27 nov. 2014

Cykeln i Alliansens budgetförslag för Göteborg 2015

Här nedanför har jag samlat utdrag från det Alliansens budgetförslag i Göteborgs som presenterades den 26 november 2014.

Tyvärr har inte Alliansen någon siffra på hur mycket de vill satsa cykelstaden.

Budgetförslag finns i sin helhet publicerad på: Alliansens budgetförslag är presenterat.

Sid 39:

Låt staden växa och utvecklas

Göteborg står inför stora utmaningar beträffande nya infrastrukturlösningar. Staden ska arbeta för ett hållbart resande genom att främja för alla trafikslag. Växande transportbehov måste tillgodoses såväl för gods, kollektiv- och biltrafik, som cykel- och gångtrafik. De infrastruktursatsningar som kommer Göteborg till gagn i samband med det Västsvenska paketet är positiva. Fler infrastruktursatsningar behövs för att staden ska kunna konkurrera med andra regioner i landet och med omvärlden.

Sid 42:

Infrastruktur för storstaden

Västsvenska paketet bidrar till en ökad rörlighet i arbetsmarknadsregionen. Den blir ett bra tillskott för framtidens kollektivtrafik, som i en framtid skulle kunna kombineras med en tunnelbana i innerstaden som knyts samman med övriga staden. Andra viktiga tillskott att utreda är planskild kollektivtrafik, BRT-system (bus rapid transport), att separera fotgängare och cyklister och skapa cykel- och gångvänliga stråk, skapa fler förbindelser över och under älven samt en bättre laddinfrastruktur i staden.

Sid 43:

Bilpooler, samutnyttjande av parkeringsplatser, kollektivt resande, cykling och gång ska uppmuntras. Fortsatt utbyggnad av pendelparkeringar är angelägen.

Säkra och yteffektiva cykelparkeringar, pumpstationer, utökning och utveckling av ”Styr och Ställ”, bättre och längre cykelvägar och höjd säkerhet för cyklister är delar som behöver utvecklas. För att cykeln ska vara attraktiv som transportmedel från ytterområden i staden behövs cykelbanor där cyklister kan uppnå högre hastigheter.

Sid 43:

Havet och vattnet

Mängden gifter och tungmetaller i avloppsslammet måste minskas. Ett steg på vägen är att minska mängden dagvatten i avloppssystemet. Göta älvs vattenkvalitet måste säkras men älven är inte bara en dricksvattenstillgång utan även ett fritidsområde. Möjligheterna för göteborgarna att röra sig och cykla längs älven från Göteborg hela vägen upp till Bohus ska utredas.

Ekonomiska ramar 2015

Trafiknämnden och färdtjänstnämnden slås samman till en nämnd i syfte att minimera dubbla funktioner.

Trafik- och färdtjänstnämnden 985 600 tkr

Källa: alliansengbg.wordpress.com

Cykeln i Rödgrönrosas budgetförslag för Göteborg 2015

Här nedanför har jag samlat utdrag från det Rödgrönrosas  budgetförslag i Göteborgs som presenterades den 19 november 2014.

Rödgrönrosa föreslår bland annat att de utökar investeringarna för fotgängare 2015 till 34 mkr och för cykeltrafik till 56 mkr.

Budgetförslag finns i sin helhet publicerad på: Budget 2015 för Göteborgs Stad.

Sid 8:

Ekologiska dimensionen

Satsningarna inom Västsvenska paketet med trängselskatten har bidragit till ett positivt och historiskt trendbrott. Kollektivtrafiken har ökat med drygt 20 procent mellan 2011 och 2013. Cykeltrafiken ökade 22 procent samma period och fortsätter att öka. En så stor ökning på cyklandet har aldrig uppmätts tidigare. I väntan på det nya cykelprogrammet finns goda förutsättningar för Göteborg att lägga i en högre växel för att bli en ännu bättre cykelstad. Trots förbättringen av luftkvaliteten till följd av trängselskatten har vi fortfarande svårt att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid på alla platser i Göteborg.

Sid 21:

Folkhälsa

Den fysiska miljön påverkar folkhälsan. Allt från stadens utformning och minskat buller till bättre luftkvalitet och en giftfri och hälsosam livsmiljö. Barn och ungdomar ska få ökade möjligheter att röra på sig och staden ska via bland annat föreningar och skolan stimulera till aktiviteter och kunskap om nyttan med goda kostvanor och fysisk aktivitet. En mer gång- och cykelvänlig stad bidrar till detta. En tät och blandad stad leder till fler mötesplatser och ökade sociala kontakter.

Inriktningar

Närheten till grönområden, befolkade offentliga platser och möjligheten till fysiska aktiviteter utomhus är viktiga för stadsplaneringen och särskilt för barnen. Skolor och fritidslokaler ska planeras med god tillgänglighet till fots och på cykel. Alla ska ha en god boendemiljö. Nämnder och bolag ska aktivt arbeta för en giftfri miljö. Åtgärder för goda kostvanor och fysisk aktivitet ska prioriteras. Stadens narkotikapolitik är inriktad på preventiva åtgärder för att färre ska testa narkotika och hamna i ett missbruk. Antalet missbrukare ska minska och här spelar frivilligorganisationer och den sociala ekonomin viktiga roller som samarbetsparter.

Sid 29:

Göteborg tar ansvar för klimatet

Inriktningar

En minskning av bilismens negativa miljöpåverkan är avgörande för att klimatarbetet ska lyckas. Cyklisters och gångtrafikanters utrymme i staden ska prioriteras. Den framtida trafiken måste bli mer yt- och energieffektiv och i högre grad drivas med förnybara bränslen. Stadens resepolicy ska följas och klimatpotten användas.

