31 okt. 2012

Cyklingsutredningen lämnar sina förslag till regeringen

Idag presenteras den efterlängtade och otroligt omtalade cykelutredningen för regeringen. Det är Kent Johansson som lämnar över utredningen till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Cyklingsutredning har i sitt betänkande, Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv har Cyklingsutredningen analyserat regler inom fyra områden i syfte att öka cyklingen och göra den säkrare.

Delområdena som setts över är:

  • planering
  • cykelparkering
  • cykling och kollektivtrafiken
  • trafiklagstiftningen

Översynen har resulterat i ett antal förslag.

Att åstadkomma ökad tillgänglighet och framkomlighet samt ökad säkerhet och trygghet för cyklister är centralt för att öka cyklingen. Cyklingen måste för att uppnå detta ses som ett eget likvärdigt transportsätt inom trafikslaget väg, men liksom övriga transportsätt hanteras utifrån sina egna förutsättningar.

Cyklingens intresse kan i huvudsak väl hanteras inom ramen för i dag gällande lagstiftning och planeringsprocesser. Det är inte främst regeländringar som krävs utan incitament för att lagstiftningen och planeringsprocesserna tillämpas så att cyklingen beaktas. Det behövs också ytterligare ekonomiska satsningar på cykling och ökad politisk prioritering av cyklingsfrågan nationellt, regionalt och lokalt.

Den särskilde utredaren Kent Johansson säger:

- Mina förslag och bedömningar inom områdena cykelparkering och cykeln i kollektivtrafiken syftar till att inom ramen för nu gällande lagstiftning, genom bl.a. ökad samverkan där de positiva effekterna av att låta cyklingen bli en del av resan med kollektivtrafiken tydliggörs, förbättra möjligheterna dels att åstadkomma bra cykelparkeringar, dels att ta med cykeln i kollektivtrafiken.

- Många problem kopplade till trafikregler och cykling har inte sin grund i reglerna i sig och löses bättre genom åtgärder i trafikmiljön. Jag föreslår dock bl.a. följande författningsändringar i syfte att öka framkomligheten, tillgängligheten, tryggheten och säkerheten för cyklister:

  • Cyklar med mer än två hjul eller med en sidvagn eller cykelkärra tillkopplad ska under vissa förutsättningar får föras på körbanan även om det finns en cykelbana.
  • Skyldigheten för bl.a. cyklister att använda vägrenen ska förtydligas.
  • Barn ska, om cykelbana saknas, t.o.m. det år de fyller åtta få cykla på trottoaren.
  • Förare ska få väjningsplikt mot bl.a. cyklande som färdats ut på eller just ska färdas ut på en cykelöverfart. Vissa krav ska ställas på cykelöverfarternas utformning och en hänsynsbestämmelse för bl.a. cyklister ska införas för att tillgodose trafiksäkerheten.
  • En möjlighet att inrätta s.k. cykelgator ska införas.

Läs Kent Johanssons tidigare blogginlägg om cykelfrågorna:

naringsbloggen.se: Cykeln som framtida kommunikationsmedel?

naringsbloggen.se: Cykling och kollektivtrafiken

naringsbloggen.se: Cykling – ett vardagsexempel

naringsbloggen.se: Vad kan få oss att välja cykling?

naringsbloggen.se: Varför har regeringen tillsatt en utredning om cykling?

Nyhetsinslag i både SVT Rapport och TV4 Nyheterna om cyklingsutredning

SVT Rapport kl 06.00, inslaget börjar 2:18 in i sändningen

SVT Rapport kl 18.00, inslaget börjar 3:19 in i sändningen

TV4 Nyheterna Stockholm kl 06:33, inslaget börjar 1:05 in i sändningen

TV4 Nyheterna: Så ska det bli säkrare att cykla

SVT Nyheter: "Cyklisterna är bortglömda"

Debatt.svt.se: Sverige måste göra upp med sin cykelskuld

Pressmeddelande: Cyklingen ska ha en tydlig plats i planering och i trafikmiljö. SOU 2012:70

Cyklingsutredningen: SOU 2012:70: Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv

Källa: Pressmeddelande Näringsdepartementet

14 okt. 2012

SIFO-undersökning, Svenskarnas cykelvanor 2012

En färsk SIFO-undersökning, Svenskarnas cykelvanor 2012. Enligt SIFO-undersökningen så cyklar 40 procent av landets cyklister mer idag än för fem år sedan. 20 procent av befolkningen cyklar dagligen till jobb och skola.

Undersökningen, gjord på uppdrag av branschorganisationen Svensk Cykling, visar också att kvinnor cyklar oftare än män. Intressant är också att allt fler svenskar motionscyklar, och vi väljer cykeln för att komma till jobbet snabbt och för hälsans skull. Göteborgare och Malmöbor cykelpendlar i högre utsträckning än Stockholmsbor.

