Under perioden januari- december har antalet omkomna cyklister ökat jämfört med samma period året innan. Till och med den 31:a december 2014 har 34 cyklister omkommit jämfört med 15 under 2013.
Ungefär 70 % av cyklister omkommer genom kollision med motorfordon.
Fördelningen av antalet omkomna cyklister uppdelat på olyckstyp, åren 2007–2012.
Högersvängande lastbilar och kollisioner med bilar med hög fart är två exempel på särskilda risker. Ungefär 75% av olyckor mellan bil och cykel sker i korsningar.
Hastighetsdämpande åtgärder och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.
Cyklisterna är även sedan ett antal år tillbaka den trafikantgrupp som har flest antal svårt skadade. Ett stort ansvar ligger på kommunerna.
Singelolyckan den absolut vanligaste typen av cykelolycka. Men i sammanhanget bör poängteras att även en del av singelolyckorna orsakas av en konflikt med en annan trafikant, där cyklisten undvikit en kollision genom att väja.
Uppemot 80 procent av allvarliga skador uppstår i singelolyckor, drygt 10 procent i konflikt med motorfordon och knappt 10 procent med annan cykel.
Om man studerar singelolyckorna ser man att vägrelaterade faktorer är bidragande orsak till cirka 60 procent av olyckorna, i första hand drift och underhåll men även vägutformning.
Olyckorna som är relaterade till drift- och underhåll orsakas till nästan 70 procent av halka på grund av is, snö, grus eller löv.
Allvarligt skadade,åren 2007–2012. Källa: VTI rapport 801 (2013).
Halt underlag är alltså den enskilt viktigaste olycksorsaken när det gäller singelolyckor. Ungefär var tredje allvarligt skadad cyklist skadas på grund av halt underlag.
Halkolyckor på is och snö inträffar från oktober till april.
Redan i mars är gruset en betydande orsak till att cyklisten halkar omkull. Lösgrusproblemet fortsätter sedan hela sommarhalvåret.
De vanligaste orsakerna till allvarliga skador hos cyklister vid en singelolycka enligt en klassning av 4 000 slumpvis utvalda personer som uppsökt sjukhus. Procentsatserna summeras inte ihop till 100 eftersom varje olycka kan ha flera orsaker.
Källa: VTI rapport 801 (2013).
Vintermånaderna har en lägre andel skadade cyklister (omkring 5 procent per månad) än sommarmånaderna (omkring 10 procent per månad) vilket hänger ihop med årsvariationen i cyklandet.
Halkrelaterade orsaker vid singelolyckor med cykel (y-axeln till vänster) och olycksfördelning (y-axeln till höger) vid olyckor som leder till allvarligt skadade uppdelat efter månad under året.
Var sker cykelolyckorna?
De flesta singelolyckor sker i blandtrafik och gång- och cykelbana (GC-bana).
Kollision mellan cykel och motorfordon sker ofta i korsningar och på gatu- eller vägsträcka.
Kollision mellan cyklister är vanligast på GC-banor och på gatu- eller vägsträckor.
Kollision mellan mopedister och cyklister där cyklister får en allvarlig skada sker oftast på GC-bana och på gatu- eller vägsträcka.
De flesta kollisioner mellan cyklister och fotgängare sker på GC-banor, men även på gatu- och vägsträckor.
Vanligaste korsningsolyckan är kollision med motorfordon, därefter kollision med moped, cykel-cykel, singelolyckor och cykelfotgängare.
Platser där de allvarliga cykelolyckorna inträffar, uppdelat på typ av olycka.
Nollvisionen skall gälla för cyklisterna också
Enligt riksdagens beslut om nollvisionen ska ansvaret för trafiksäkerheten delas mellan systemutformarna och trafikanterna. Systemutformarna har det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning och funktion medan trafikanterna har ansvaret att följa trafikreglerna.
Hittills har vägtransportsystemet lagt ett större ansvar på cyklisten jämfört med till exempel bilisten. Cyklisterna har många gånger varit tvungna att anpassa sig till ett vägtransportsystem som i grunden inte är anpassat till dem.
Därför måste Kommunerna öka sitt arbete med att få bättre cykelinfrastruktur och bättre drift och underhåll av cykelvägarna.
Även Riksdagen borde satsa mer på cykeln, för att ge kommunerna ordentliga resurser för att göra det möjligt att jobba mot en nollvision.
Bara nio av Sveriges 60 största kommuner har god kvalitet på drift och underhåll av cykelvägarna, till exempel genom halkbekämpning, visar en mätning Trafikverket gjort.
Kommunerna som har god kvalitet på DoU av cykelvägar är Falun, Göteborg, Linköping, Malmö, Nacka, Lund, Norrköping, Uppsala och Varberg.
Riktade insatser
Utifrån de orsaker som bedöms ligga bakom cykelolyckorna så borde dessa åtgärder få en bra effekt:
- Förbättra halkbekämpning
- Förbättra borttagande av lösgrus
- Förbättra barmarksunderhållet (Gropar och sprickor)
- Justering av kantsten
- Ta bort fasta föremål på och i anslutning av cykelvägen
- Inga parkerade bilar längs cykelbana
- Separera mötande cykeltrafik
- Separera cyklister och gångtrafikanter
- Säkrare cykelöverfarter
- Säkrare cykelpassager
- Sammanhängande cykelbanor
- Säkra spårvagnsspår
- Förbättra vägbelysning
- Hastighetsdämpande åtgärder för bilister
- Öka kunskapen i trafiken (vilka regler gäller vid cykelpassager o.s.v.)
Insatsområden på längre sikt
Förbättra drift- och underhåll både vinter och sommar
För att utveckla verksamheten behöves bland annat genomföra egenkontroll, nulägesmätningar, bristanalyser, sprida nya standarder, uppdatera styrdokument, och kvalitetskontroll.
Det är också viktigt att fördjupa kunskapen om faktorerna inom de områden som leder till olyckor och att utveckla samband mellan åtgärder och effekter.
Utforma cykelinfrastruktur utifrån cyklistens behov
Om man ser till både antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister, är den viktigaste åtgärden inom detta område att flytta över cyklister från blandtrafik till separerade cykelbanor och säkrare cykelöverfarter skulle förbättrar situationen.
Viktiga specifika åtgärder inom detta insatsområde är att skapa sammanhängande cykelinfrastruktur, skapa säkra passager, ta bort fasta föremål och sänka kantstenar, förbättra omledning vid vägarbeten samt säkra spårvagnsspår.
För att utveckla verksamheten behöver man bland annat genomföra nulägesmätningar och bristanalyser, ta fram lokala och regionala cykelplaner och cykelbokslut och tillämpa styrdokument.
Källor:
Trafikverket initierade i slutet av 2012 ett arbete med att ta fram en aktörsgemensam strategi för säkrare cykling, för åren 2014−2020.
I och med Trafikverket initierade av Säkrare cykling så fick VTI i uppdrag att presentera ett faktaunderlag när det gäller cyklisters olyckssituation, med målet att identifiera möjliga åtgärder för att minska antalet skadade cyklister.
VTI rapport 801