Sid 34:

God stadsmiljö och trafik för tillgänglighet

Gång- och cykelmöjligheter ska prioriteras och kollektivtrafiken förbättras så att luftkvaliteten höjs och ljudnivån sänks. En högre andel resor till fots, cykel och med kollektivtrafik frigör också utrymme och förbättrar folkhälsan. En fotgängarvänlig stad ger bättre tillgänglighet för människor som saknar bil, fler spontana möten och ökat socialt kapital. Västsvenska paketet är en förutsättning för detta och är även avgörande för Göteborgs utveckling av ett modernt trafiksystem. Framkomligheten för kollektivtrafiken behöver förbättras så att miljökvalitetsnormerna för god stadsmiljö klaras med god marginal. Västlänken är en viktig förutsättning för detta liksom mer spårväg och elbussar, främst på Hisingen.

Inriktningar

Biltrafiken ska minska till förmån för kollektivtrafik, cykel och gående. För att göteborgarna ska välja kollektivtrafiken före bilen, så måste kollektivtrafiken vara attraktiv. Den måste bli snabbare, gå oftare, hålla tidtabellerna och ha konkurrenskraftiga/fördelaktiga priser. Ett större kollektivtrafiknät
krävs också för att alla ska kunna resa miljövänligt och enkelt. Utredningarna av spårväg till Backa och Norra Älvstranden ska prioriteras. När de är klara ska fördjupade utredningar för spårtrafik längs Dag Hammarskjöldsleden och till södra Göteborg startas. Staden ska verka för att investeringar i
strömmatningen till spårvagnarna genomförs så snart som möjligt.

Sid 35:

Göteborg ska utvecklas till en cykelstad genom att bygga sammanhållna och gena, separata och tydligt markerade cykelstråk med fasta förbindelser över älven med tydlig vägvisning och trafikinformation. Säkerheten för cyklister måste prioriteras mer. Cykelgarage och goda parkeringsmöjligheter för cyklar krävs för att Göteborg ska bli en attraktiv cykelstad. Göteborgarna ska ges förutsättningar att cykla året runt. Arbetet med cykelfrämjande åtgärder ska fortsätta.

Möjligheten att gå till fots mellan olika platser ska prioriteras högt. Trottoarer och gångbanor ska skiljas från cykelbanor och gångstråken ska vara gena och tydligt markerade.

Sid 38:

Näringsliv och turism

Kulturen har ett värde i sig. Med kultur och evenemang som berikar varandra får evenemangsstaden en allt större betydelse för det lokala näringslivet. Göteborg ska vara en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar kultur- och evenemangsstad. Upplevelseindustrin i Göteborg har också stor potential att
utvecklas. Göteborg och regionen har med sin närhet till vattnet, skärgården och omgivande natur, goda förutsättningar för grön stadsturism och cykelturism. Kultur och turism har också stor betydelse för den lokala arbetsmarknaden och är ofta inkörsport till arbetslivet för unga människor. Fler gratisarrangemang ger staden liv och öppnar för fler besökare.

Sid 51:

Ekonomi

Investeringar

Lika viktigt som det är att planera framåt är det att följa upp och aktivt utvärdera genomförda investeringsprojekt för att säkerställa effektivitet i genomförandet. Investeringsuppföljningen måste därför fortsätta utvecklas. Detta gäller även exploateringsinvesteringarna.
Med en investeringsvolym på 9,6 miljarder kronor under 2010-2014 har staden lagt cirka 4 miljarder på investeringar i lokaler för verksamheterna inom förskola, grundskola, gymnasieskola, äldreboende och bostäder med särskild service, med störst fokus på förskola och grundskola. Expansionen innefattar också idrottsanläggningar, kulturhus, kulturinstitutioner och offentliga toaletter samt satsningar på lekplatser, badplatser, jordbruksmark och ett ambitiöst trädplanteringsprogram m.m. Investeringarna i infrastruktur, framkomlighet och förutsättningar för kollektivtrafik fortsätter. Investeringar i gång- och cykeltrafik ökar.
Verksamheterna ska samverka mer för att åstadkomma högsta möjliga effektivitet och måluppfyllelse. I den tidsmässiga planeringen ska nämnderna och bolagen också i möjligaste mån beakta konjunkturläget och den rådande prisbilden för att undvika ökade kostnader.

Enligt sammanfattning över satsningsförslagen i budgeten

Sid 3:

Stadsbyggnad och trafik

Vi utökar investeringarna för fotgängare 2015 till 34 mkr och för cykeltrafik till 56 mkr.

Ekonomiska ramar 2015, tkr

Trafiknämnden 524 800

Investeringsplan 2015

Trafiknämnden 1213 Mkr

Källa: socialdemokraterna.se

25 nov. 2014

Cykelförsäljningen fortsätter att öka

Cykeltrenden håller i sig i Sverige visar nya siffror från FoG, Svenska Cykelfabrikant och Grossistföreningen.

Cykelförsäljningen ligger stabilt högt över en halv miljon cyklar, de fyra senaste säsongerna.

  • 2013/2014 så såldes 584 000 cyklar.
  • 2012/2013 så såldes 555 000 cyklar.
  • 2011/2012 så såldes 540 000 cyklar.
  • 2010/2011 så såldes 501 000 cyklar.

Det har alltså sålts över 2 miljoner cyklar på 4 år.

Dessa resultat och mycket annat har presenteras i branschorganisationen Svensk Cyklings Cykeltrendrapporten 2014.

Branschorganisationen Svensk Cykling gör också en årlig trendspaning som baseras på intervjuer med landets ledande cykelfackhandlare och visade en ny tydlig trend:

2014 börjar allt fler betrakta cyklandet som en smart problemlösare. För alla som har möjlighet att cykelpendla finns det tid och pengar att spara, och motionen får man på köpet, som bonus bidrar man till ett mer hållbart samhälle.

Att hinna med regelbunden träning blir tyvärr en lyx som inte alla hinner med, men för den som cykelpendlar dagligen kommer vardagsmotionen på köpet.

45 procent av bilresorna i vårt land är kortare än fem kilometer, en sträcka man cyklar på en kvart, och här finns många vinster att göra på två hjul.

Så mycket cyklar Svensken

Trots att mellan 10–20 procent av befolkningen cyklar regelbundet, och att såväl regering som regioner säger sig vilja öka cyklingen, så kommer statens satsningar de kommande tio åren inte att räcka för att nå godtagbar standard.