SIFO har på uppdrag av branschorganisationen Svensk Cykling har för första gången gjort en kartläggning av Sveriges status som cykelnation, och resultaten publiceras nu i Svenskarnas cykelvanor 2012.

– Vi har under några år vetat att cyklandet ökat, det syns såväl på försäljningen av cyklar som enskilda mätningar i storstäderna. Det har däremot saknats en pålitlig undersökning av våra cykelvanor. Men nu har vi äntligen svart på vitt hur många som cyklar, hur ofta man cyklar och varför man väljer cykeln, säger Klas Elm, ordförande i Svensk Cykling som gav SIFO i uppdrag att göra undersökningen.

Enligt Svenskarnas cykelvanor 2012 cyklar 38 procent av befolkningen mer än de gjorde för fem år sedan.

Svenskarnas cykelvanor 2012 visar också att så många som var femte svensk cyklar 4 dagar eller fler per vecka till jobb/skola/universitet under sommarhalvåret. Nästan en tredjedel, 30 procent, cyklar någon gång varje vecka.

Vintertid är siffran imponerande också – knappt 20 procent tar cykeln minst en dag i veckan, och var tionde svensk tar faktiskt cykeln till jobb/skola/universitet 4 dagar eller fler varje vecka.

Att cykeln som motionsredskap har exploderat i landet har inte minst arrangörerna av de två största cykelmotionsloppen Vätternrundan och CykelVasan märkt av på senare år. Detta bekräftas av Svenskans cykelvanor 2012, som visar att nära hälften av befolkningen använder cykeln för träning och motion minst tre dagar i veckan under sommarhalvåret.

SIFO-undersökning: Svenskarnas cykelvanor 2012

Bara drygt var tionde Stockholmare tar cykeln till jobbet flera gånger i veckan. Med det är Stockholm sämst bland landets större städer, i till exempel i Malmö tar knappt varan invånare cykeln till jobbet.

– Jag tycker det är fantastiska siffror, det är 150 000 stockholmare som cyklar varje dag det är en ökning med 90 procent på tio år, säger Klas Elm är ordförande för Svensk cykling som låtit göra SIFO undersökningen.

Enligt Klas Elm har Malmö satsat mycket pengar på bra cyklingen i kommunen och Stockholm ligger efter när det gäller satsningar på cykling.

Lyssna: ”Det är kamp om utrymmet i Stockholm”

Källa: http://www.cisionwire.se, P4 Stockholm

10 okt. 2012

Sverige kan lära av Hollands cykelvägar

De svenska städerna är inte anpassad på ett bra sätt för att gående, cyklister och bilister skall kunna samsas. Att det är lätt att ta sig fram med bil är ofta prioriterat och det är någon tradition att störst med motor går först. När man då skall bygga ut för cyklisterna så borde man titta på hur Holland har gjort.

Hur fick Holland sina cykelvägar

Jag förstår att det kan ta tid att bli lika bra som Holland. För det började att ändra i Holland på 70-talet, men vi kan lära av dem. Vi behöver inte lära oss alt själva, det räcker att titta på hur Holland gör idag.

Vad kan Sverige lära sig från Holland?

Holland har bredare cykelbanor så att man alltid kan cykla parvis, eftersom cykling är en social aktivitet för många och deras lastcyklar får plats.

Det finns inga kombinerade gång- och cykelbanor i Holland. En cykel ses om ett fordon och fordon bör inte blandas med gående. Om någon går på cykelbanan är det en gäst och ska akta sig för snabbare trafik.

Det är självklart att det inte finns parkerade bilar precis framför ingången till en cykelbana.

Trottoarkanterna och ingångar till en cykelbana är anpassade så att man inte studsar upp eller ner.

Det utförs kontroller på att cykelbanan för att man inte skall ha farliga gropar mm.

Övergångsplatser är oftast upphöjda tydliga skyltar för bilister och cyklister.

Farthindren är anpassade för cyklister så att de inte behöver sänka farten.

Cykelnätet är oftast bra konstruerat i Holland.

Korsningarna i Holland

Korsningarna är konstruerade för att skydda cyklisterna

Rulla ut en röd matta för cyklister

Alla nya cykelbanor utförs i röd asfalt så att det är tydligt för gående och bilister. Röd asfalt betyder verkligen röd asfalt och inte en färg som läggs på vägen som görs i Sverige.

Cykelutbildning i Nederländerna

Cyklister vet hur de ska korsa en väg i Holland.

Bilister i Holland är medvetna om cyklister och skulle aldrig svänga till höger utan att titta.

Amerikanska städer göra studiebesök i Holland för att lära sig mer om lyckade cykelinfrastrukturlösningar. Vi borde nog också åka på studiebesök i Holland. Kanske till och med anställa Holländare för att få ordning på våra Svenska cykelvägar.

