Här nedanför har jag samlat utdrag från regeringens budgetproposition som presenterades den 23 oktober 2014.
Regeringen föreslår bland annat ytterligare 7 miljarder kronor i denna proposition till underhåll av järnvägar och till cykelinfrastruktur.
Budgetpropositionen finns i sin helhet publicerad på regeringens webbplats
Utdragen här nedan har gjorts från den delen i propositionen som berör kommunikationer:
“Utgiftsområde 22: Kommunikationer (pdf 2,2 MB)”
Sid 26:
4 Transportpolitik
4.2 Utgiftsutveckling
För 2014 prognostiseras de totala utgifterna för området uppgå till 44 696 miljoner kronor.
Regeringens förslag till anslag för 2015 för transportpolitiken innebär att 49 684 miljoner kronor anvisas. För 2016 beräknas anslagsnivån till 51 632 miljoner kronor, för 2017 till 53 623 miljoner kronor och för 2018 till 55 052 miljoner kronor. Den successiva ökningen av anslagsmedel härrörs till aviserade infrastruktursatsningar (prop. 2012/13:25, bet. 2012/13:TU2, rskr. 2012/13:119) samt ytterligare 7 miljarder kronor i denna proposition till underhåll av järnvägar och till cykelinfrastruktur.
Sid 28:
Funktionsmål och hänsynsmål
Funktionsmål
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge företag och människor en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska dessutom vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
–Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet.
–Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften.
–Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder.
–Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.
–Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
–Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer, ökar.
–Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gående och cyklande förbättras.
Sid 34:
Funktionsmål – tillgänglighet
Kollektivtrafik, gång, cykel
Ökning i antal resor men även ökad efterfrågan
I Göteborg, Malmö och Stockholm har den lokala och regionala kollektivtrafiken i några väsentliga avseenden nått kapacitetstaket. Det är trångt både vad gäller infrastrukturen och ombord på fordon under rusningstrafik. I övriga landet påvisar statistiken ingen ökad trängsel, men resor i lokal och regional kollektivtrafik har haft en större prisökning relativt övriga varor och tjänster. Även de totala kostnaderna för regionala kollektivtrafikmyndigheter ökar.
Cirka 50 procent av allmänheten var nöjda med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna under 2013. Kundnöjdhet varierar mellan olika år, men jämfört med 2009 har den minskat. Nå- got som har försämrats är hur lättillgängligt det är att köpa biljetter.
De senaste åren har regeringen tagit fram och genomfört lagändringar som avreglerat marknaden för kollektivtrafik. Regeringen har uppdragit åt Trafikanalys att utvärdera effekten av reformerna fram till och med 2014. Utvärderingen kommer att vara värdefull i det fortsatta arbetet med att utveckla en modern, sammanhållen och effektiv kollektivtrafik.
Under 2013 uppgick den statliga medfinansieringen till kommuner till 990 miljoner kronor. Utbetalningar har gjorts för åtgärder för att höja säkerhet och tillgänglighet, så som busshållplatser, resecentrum, gång- och cykelvägar, spårfordon, kollektivtrafikanläggningar flygplatser och ombyggnader av kajanläggningar.
Sverige ligger kring ett europeiskt genomsnitt vad gäller cykling som del av totala trafikarbetet. I topplacerade Danmark och Holland är det relativa cykeltrafikarbetet mer än tre gånger så stort.
Mer cykelvägar, sammanhängande cykelnät samt god drift- och underhåll av cykelvägarna är av vikt för att främja och möjliggöra mer cykling. Det minskar inte bara olycksrisken, utan ökar även cykelkomforten. Trafikverket har tillsammans med bland annat Transportstyrelsen, kommuner, organisationer samt företag tagit fram en strategi för säkrare cykling för perioden 2014–2020. Vidare har Trafikverket under 2013 byggt 42,7 kilometer nya gång- och cykelvägar och 29 planskilda korsningar för gång- och cykeltrafik.
Sid 40:
Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa
Trafiksäkerhet
Objektiv trygghet
När det gäller den objektiva delen av trygghetsbegreppet kan det sägas omfatta de som faktiskt blivit utsatta för någon typ av brott. På transportområdet bör en sådan avgränsning göras till vistelser i eller i närområdet av kollektivtrafiken, samt stölder relaterade till fordon.
Cirka 6,6 procent av alla våldsbrott (hot, personrån, misshandel och sexualbrott) sker på allmänna kommunikationer. Det uppskattade antalet händelser av brott mot enskild person för befolkningsgruppen 16–79 år har de senaste åren legat mellan 1,3 och 1,5 miljoner per år, med en topp kring 2009. År 2012 uppgick det uppskattade antalet brott till drygt 1,4 miljoner.