Regeringen och regioner säger sig vilja se ett ökat cyklande, men erbjuder bara småsmulor för att åstadkomma detta, det är mycket illavarslande.

Staten kommer att satsa 522 miljarder kronor på transportinfrastrukturen 2014–2025. 2013 tog Trafikverket och länsplaneupprättarna fram planer för hur pengarna ska användas i enlighet med riksdagsbeslutet.

Men bara en försvinnande liten del, mindre än tio promille, kommer att gå till cykelvägar. Det visar den genomgång av de 21 länstransportplanerna och den nationella transportplanen som trafikexperten Krister Spolander gjort med bidrag från Svensk Cykling.

Statens cykelsatsningar samtliga län

Räknar man på cykelsatsningar i kronor per invånare och år kan konstateras att Gotland, Jämtland och Västernorrland satsar mest.

Minst satsar Västmanland, Värmland och Östergötland.
I folkrika län som Stockholm och Skåne ligger satsningarna på 28 kronor per invånare och år respektive 26 kronor per invånare och år, vilket placerar båda länen långt ner i tabellen.

Jag hoppas att den nya regeringen kan öka satsningen på cyklande. Men är rädd att de bara erbjuder småsmulor.

Källa: Cykeltrendrapporten 2014


 

 

22 nov. 2014

Test av dubbdäck för cykel

Dubbdäck till cykeln är bra när halkan kommer. Men väggrepp och kvalitet skiljer sig åt mellan olika modeller, det visar en test som Testfakta har gjort. 

Alla däck har en innerdiameter på 622 millimeter och passar till 28-tums hjul.

Däcken har testats på tre olika underlag: is, snö och is, samt asfalt. På alla underlag undersökte laboratoriet följande:

  • Hur bra däcket är att bromsa med, det vill säga bromssträckan (bromsfriktion)
  • Hur bra däcket är att starta med (slirfriktion)
  • Väggreppet vid sväng (den kraft som krävs innan däcket släpper i sidled vid tio graders vinkel)

Laboratoriet mätte även rullmotståndet på asfalt och packad snö. Vid alla mätningar användes en belastning på 50 kilogram och ett däcktryck på 3 bar.

Hela testet i PDF.

Bäst i test blir Schwalbe Marathon Winter som har ett mycket bra grepp på vinterväglag och dessutom minst rullmotstånd både på snö och asfalt.

Bäst grepp på vinterväglag har det koreanska däcket Kenda. Trots detta hamnar däcket sist i testet. Problemet är att Kendas dubbar ramlar av extremt lätt när däcket rullar på asfalt. Även däcket från Biltema har detta problem.

Testet visar också att antalet dubbar inte är avgörande för väggreppet. Skillnaden mellan däck med 240 dubbar och de med hälften så många eller färre är inte så stor som man kan tro.

Källa: Testfakta

20 nov. 2014

Cycling Forum Europe är EU:s Cykelnätverk

Idag så samlades ledande europeiska beslutsfattare för att fira lanseringen av Cycling Forum Europe.

Cycling Forum Europe initierades av ECF och grundades av ledamöterna från en rad olika politiska partier.

Cycling Forum Europe är ett aktivt parlamentariskt nätverk av och för ledamöter som är gynnsam för utvecklingen av cykling. Alla berörda parter kommer att uppmanas att diskutera 2-4 gånger per år i offentlig roll i Europeiska unionen för att främja cykling för transport och fritid i och utanför Europa.

"Cykling är livet!" Det var budskapet i den nya EU-kommissionären för transport, Violeta Bulc, som gjorde en av sina första offentliga framträdanden i sin nya roll på en cykel.

Kommissionär Bulc tillade: "Aktiv rörlighet tillsammans med miljövänliga transporter och elbilar är en del av kommissionens vision för rena och hållbara städer jag ser en stor potential för mer cykling i stadsområden Kommunerna måste ha stöd på EU-nivå för att främja cykling."

Kommissionär Bulc cyklade till Europaparlamentet tillsammans med Michael Cramer, ordförande för TRAN-utskottet och Manfred Neun, ordförande i Europeiska Cykelfederationen.

Michael Cramer sa: "Cykelsektorn har visat förmåga. Nu är det dags för EU att visa ledarskap och ta dess utveckling till nästa nivå. Cykling kan möta de många utmaningar som Europa står inför under denna mandatperioden och därefter " Michael Cramer var värd för evenemanget och är en anhängare av cykling.

Manfred Neun, ECF president, hade ett starkt budskap att skicka ut idag: Cykling är redo att vara en del av lösningen för Europas största utmaningar. "Det finns inget bättre sätt att få en hållbar tillväxt än genom cykling. Vi har visat att den europeiska cykelekonomi är värd över € 200 miljarder per år och 650.000 arbetstillfällen, större än många medlemsländer. Dessa är gröna, hållbara jobb och de är inställda på att växa till över en miljon arbetstillfällen fram till 2020 ".

Samförstånd till förmån för cykling går utöver de politiska partierna, vilket illustreras av ledamöter som Georges Bach, Luxemburg (EPP), Claudia Tapardel (S & D), Dario Tamburrano (EFD), Igor Soltes (De gröna), Ivan Stefanec (EPP) och andra. 

Länkar: Cycling Forum Europ - Press Release, ecf - cycling forum europe

19 nov. 2014

Göteborg skall borsta och salta stomcykelnätet

I en artikeln i GP läser jag att Göteborgs Stad kommer på försök att borsta och salta stomcykelnätet denna vintern. De hoppas få bort snö och is utan att sprida stora mängder grus.

Hoppas att man satsar på en sopsaltare i Göteborg och andra kommuner. Det finns ingen anledning att vänta facit finns Sopsaltning av cykelvägar - Stockholm.se och Krister Isaksson, bicycling.se hyllar sopsaltaren.

Sopsaltaren i Stockholm.

Sopsaltning av cykelbana i Köpenhamn.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har följt försök i Stockholm och facit finns nu.

