12 sep. 2013

Infrastrukturministerns hearing om cykelutredningens förslag

Hösten 2010 tillsatte regeringen en utredning för att se över de regler som påverkar förutsättningarna att cykla. Utredningens betänkande har under våren varit på remiss och utfallet är splittrat.

För att få en tydligare bild av för- och nackdelarna med utredningens förslag så samlade infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd till en hearing. Där samlades ett femtiotal personer i måndags för att diskutera Cyklingsutredningens förslag (SOU 2012:70).

Jag var jag inte på hearingen, men enligt Anteckningar från hearing den 9 september 2013 om cykelutredningens förslag så gick hearingen till så här:

 

Infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd och Utredaren Kent Johansson

Catharina Elmsäter-Svärd hälsar alla välkomna och inleder med att berätta att bakgrunden till hearingen är att det inkommit många remissvar med väldigt olika synpunkter. Därför fanns det en bra anledning att ses och diskutera framförallt de regelförslag som presenterades i utredningen. Tyngdpunkten under dagen kommer därför att ligga på just dessa och kanske inte så mycket när det gäller åtgärdsplaneringen, drift och underhåll etc.

Utredaren Kent Johansson slår fast att det krävs mer resurser till infrastrukturåtgärder i åtgärdsplaneringen. Cykeln behöver också bli ett eget trafikslag för att få en annan ställning, både i planering och i trafikmiljön.

Av den genomgång som gjorts av existerande system och lagstiftning som PBL, planeringssystemet och kollektivtrafik lagstiftningen kan inte utredningen hitta några brister utan dessa är tillräckliga instrument för att åstadkomma mer cykling. Det handlar också om att de som har ansvaret ska vara medvetna om att cykling ingår. Ett frågetecken gäller väglagens tillämpning för att bygga separat cykelväg. En uppfattning är att väglagen inte är tillämpningsbar. Trafikverket har nu istället angett att det inte finns några hinder i nuvarande lagstiftning.

De regelförslag som lagts fram har utgångspunkten att cyklingen kommer öka mycket framöver och därför kommer dessa förslag att få en helt annan betydelse i framtiden. Det handlar alltså om att reglera en större andel cykling utifrån cyklisternas behov.

Lars Darin, Trafikverket

Trafikverket framför att synen på cykeln behöver förändras och den spelar en viktig roll när det gäller att skapa attraktiva städer. Trafikverket tillstyrker tre förslag nämligen väjningsplikt, möjligheter till cykelgator och att flytta fordon inom fem meter från cykelvägen. Trafikverket är tveksamt till att cyklister inte ska vara tvungna att nyttja vägrenen, här krävs det ytterligare utredningar. Trafikverket avstyrker både förslagen om cyklisters rätt att använda körbana när det finns en cykelväg och att barn upp till åtta år får cykla på trottoaren, båda ur säkerhetssynpunkt.

Delar bedömningen att nuvarande lagstiftning ger förutsättningar för att skapa attraktivare miljö som både ökar cyklingen och gör den säkrare.

En slutsats Transportstyrelsen drar är att förslagen får en begränsad påverkan på förutsättningarna för en ökad och säkrare cykling. Istället krävs en ökad satsning på infrastrukturåtgärder.

Konstaterar liksom utredningen att Wienkonventionen inte medger att cyklande kan undantas från skyldigheten att följa stopplikt eller trafiksignal. En brist i utredningen är att inte beröra förhållandet att trafiklagstiftningen med några få undantag likställer cykel och moped klass II. Transportstyrelsen är tveksam till förslaget om vägrenen men tillstyrker cykelöverfarter med väjningsplikt samt fordonsflytt.Transportstyrelsen avstyrker regelförslagen om att cykla på körbana även om det finns en cykelbana, om barn på gångbana samt cykelgata.

Slår fast att riktade medel eller speciella potter för exempelvis cykling inte är att föredra. Politiska avvägningar ska göras på lokal nivå. Wienkonventionen utgick från bilen och dess egenskaper vilket gör att denna konvention inte är anpassad för fordonet cykelns behov.