4 okt. 2012

Inga löjligt korta bilresor

Malmö utsetts till Sveriges bästa cykelstad tre gånger!

Så här arbetar Malmö stads gatukontor med cykelfrågor! I denna engelskspråkiga film beskrivs många av de insatser som görs vilket innebär att Malmö utsetts till Sveriges bästa cykelstad tre gånger! Malmö stads gatukontor gör en massa saker för att stimulera cyklingen i vår stad.

Runt trettio procent av alla bilresor som görs i Sverige är kortare än tre kilometer och det är just det slentrianmässiga åkandet som man bör göra något åt.

Malmö har haft en kampanj som heter Vad är en löjlig bilresa?

Vad är en löjlig bilresa? Man brukar kalla korta bilresor för löjliga; att ta bilen till gymmet eller hämta tidningen genom att backa nerför garageuppfarten. Malmöborna har beskrivit många bra exempel under åren i tävlingen om den löjligaste bilresan.

Om fler går, cyklar och åker kollektivt får Malmö en hållbar framtid, blir modernare och en bättre plats att leva och vistas på. Till kampanjsidan

Inga löjliga bilresor är en kampanj som har genomförts i Malmö. Men något liknande kanske borde genomföras i hela Sverige. Eftersom den riktar in sig till bilisterna och det är de som måste ändra sina vanor. I många andra städer tackar man cyklister med tackpåsar, det är “trevligt” att få en tackpåse. Men målet måste vara att få fler bilister att cykla, så man borde rikta in sig på dem.

Varför tar man de löjliga bilresorna? om du kan gå, cykla eller åka kollektivtrafik. Jag har inget bra svar på det. Det är dyrare att åka bil, det blir mer utsläppen av koldioxid om man åker bil och man förbränner inte mer kalorier av att åka bil.

Är det vara enklare att ta bilen eller är det en vanesak. En arbetskamrat berättade att han åkte 500m för att hämta barnen på dagis, jag trodde inte det var sant. Vad är det svåra med att gå 500m?

Hur får man bilister att ta ett steg tillbaka och fundera på om du kan lösa din transport på något annat sätt än att ta bilen. Transporter står för en tredjedel av alla CO2-utsläpp, hur kan du minska det?

I Malmö tar i dag 40 procent av invånarna cykeln till arbetet eller skolan. I Stockholm cyklar 150 000 cyklister – varje dag. Motsvarande siffra för Göteborg är cirka 105 000 cyklister per dag. Varför är Malmö så mycket bättre på att cykla än Stockholm och Göteborg?

Jämför Sveriges tre största städer genom att jämföra städernas hemsida Malmö, Göteborg och Stockholm. Vilken tycker du ser ut att satsa mest att cyklisterna? jag tycker att Malmös verkar satsa mest på cyklisterna och deras hemsida är mycket trevligare med mer bilder och filmer.

Hoppas Stockholm och Göteborg kan satsar mer på cyklisterna med ny cykelplan på gång. Och att Kent Johansson presentera resultaten ifrån den nationella cykelutredningen som verkar att komma i november. Men det krävs en bra cykelplan och mycket pengar.

2 okt. 2012

John Pucher - Cycling for Everyone

Det är ett långt seminarium från 2008 med John Pucher vid Simon Fraser University i Vancouver, Kanada. Men han berättar om många olika lösningar och hur man skall få fler att cykla.

Nu är det ingen hemlighet att segregerad cykel infrastruktur är det enda vägen framåt för städer som vill öka sin cykelkultur och dagliga andel resor med cykel. 

John Pucher summerar allt i en underhållande, informativ och inspirerande video. Han belyser erfarenheterna av många europeiska städer.

Cycling for Everyone: Lessons for Vancouver from the Netherlands, Denmark, and Germany

John Pucher, är professor i planering och allmän ordning, Rutgers University

Under de senaste tolv åren har Pucher forskning inriktad på promenader och cykling. Hans internationella jämförande analys har inkluderat Australien, Kanada, USA, Tyskland, Nederländerna, Danmark och flera andra europeiska länder. Det främsta målet är att avgöra vad amerikanska, kanadensiska och australiska städer kan lära av varandra och från europeiska städer för att förbättra säkerheten, bekvämlighet och genomförbarhet av dessa icke-motoriserade transportsätt.

Pucher har allt mer intresserade av folkhälsan konsekvenserna av stadstrafiken. Framför allt har han betonat behovet för amerikanerna att öka sin vandring och cykling för daglig transport som det bästa sättet att säkerställa tillräckliga nivåer av fysisk träning och öka den allmänna folkhälsan.

- His homepage at Rutgers with links to his publications.