Sopsaltning av cykelvägar - Stockholm.se

”Sopsaltade stråken ger högre standard än osaltade cykelvägar”

”Väglagsobservationer visar tydligt att sopsaltningen resulterat i ett bättre väglag än traditionell plogning och sandning. Det har i princip alltid varit barmarksförhållanden på de sopsaltade stråken, även då det varit snö och is på cykelstråk som inte saltats. VTI:s mätningar visar också att friktionen i genomsnitt varit betydligt högre på de sopsaltade stråken jämfört med de stråk som inte saltats.”

Och Trafikverkets säkerhetsdirektör, Claes Tingvall säger till dagbladet att:

“Sandningen av cykelbanor är på väg bort. Det blir allt vanligare med sopsaltning, där snön sopas bort först, och därefter saltar man på banan. Likaså att ta bort löv, som kan vara ett riktigt elände för cyklister.”

Många singelolyckor beror på dåligt underhållna och illa skötta cykelbanor.

Det är bra att de försöker göra något åt det farliga rullgruset och halkan. Men man behöver inte göra några försök, köp en sopsaltare.

Källa: bicycling.se, Sopsaltning av cykelvägar - Stockholm.se, dagbladet

18 nov. 2014

Sänk hastigheten i trafiken på vinterhalvåret

Bilister bör sänka hastigheten på vinterhalvåret med dålig sikt och ett väglag som ändras vilket gör att risken för olyckor ökar.

Ge akt på föret och anpassa körhastigheten efter förhållandena. Till exempel nattfrost eller snöfall och slask kan försämra körförhållandena betydligt. En säker trafik kan förutsätta betydligt lägre hastigheter än vad trafikmärkena tillåter.

Vägtrafiklagen förpliktar bilisterna att beakta bland annat vägens skick, vädret, föret, sikten och trafikförhållandena samt att hålla hastigheten sådan att fordonet kan stannas på den del av den framförvarande körbanan som föraren kan överblicka och i alla situationer som kan förutses.

Är det värt att öka risken i trafiken för att kanske känna 5-15 min till jobbet?

Nedan ser ni hur mycket hastigheten påverkar om man kör på en cyklist.

Bild: pedalonparliament.org

Även cyklister kan sänka hastigheten för att risken för singelolyckor ökar under vinterhalvåret på grund av dålig sikt, halka och rullgrus.

Källa: pedalonparliament.org, skl.se

17 nov. 2014

Cykelbussen i Malmö

Malmös förskolor har börjat använda sig av en nystartad cykelbuss. Det är ett miljövänligt sätt för barnen att upptäcka nya delar av stan. Man kan boka cykelbussen oss cykelåkeriet MoveByBike.

Med Cykelbussen kan upp till 12 förskolebarn åka på utflykter vart som helst i Malmö. På ett miljövänligt, säkert och mycket roligt sätt kommer vi ända fram till destinationen, vare sig det handlar om en park, ett kulturevenemang eller någonting annat.

MOVEBYBiKE startades i Malmö men växer och trafikerar alltfler städer. Tillväxten sker dels genom att de får fasta uppdrag på nya platser och därmed etablerar oss geografiskt. Nu finns MOVEBYBiKE i Malmö, Lund, Stockholm, Örebro och Köpenhamn.

Källa: svt.se, movebybike.se

13 nov. 2014

Hur holländarna fick sina cykelvägar

Hollands Infrastrukturen har påverkats av många faktorer. Men sättet som holländska gator och vägar byggs på idag är till stor del ett resultat av medvetna politiska beslut på 1970-talet. Förändrade idéer om rörlighet, säkrare och mer beboeliga städer och miljön ledde till en ny typ av gator i Nederländerna.

Om man tittar på de viktigaste faktorerna för hur det holländska tänkandet förändrades, så ser man att det är precis lika giltiga idag. Världen är fortfarande alltför beroende av fossila bränslen och många städer i världen har överbelastade gator. Gator och vägar är också mycket farliga, särskilt för oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister.

Hur fick holländarna sin infrastruktur? ja, frågan kommer tillbaka hela tiden. Behöver man göra som dom för att få bra infrastruktur för cykeln? se filmen.

Det ger en tydlig bild av hur de påtryckningsgrupper på 1970-talet lyckades få den politiska makten för att lyssna på dom och agera. Det tog dom ett decennium, innan både beslutsfattare och planerarna äntligen lyssnade på protesterna.

Många cykelprotester i Holland från 1970-talet, är väldigt lika de som sker i andra länder idag.

 

Så här såg cykelprotesterna ut i Amsterdam 1979.

Cykelprotester i centrala London 2012, över 10 000 cyklister.

“Stop de Kindermoord” (“stoppa barnmorden”) protest i Amsterdam.

Över 1 000 cyklister lägger sig ner på gatan för att spela döda i London 2013.

Man målar cykelvägar i Amsterdam 1980.

 

Målar cykelvägar, Moskva 2011

Affischer för protesterna i Amsterdam 1980

Protestaffischer från olika ställen i världen 2007-2011

Källa: bicycledutch.wordpress.com

12 nov. 2014

Kvibergs Bike Park

CK Master förvärvade under 2014 Kvibergs Bike Park ifrån West Coast Bike Association.

Parken är öppen för alla under alla timmar och dagar på året.

CK Master bedriver återkommande cykelträning i Bike Parken för Downhill och MTB åkare i klubben.

I parken använder du olika cyklar MTB, BMX, Dirt och Downhill cykel.

 

West Coast Bike Association byggde Kvibergs Bike Park

Källa: ckmaster.com, kvibergspark.com, facebook.com/kvibergspark

10 nov. 2014

Årets riksdagsmotioner om cykel

Den allmänna motionstiden 2014/15 har avslutats. Här nedan har jag samlat länkar till motioner som handlar om cykeln. Det finns en risk att jag har missat någon motion som handlar om cykelfrågor, det har ju kommit in 2 887 motioner.

Har markerat motioner som handlar direkt om cykelfrågor med gult.

Har markerat stora motioner, där en del av motionen handlar om cykeln med grönt.