SKL föreslår att barn upp till 12 år bör få cykla på gångbanan och att det ska vara valfritt för alla cyklister att använda cykelbanan eller körbanan. Det föreslagna undantaget att följa den tvingande regeln att använda vägrenen måste också omfatta cyklist på cykelbana i liknande situationer.

Cykling mot enkelriktat bör tillåtas genom att vägmärket ”förbud mot infart med fordon” ska kunna kombineras med en tilläggstavla som undantar cykel från förbudet. Införande av cykelgata bör genomföras. Cyklister som ska svänga höger ska kunna undantas från skyldigheten att stanna genom användning av en tilläggsskylt på platser där högersväng mot rött eller stopplikt inte skulle innebära trafiksäkerhetsrisker.

Nya trafikregler för cykelöverfart bör genomföras, men att tidpunkten för införande bör flyttas framåt i tiden. Med finansieringsprincipen som grund bör staten tillskjuta medel för de ombyggnadskostnader som förslaget innebär. Att kräva lokala trafikföreskrifter för cykelöverfart avstyrks.

Anders Drougge, Cykelfrämjandet och Klass Elm, Svensk Cykling

Organisationerna menar att det inte är reglerna i sig som hindrar cyklingen utan mer tillämpningen av dessa. Viktiga delar i detta är användning av resurser, yta och framkomligheten. Något måste prioriteras ned för att cyklingen ska kunna öka. För att cyklingen ska öka krävs det mer yta och medel samt politisk vilja.

Wienkonventionen ska inte användas som en anledning för att inte göra något, ta beslut som möjliggör cykling mot enkelriktat och högersvängar. Många av de förslag som läggs fram i utredningen är man positiv till. Ett förslag som inte beaktats gäller sänkt bashastighet för bilar i tätorter. Vidare vill man se en regel att när det byggs en 2+1 väg bör detta ske med ett tillägg att även en cykelväg ska omfattas. För att cyklingen ska öka krävs det mer yta och medel samt politisk vilja.

Efter presentationerna och pausen följde en genomgång av utredarens förslag, och Catharina, som ledde diskussionen uppmanade deltagarna att visa grönt respektive rött kort om de gillade utredarens förslag eller inte. Några motiverade också varför de tyckte som de gjorde, eller föreslog modifieringar av regelförslagen.

Första förslaget gällde att få cykla på körbana även om det finns cykelbana. En överväldigande majoritet av åhörarna uttryckte sitt stöd. Endast två personer var emot, men sade samtidigt att det snarare är cyklistens hastighet än bredd som borde vara avgörande för var det är lämpligast att få cykla. Dessutom är fler och bredare cykelbanor önskvärt.

Diskussion följde bl.a. om det är troligt att föräldrar med barn i cykelkärra utsätter sig och sina barn för risk ifall trafiken är osäker med hög hastighet. De gör rimligtvis det rationella, d.v.s. en avvägning om det är lämpligt eller inte under just de förhållanden som råder. Någon påpekade också att cyklister kan vilja välja körbana av hänsyn till de gående på gång- och cykelvägen.

Nästa förslag gällde att ta bort tvånget för cyklister att använda vägrenen. Endast ett fåtal personer var emot förslaget, men det var här något oklart om hur bred vägren man talade om, och finns det idag ett tvång ifall någon vägren knappt finns? Vid 2+1-vägar är cyklister idag ofta i en utsatt situation. Trafikverket berättade om planer på en förstudie för att inventera vägrenar.

Det tredje förslaget från utredaren var att barn t.o.m. åtta års ålder ska få cykla på gångbana. Det var här blandade synpunkter från åhörarna. SKL tillstyrker förslaget men vill att det ska gälla t.o.m. 12 års ålder. Andra menade att barn kan vara trafikmogna innan dess, och att övning ger färdighet. Några som uttryckte skepsis till förslaget menade att förr eller senare måste barnet ändå korsa en gata. Transportstyrelsen påminde om att redan idag är det tillåtet att skjuta eller leda cykel på trottoar, så vi talar här inte om de som håller på att lära sig cykla utan de som redan kan cykla men inte är helt trafikmogna. Erfarenheter från andra länder där detta är tillåtet nämndes. Ministern ställde också frågan om det är någon skillnad om barnet är ensamt eller i sällskap med målsman, men resultatet av den omröstningen var lika delat.

