invånare 2012 till 251 kr för 2013.

- När det gäller personresurser inom delområdet investeringar har kommunen ett väldigt lågt resultat med 0,2 heltidstjänster per 100 000 invånare, jämfört med ett snitt på 1,6. Resultatet inom delområdet som helhet är dock högre än det var i förra årets granskning. Malmö har 6,2 heltidstjänster per 100 000 invånare.

- Kommunens investeringar inom information/kampanjer ökar kraftigt från 2,5 till 4,0 kr per invånare mellan 2012 och 2013, vilket ger ett genomsnitt på 3,3 kr per invånare och år. Resultatet är dock fortfarande under genomsnittet för samtliga kommuner på 3,5 kr per invånare och år. Malmö ligger på 9,8 kr per invånare och år.

- Omfattningen av egna personal resurser som satsas inom området information och marknadsföring är också förhållandevis låg, 0,4 heltidstjänster per 100 000 jämfört med ett snitt på 1,4. Malmö har 11,4 heltidstjänster per 100 000 invånare.

+ Andelen cykelvägar som är skyltade uppgår till höga 90%, en ökning med fem procentenheter jämfört med förra året. Malmö och Örebro är de enda kommunen i årets granskning som har samtliga cykelvägar inom kommunen skyltade.

- Delområdet information/kampanjer är ett område där det finns förbättringspotential.

+Däremot har kommunen genomfört aktiviteter inom många områden som berör cykling under 2012 och får full pott inom delområdet.

+ Göteborg har mätbara och tidsatta politiska mål inom cykelområdet och följer upp dessa.

- Kommunen har även en aktuell cykelstrategi och medel avsatt för cykelplanen. Cykelplanen har dock inte uppdaterats på länge och är inaktuell. Tre kommuner får full pott på denna fråga:Helsingborg, Malmö och Västerås.

+ Cykelfrågor är integrerade i plan-dokument, cykelparkeringstal finns och kommunen har en aktuell underhållsplan för sina cykelvägar. I sin roll som arbetsgivare arbetar Göteborg stad aktivt för att uppmuntra cykling bland personalen.

+ Kommunen har genomfört periodiska och kontinuerliga flödesmätningar av cykeltrafiken på ett stort antal mätpunkter och har aktuella resvane- och nöjdhetsundersökningar.

+ En dialog med cyklistorganisationer har etablerats under 2011 med regelbundna möten.

+ Kommunen genomför och publicerar också ett årligt cykelbokslut.

Jag tror nog att på något sätt att Cykelfrämjandets Kommunvelometer visar kommunernas ambitioner och kanske får det kommunerna att jobba mer med cykling. Och jag tror fortfarande att det är viktigt med tanke på att vi har en lång väg kvar innan Göteborg kan kala sig en bra cykelstad och Sverige kan kalas en riktigt bra cykelnation.

Granskningen genomförs av konsultfirman Koucky & Partners AB på uppdrag av Cykelfrämjandet

Ladda ner hela hela undersökningen som PDF-dokument.

Källa: Cykelfrämjandet