Har markerat motioner som har något om cykeln i sin motivering till motionen med grått.

Motion 2014/15:13 Cykelturism av Nina Lundström (FP)

 

Motion 2014/15:14 Väg 225 av Nina Lundström (FP)

Motion 2014/15:25 Åtgärder för cykling av Nina Lundström (FP)

Motion 2014/15:31 Tillväxtsatsningar i Stockholms och Gotlands län av Nina Lundström (FP)

Motion 2014/15:93 Skatteregler för cyklar av Edward Riedl och Lotta Finstorp (M)

Motion 2014/15:123 Cykelväg även utanför tätorter av Jan Lindholm (MP)

Motion 2014/15:147 Fler obligatoriska schemalagda idrottstimmar i skolan av Jenny Petersson (M)

Motion 2014/15:162 Götaälvbron av Jimmy Ståhl (SD)

Motion 2014/15:192 Sammanhållen järnväg och kollektivtrafik av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)

Motion 2014/15:239 Förbättrad cykelinfrastruktur av Maria Stockhaus och Erik Andersson (M)

Motion 2014/15:284 Lägre bränsleskatt i glesbygden av Edward Riedl (M)

 

Motion 2014/15:330 Nationell eventstrategi av Rikard Larsson och Niklas Karlsson (S)

 

Motion 2014/15:353 Översyn av reseavdragen av Lotta Finstorp (M)

Motion 2014/15:364 Problem med markåtkomst för cykelleder av Lotta Finstorp (M)

Motion 2014/15:607 Enklare att cykla av Stina Bergström och Lise Nordin (MP)

Motion 2014/15:753 Nationellt enhetligt utformade och markerade cykelbanor och cykelvägar på sträckor och i korsningar av Kerstin Nilsson (S)

Motion 2014/15:790 Bygg ut väg 153 av Bengt Eliasson och Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Motion 2014/15:827 Allt är inte bilar som rör sig av Rickard Nordin (C)

Motion 2014/15:831 Rättvisare reseavdrag av Rickard Nordin (C)

Motion 2014/15:847 Miljöanpassad vägtrafik av Emma Wallrup m.fl. (V)

Motion 2014/15:972 Fler vägar till jobb och tillväxt av Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Motion 2014/15:1123 Näringspolitik av Josef Fransson m.fl. (SD)

Motion 2014/15:1359 Cykelstrategi av Solveig Zander (C)

Motion 2014/15:1518 Säkrare vägar i norra Bohuslän av Roland Utbult (KD)

Motion 2014/15:1645 Effekten på cykelbelysning av Penilla Gunther (KD)

Motion 2014/15:1648 Harmoniserade momssatser inom besöksnäringen av Penilla Gunther (KD)

Motion 2014/15:1659 Den klimatsmarta Vänersjöfarten av Stina Bergström (MP)

Motion 2014/15:1681 Nationellt mål om fördubblad kollektivtrafik av Rasmus Ling (MP)

 

Motion 2014/15:1684 Skärpning av riksdagens resepolicy av Karin Svensson Smith (MP)

Motion 2014/15:1792 Unionsled mellan Moss och Karlstad av Daniel Bäckström (C)

Motion 2014/15:1842 Hälsa genom motion i riksdagen av Johan Forssell (M)

Motion 2014/15:1844 Förbättrad säkerhet för cyklister av Johan Forssell (M)

Motion 2014/15:1985 Cykeln – hushållens basfordon av Karin Svensson Smith (MP)

Motion till riksdagen 2014/15:1986 Friluftslivet av Cecilia Magnusson och Saila Quicklund (M)

Motion 2014/15:2144 Nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet av Monica Green (S)

 

Motion 2014/15:2167 Dragningen av E4 genom Västerbotten och Västernorrland av Katarina Köhler och Kristina Nilsson (S)

Motion 2014/15:2214 Ansvar för nationella cykelleder av Jan R Andersson (M)

Motion 2014/15:2318 Hållbara och pålitliga kommunikationer i hela landet av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Motion 2014/15:2587 Utveckla hela landet av Annie Lööf m.fl. (C)

Motion 2014/15:2592 Högersväng vid rödljus av Finn Bengtsson och Pia Hallström (M)

 

En gång om året får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, i praktiskt taget vilket ämne som helst. Det är vid den allmänna motionstiden som äger rum på hösten.

Ledamöterna får under denna tid lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Motioner som lämnas in under den allmänna motionstiden kallas för fristående motioner eller allmänna motioner. En motion kan innehålla ett eller flera förslag, yrkanden.

Varje motion hänvisas till något av riksdagens utskott för beredning. Utskotten går igenom förslagen i motionerna och lämnar förslag på vad riksdagen ska besluta innan riksdagen tar ställning i kammaren. Utskottsbehandling 4/12.

Värt att veta att det är normalt att det inte går igenom många förslag.

1,5 procent av motionsförslagen fick ja 2002–2006.

0,1 procent av motionsförslagen fick ja 2006–2010.

1,6 procent av motionsförslagen fick ja 2010–2014.

Källa: riksdagen

9 nov. 2014

Cykeln i Budgetpropositionen 2015

Här nedanför har jag samlat utdrag från regeringens budgetproposition som presenterades den 23 oktober 2014.

 

Regeringen föreslår bland annat ytterligare 7 miljarder kronor i denna proposition till underhåll av järnvägar och till cykelinfrastruktur.

Budgetpropositionen finns i sin helhet publicerad på regeringens webbplats
Utdragen här nedan har gjorts från den delen i propositionen som berör kommunikationer:
“Utgiftsområde 22: Kommunikationer (pdf 2,2 MB)”

Sid 26:

4 Transportpolitik

4.2 Utgiftsutveckling

För 2014 prognostiseras de totala utgifterna för området uppgå till 44 696 miljoner kronor.

Regeringens förslag till anslag för 2015 för transportpolitiken innebär att 49 684 miljoner kronor anvisas. För 2016 beräknas anslagsnivån till 51 632 miljoner kronor, för 2017 till 53 623 miljoner kronor och för 2018 till 55 052 miljoner kronor. Den successiva ökningen av anslagsmedel härrörs till aviserade infrastruktursatsningar (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119) samt ytterligare 7 miljarder kronor i denna proposition till underhåll av järnvägar och till cykelinfrastruktur.