Det fjärde förslaget rörde införande av cykelgata. En majoritet var för förslaget endast ett fåtal emot. En av dem emot motiverade sin ståndpunkt med att vägmärket även innebär fler regler såsom väjningsplikt, vilket inte är välkänt och det skapar osäkerhet. Andra påpekade att försök med cykelgata har gjorts i Linköping och utvärderats av VTI, med positiva resultat. Säkerheten för cyklisterna stärks. I samband med detta framfördes också att cyklismens rättigheter borde stärkas och även ses som en social aktivitet, t.ex. borde cykling i bredd vara möjligt. Det är också viktigt att dimensioneracykelvägen efter cyklistflödet, t.ex. vid universitet eller andra platser där många färdas med cykel.

En majoritet av deltagarna stöttade också utredarens förslag om att införa cykelöverfarter. Ministern meddelade att Motormännens riksförbund och Svenska motorcyklister är emot. SKL stöttar förslaget men på sikt, och vill att finansieringsprincipen tillämpas. Andra framförde oro över att kravet på säkra överfarter skulle innebära att flertalet överfarter tas bort ifall kommun en inte bygger om dem. Diskussionen som följde talade mycket om informationsinsatser och kampanjer, och att tveksamhet finns i kommunerna om gällande lagar och regler. Vad får man göra redan idag som man tror man inte får? Folkhälsoinstitutet talade om vikten av fysisk aktivitet, inte minst för barn.

Avslutningsvis hölls också en diskussion om ett flertal åtgärder som utredaren inte valt att lägga som förslag. Gällande att cykla mot enkelriktat och cykla högersväng vid rött ljus påpekade ett flertal att Wienkonventionen inte bör användas som argument för att detta inte kan tillåtas då ett flertal städer i Europa har tillåtit detta Samtidigt visade exempel att redan idag kan mycket göras med befintlig lagstiftning, t.ex. vad gäller skyltning. Tydlig information och skyltning till samtliga trafikanter är A och O.

Catharina Elmsäter-Svärd tackade för visat intresse och tog upp tidsplanen för arbetet framöver. Eftersom det handlar om förordningar, och inte lagar, kan eventuella förändringar beslutas under hösten. För investeringar i cykling pågår åtgärdsplaneringen för fullt. Remissomgång pågår t.o.m. den 1 oktober i år och i december kommer länsplanerna att presenteras.Regeringen väntas fatta beslut om en nationell plan för infrastruktur för åren 2014-2025 i mars 2014.

Länkar till andra bloggar och hemsidor om Cyklingsutredningen

Cykelpendlare - Cykelutredningen kunde varit mycket bättre

Krister Isaksson - Hatar att få rätt

Krister Isaksson - Mer om Cyklingsutredningen

Krister Isaksson - VTI sågar cyklingsutredningen

sydsvenskan.se - cyklister ska ta mer plats i trafiken

svd.se - Cyklingsutredningen en stor besvikelse

cykelsmart.se/cyklingsutredningen

Cyklingsutredningen (N 2010:08):

Nedan finns de inkomna remissvaren:

Källa: regeringen.se - hearing, regeringen.se – Cyklingsutredningen, regeringen.se - inkomna remissvaren

Skriv gärna någon kommentar:

2 kommentarer:

  1. Det står "En majoritet av deltagarna stöttade också utredarens förslag om att införa cykelöverfarter". Jag misstänker att något annat avses, kanske företrädesregler vid cykelöverfarter?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ändrar inte vad som skrevs av "Regeringskansliets Anteckningar från hearing den 9 september 2013 om cykelutredningens förslag", men jag misstänker också att det var att förare ska få väjningsplikt mot bl.a. cyklande som färdas ut på eller just ska färdas ut på en cykelöverfarten.

      Radera