Sid 28:

Funktionsmål och hänsynsmål

Funktionsmål

Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge företag och människor en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska dessutom vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

–Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.

–Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.

–Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.

–Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.

–Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.

–Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer, ökar.

–Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gående och cyklande förbättras.

Sid 34:

Funktionsmål – tillgänglighet

Kollektivtrafik, gång, cykel

Ökning i antal resor men även ökad efterfrågan

I Göteborg, Malmö och Stockholm har den lokala och regionala kollektivtrafiken i några väsentliga avseenden nått kapacitetstaket. Det är trångt både vad gäller infrastrukturen och ombord på fordon under rusningstrafik. I övriga landet påvisar statistiken ingen ökad trängsel, men resor i lokal och regional kollektivtrafik har haft en större prisökning relativt övriga varor och tjänster. Även de totala kostnaderna för regionala kollektivtrafikmyndigheter ökar.

Cirka 50 procent av allmänheten var nöjda med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna under 2013. Kundnöjdhet varierar mellan olika år, men jämfört med 2009 har den minskat. Nå- got som har försämrats är hur lättillgängligt det är att köpa biljetter.

De senaste åren har regeringen tagit fram och genomfört lagändringar som avreglerat marknaden för kollektivtrafik. Regeringen har uppdragit åt Trafikanalys att utvärdera effekten av reformerna fram till och med 2014. Utvärderingen kommer att vara värdefull i det fortsatta arbetet med att utveckla en modern, sammanhållen och effektiv kollektivtrafik.

Under 2013 uppgick den statliga medfinansieringen till kommuner till 990 miljoner kronor. Utbetalningar har gjorts för åtgärder för att höja säkerhet och tillgänglighet, så som busshållplatser, resecentrum, gång- och cykelvägar, spårfordon, kollektivtrafikanläggningar flygplatser och ombyggnader av kajanläggningar.

Sverige ligger kring ett europeiskt genomsnitt vad gäller cykling som del av totala trafikarbetet. I topplacerade Danmark och Holland är det relativa cykeltrafikarbetet mer än tre gånger så stort.

Mer cykelvägar, sammanhängande cykelnät samt god drift- och underhåll av cykelvägarna är av vikt för att främja och möjliggöra mer cykling. Det minskar inte bara olycksrisken, utan ökar även cykelkomforten. Trafikverket har tillsammans med bland annat Transportstyrelsen, kommuner, organisationer samt företag tagit fram en strategi för säkrare cykling för perioden 2014–2020. Vidare har Trafikverket under 2013 byggt 42,7 kilometer nya gång- och cykelvägar och 29 planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik.

Sid 40:

Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa

Trafiksäkerhet

Objektiv trygghet

När det gäller den objektiva delen av trygghetsbegreppet kan det sägas omfatta de som faktiskt blivit utsatta för någon typ av brott. På transportområdet bör en sådan avgränsning göras till vistelser i eller i närområdet av kollektivtrafiken, samt stölder relaterade till fordon.

Cirka 6,6 procent av alla våldsbrott (hot, personrån, misshandel och sexualbrott) sker på allmänna kommunikationer. Det uppskattade antalet händelser av brott mot enskild person för befolkningsgruppen 16–79 år har de senaste åren legat mellan 1,3 och 1,5 miljoner per år, med en topp kring 2009. År 2012 uppgick det uppskattade antalet brott till drygt 1,4 miljoner.

Fordonsrelaterade brott ingår i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), redovisad av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2013, och omfattar tre brottstyper: bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld. Andelen hushåll som utsätts för fordonsrelaterade brott minskar långsamt, medan andelen av dessa som polisanmäls är relativt stabilt.

Resultaten visar vidare att hushåll med barn i störst utsträckning utsätts för cykelstölder. Personer som bor i flerfamiljshus uppger i större utsträckning än boende i småhus att deras hushåll utsatts för fordonsrelaterade brott. Detta gäller speciellt för bil- och cykelstöld. Hushåll i storstäder och större städer är generellt mer utsatta för dessa brott än hushåll i övriga landet. I stor utsträckning sker fordonsrelaterade brott i det egna bostadsområdet.

Sid 41:

Indikator: Omkomna och allvarligt skadade

Under 2013 omkom 260 personer i vägtrafikolyckor. Det är en minskning med 9 procent jämfört med 2012 och det lägsta antalet omkomna sedan 1940-talet. För att nå målet om högst 220 omkomna 2020 krävs en årlig minskning av antal omkomna med 5 procent. Från 2008 till 2013 har den årliga minskningen i genomsnitt varit 8 procent. År 2012 omkom 286 personer och 2011 omkom 319 personer.

Antalet allvarligt skadade har ökat med 7 procent mellan 2012 och 2013 från drygt 4 400 till 4 800. Trots ökningen under 1012 är den sammantagna trenden för de senaste åren en minskning.

Utfallet för både dödade och allvarligt skadade ligger i linje med trenden för att nå etappmålet.

Utvecklingen mot målen 2020 kan delvis förklaras av säkrare fordon, successiv förbättring av infrastrukturen, samt lägre hastigheter. Att mötesseparera vägar är en av de mest effektiva metoderna för att öka trafiksäkerheten och under 2013 tillkom 13 mil mötesseparerad 2+1 väg. Även kommunerna har arbetat aktivt med att förbättra trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet. Säkra fordon och en säker vägutformning bidrar till att minska olyckorna även för personer med riskbeteende, såsom förare som kör påverkade av alkohol eller andra droger, trötta förare eller fordon som framförs i mycket hög hastighet.

Enligt Trafikanalys bedömning kommer etappmålen för vägtrafiken till 2020 att kunna uppnås förutsatt att ambitionsnivån i arbetet bevaras. Den goda utvecklingen till trots finns utmaningar i framtiden, där förbättrad hastighetsefterlevnad och ökad andel nyktra förare har potential att rädda liv, liksom säkrare cykling vad gäller att minska antalet allvarligt skadade.

Indikator: Omkomna bland olika trafikantgrupper

Män är överrepresenterade avseende antal omkomna och skadade i trafiken och svarar för ungefär 75 procent av alla dödsfall. Av de 260 personer som omkom 2013 var 195 män och 65 kvinnor. Av de 4 800 allvarligt skadade var 2 750 män och 2 050 kvinnor.

Under 2013 omkom 11 barn (0–17 år), vilket är det lägsta antal sedan statistik började föras. Under den senaste tioårsperioden har antalet omkomna barn minskat med 50 procent.

Av de omkomna var drygt hälften personbilister. De därefter största trafikantgrupperna var gående (16 procent) och motorcyklister (15 procent).

När det gäller allvarligt skadade var 40 procent cyklister. Den övervägande delen av dessa skadades i singelolyckor, ofta beroende på halka, hinder eller gropar i vägen. Trafikverket har med anledning av detta tagit fram en strategi för säker cykling.

Sid 46:

Andra hälsoaspekter

Utöver trafiksäkerhet, buller och luftkvalitet finns även andra hälsoaspekter kopplade till transportsystemet. Hälsovinster kan nås genom att ersätta korta bilresor med att gå eller cykla. Även genom att få över bilister till kollektivtrafik kan ge en hälsovinst, eftersom en kollektivtrafikresa ofta är kombinerad med gång eller cykel. Trafikverket hänvisar till en studie av 28 000 personer i Köpenhamn som visar att risken att dö för tidigt är 28 procent lägre för dem som cykelpendlar till arbetet. I Sverige har bland annat en vägledning för regionala cykelplaner tagits fram och Trafikverket arbetar med att ta fram indikatorer för att beräkna hälsopåverkan för fysisk inaktivitet.

Sid 65:

Världsledande trafiksäkerhetsarbete de närmare effekterna av ändringen fortlöpande.

Den tidigare regeringen har nyligen fattat beslut om den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 och de åtgärder som ingår i planen innebär en ytterligare minskning av antalet dödade och svårt skadade.

Ökad säkerhet på vägarna

Regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säkerhet och trygghet på vägarna. Det finns en rad områden där Sverige har varit framgångsrikt, exempelvis genom mittseparering av vägsträckor, användning av trafiksäkerhetskameror och justerade hastighetsgränser. Detta arbete kommer att fortsätta. Sverige har i dag ett etappmål om högst 220 döda i vägtrafiken och en minskning av antalet allvarligt skadade med en fjärdedel till 2020. Ambitiösa mål har stor betydelse för att stimulera utvecklingen mot nya sätt att minska antalet dödade och allvarligt skadade i vägtrafiken. En stor del av gåendet och cyklandet sker inom tätorter, där kommunerna har en viktig roll. För att underlätta arbetet har Trafikverket tillsammans med bland annat Transportstyrelsen, kommuner, organisationer samt företag tagit fram en gemensam strategi för säker cykling.

Sid 85:

4.7 Budgetförslag

4.7.11:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Ändamål

Anslaget får användas till utgifter för

–långsiktig infrastrukturplanering för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart,

–investeringar i statliga vägar och järnvägar, stora och strategiska farleder och slussar,

–statligt investeringsbidrag till landningsbanan i Sälen,

–ränta och amortering på upptagna lån för infrastrukturprojekt,

–åtgärder i nationalstadsparken,

–bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut,

–statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag), statsbidrag till cykelvägar, särskilda statsbidrag till storstädernas trafiksystem, statsbidrag via länsplanerna till drift och byggande av enskilda vägar samt miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägar,

–forsknings- och innovationsinsatser inom transportområdet,

–informationsinsatser och kunskapshöjande insatser som syftar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen,

–viss myndighetsutövning inom transportområdet,

–ärendehantering avseende körkort med villkor om alkolås och försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,

–eventuella böter till följd av försenat genomförande av EU-direktiv,

–administration av vägavgifter som inte är systemkostnader,

–bidrag till Inlandsbanan enligt avtalet mellan staten och Inlandsbanan AB,

–Trafikverkets avgifter enligt avtalet om Öresundsbroförbindelsen,

–eventuellt infriande av betalningsutfästelser avseende villkorade aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB,

–eventuellt infriande av kapitaltäckningsgarantin till Arlandabanan Infrastructure AB,

–eventuella kreditförluster avseende den obligationsportfölj som härrör från de numera avslutade amerikanska leasingtransaktioner som ingicks av dåvarande Statens järnvägar,

–åtgärder förknippade med statens miljöansvar inom transportområdet,

–kostnader för museiverksamhet inom transportområdet,

–utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskostnader m.m., samt

–inbetalning av aktiekapital till det schweiziska bolaget Eurofima (European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock).

Sid 93:

Förslag och justeringar

Utökat ändamål för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

I den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 satsas 250 miljoner kronor i statligt investeringsbidrag till landningsbanan i Sälen. En slutlig utbetalning av investeringsbidraget förutsätter ett godkännande av EU-kommissionen. I syfte att förtydliga att anslaget även får användas för statsbidrag för cykelvägar har detta lagts in i ändamålsbeskrivningen. Kostnader för den museiverksamhet som Trafikverket ansvarar för ingick tidigare som en del i dåvarande Vägverkets och Banverkets s.k. sektorsansvar för respektive trafikslag. Vägverket och Banverket skulle enligt sina instruktioner utifrån sitt sektorsansvar vara samlande, stödjande och pådrivande gentemot andra aktörer inom respektive trafikslag. Genom inrättandet av Trafikverket fanns inte längre skäl för sådana trafikslagsspecifika uppgifter, varvid regering i budgetpropositionen för 2010 uttalade att begreppet sektorsansvar inte längre skulle tillämpas. Det har därefter uppstått ett behov av att i ändamålsbeskrivningen för anslaget precisera de uppgifter som tidigare ingick i sektorsansvaret och som fortsatt ska kunna finansieras från anslaget. Motsvarande förtydligande behöver göras även avseende utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskostnader m.m. En särskild satsning riktad till kommuner och regioner görs för att stimulera utvecklingen av infrastrukturen för att utveckla kollektivtrafiken.

Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Ut- veckling av statens transportinfrastruktur får användas även för statliga investeringsbidrag till landningsbanan i Sälen, statsbidrag till cykelvägar, museiverksamhet inom transportområdet samt för utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskostnader m.m.

Källa: riksdagen.se

8 nov. 2014

Barn får cykla på trottoaren

Barn cyklar ofta på trottoarer på väg till sina skolor. Hittills har det varit förbjudet. Men från den 1 oktober har det varit lagligt.

Nu är det lagligt att cykla på gångbanor, om det saknas cykelbana, för barn till och med det år de fyller åtta år, gäller från oktober.

 

Trafikförordning (1998:1276)

(3 kap 12 a §) "Vid färd med cykel får barn till och med det år de fyller åtta år använda gångbana om cykelbana saknas."

Den nya lagen främjar barns möjlighet att bl.a. cykla till skolan och fritidsaktiviteter i stället för att vara beroende av att till exempel bli skjutsade i bil.  

Källa: Trafikförordning (1998:1276)

7 nov. 2014

Automater i New York erbjuder cykeltillbehör dygnet runt

I New York har Bikestock ett nav av platser för självbetjäning vid cykelreparation.

Deras automater erbjuder cykeltillbehör och produkter för cyklister dygnet runt. Bikestock erbjuder också verktyg och luftkompressor så att du kan komma tillbaka på vägen med minimal ansträngning.

Deras automater erbjuder produkter som:

  • Innerslangar (alla storlekar)
  • Cykelbelysning
  • Lås
  • Styrlinda
  • Multi Tool
  • Mat & Dryck
  • Många fler artiklar

Det hade varit trevligt med något liknande i Sverige.

Det är Bike Fixtation som säljer automaterna (vending machine) i USA och återförsäljare i Europa är Cyclehoop. Cyclehoop säljer även slangautomater och mycket annat intressant för cykelinfrastruktur. Cyclehoop’s återförsäljare i Sverige är Smekab.

Källa: bikestocknyc.com

5 nov. 2014

Motion till riksdagen om skatteregler för cyklar

Edward Riedl (M) och Lotta Finstorp (M) har lämnat en motion om att regeringen skall se över möjligheter att främja användandet av cyklar för arbetspendling.

Man kan tycka att det är självklar fråga för regeringen. Det är väl självklart att man skall titta igenom hur man skall öka cyklandet och att man skall uppmuntra till arbetspendling med cykel, men så enkelt är det inte. Men det borde väl vara möjligt att motionen går igenom med S och MP i regering. 

Förslag till riksdagsbeslut

“Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att främja användandet av cyklar för arbetspendling.”

I motiveringen till förslaget så står det att

“Sverige borde bli bättre på att främja användandet av cykel som ett naturligt transportmedel för människor att ta sig till och från sina arbeten. Ju fler människor som väljer cykel istället för bil eller buss för att ta sig till jobbet desto bättre för såväl den enskildes hälsa som miljön och klimatet.

Samtidigt som staten har infört goda möjligheter till avdrag för andra typer av kostnader för pendling så är avdragsnivån för cykel begränsat till 250 kronor per år. Avdrag för cykel medges endast om den sammanlagda kostnaden för resorna mellan bostaden och arbetsplatsen överstiger 10 000 kronor per år, det gör att inte särskilt många skattebetalare får möjlighet att använda detta avdrag på ett meningsfullt sätt.

Flera andra länder, som exempelvis Storbritannien, har under de senaste åren infört olika former av ekonomiska incitament för att öka cyklandet, vilket det också borde finns utrymme för även i Sverige.

Detta kan man göra på olika sätt. Vägar som kan värda att pröva är exempelvis att ge arbetsgivare möjlighet att förse sina anställda med cyklar och göra avdrag för detta utan att det ska behöva förmånsbeskattas.

En annan väg kan vara att se över nivån på hur stort ekonomiskt skatteavdrag den enskilde kan få göra om man regelbundet cyklar till jobbet och då samtidigt se över vilka möjligheter som finns att detta avdrag kan få ske utanför den kostnadsnivå som krävs för att få göra avdrag för andra typer av pendlingskostnader.

Oavsett vilken väg man väljer så behöver Sverige bli bättre på att uppmuntra cykeln som transportmedel särskilt som alternativ till bil och buss.”

Källa: riksdagen.se

4 nov. 2014

Cykeltvätt på OKQ8:s bensinmackar

Nu kan du även ta cykeln till cykeltvätten på en av OKQ8 bensinmackar. På bensinmacken Uppsala Årstagatan kommer  det finns en cykeltvätt och det är något nytt i Sverige. Det är den första av OKQ8 mackar som får cykeltvätt.

Själva cykelvårdsplatsen fungerar som så att cykeln hängs upp på en ställning, och sedan finns vatten, rengöringsmedel och cykelpump redo att användas kostnadsfritt. Men tvätta får du göra själv.

Planen är att det löpande ska inrättas fler cykeltvättar på OKQ8-stationer runt om i Sverige. Det skall bli tre stycken inom kort Stockholm Slussen, Västerås Kopparbergsvägen. Och efter en tid skall det utvärderas.

Bra av OKQ8, hoppas fler bensinmackar gör som OKQ8 och öppnar en cykeltvätt.

Källa: unt.se, sverigesradio.se

Enkät om cykelställ i Stockholm

Trafikkontoret i Stockholm har installerat nya cykelställ på Hornsgatan och vill veta vad du tycker om dem. De tre nya cykelställen kallas för Stockholmshagen. De finns sedan augusti utplacerade vid Hornsgatan 45, 68 och 86. Stockholmshagen finns också på flera andra platser i staden.

Att svara på stadens enkät är enkelt och tar drygt 5 minuter. Följ denna länk för att komma till enkäten.

Källa: pilotplatscykel.se