Fordonsrelaterade brott ingår i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), redovisad av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) 2013, och omfattar tre brottstyper: bilstöld, stöld ur eller från fordon och cykelstöld. Andelen hushåll som utsätts för fordonsrelaterade brott minskar långsamt, medan andelen av dessa som polisanmäls är relativt stabilt.
Resultaten visar vidare att hushåll med barn i störst utsträckning utsätts för cykelstölder. Personer som bor i flerfamiljshus uppger i större utsträckning än boende i småhus att deras hushåll utsatts för fordonsrelaterade brott. Detta gäller speciellt för bil- och cykelstöld. Hushåll i storstäder och större städer är generellt mer utsatta för dessa brott än hushåll i övriga landet. I stor utsträckning sker fordonsrelaterade brott i det egna bostadsområdet.
Sid 41:
Indikator: Omkomna och allvarligt skadade
Under 2013 omkom 260 personer i vägtrafikolyckor. Det är en minskning med 9 procent jämfört med 2012 och det lägsta antalet omkomna sedan 1940-talet. För att nå målet om högst 220 omkomna 2020 krävs en årlig minskning av antal omkomna med 5 procent. Från 2008 till 2013 har den årliga minskningen i genomsnitt varit 8 procent. År 2012 omkom 286 personer och 2011 omkom 319 personer.
Antalet allvarligt skadade har ökat med 7 procent mellan 2012 och 2013 från drygt 4 400 till 4 800. Trots ökningen under 1012 är den sammantagna trenden för de senaste åren en minskning.
Utfallet för både dödade och allvarligt skadade ligger i linje med trenden för att nå etappmålet.
Utvecklingen mot målen 2020 kan delvis förklaras av säkrare fordon, successiv förbättring av infrastrukturen, samt lägre hastigheter. Att mötesseparera vägar är en av de mest effektiva metoderna för att öka trafiksäkerheten och under 2013 tillkom 13 mil mötesseparerad 2+1 väg. Även kommunerna har arbetat aktivt med att förbättra trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet. Säkra fordon och en säker vägutformning bidrar till att minska olyckorna även för personer med riskbeteende, såsom förare som kör påverkade av alkohol eller andra droger, trötta förare eller fordon som framförs i mycket hög hastighet.
Enligt Trafikanalys bedömning kommer etappmålen för vägtrafiken till 2020 att kunna uppnås förutsatt att ambitionsnivån i arbetet bevaras. Den goda utvecklingen till trots finns utmaningar i framtiden, där förbättrad hastighetsefterlevnad och ökad andel nyktra förare har potential att rädda liv, liksom säkrare cykling vad gäller att minska antalet allvarligt skadade.
Indikator: Omkomna bland olika trafikantgrupper
Män är överrepresenterade avseende antal omkomna och skadade i trafiken och svarar för ungefär 75 procent av alla dödsfall. Av de 260 personer som omkom 2013 var 195 män och 65 kvinnor. Av de 4 800 allvarligt skadade var 2 750 män och 2 050 kvinnor.
Under 2013 omkom 11 barn (0–17 år), vilket är det lägsta antal sedan statistik började föras. Under den senaste tioårsperioden har antalet omkomna barn minskat med 50 procent.
Av de omkomna var drygt hälften personbilister. De därefter största trafikantgrupperna var gående (16 procent) och motorcyklister (15 procent).
När det gäller allvarligt skadade var 40 procent cyklister. Den övervägande delen av dessa skadades i singelolyckor, ofta beroende på halka, hinder eller gropar i vägen. Trafikverket har med anledning av detta tagit fram en strategi för säker cykling.
Sid 46:
Andra hälsoaspekter
Utöver trafiksäkerhet, buller och luftkvalitet finns även andra hälsoaspekter kopplade till transportsystemet. Hälsovinster kan nås genom att ersätta korta bilresor med att gå eller cykla. Även genom att få över bilister till kollektivtrafik kan ge en hälsovinst, eftersom en kollektivtrafikresa ofta är kombinerad med gång eller cykel. Trafikverket hänvisar till en studie av 28 000 personer i Köpenhamn som visar att risken att dö för tidigt är 28 procent lägre för dem som cykelpendlar till arbetet. I Sverige har bland annat en vägledning för regionala cykelplaner tagits fram och Trafikverket arbetar med att ta fram indikatorer för att beräkna hälsopåverkan för fysisk inaktivitet.
Sid 65:
Världsledande trafiksäkerhetsarbete de närmare effekterna av ändringen fortlöpande.
Den tidigare regeringen har nyligen fattat beslut om den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 och de åtgärder som ingår i planen innebär en ytterligare minskning av antalet dödade och svårt skadade.
Ökad säkerhet på vägarna
Regeringen kommer att intensifiera arbetet för ökad säkerhet och trygghet på vägarna. Det finns en rad områden där Sverige har varit framgångsrikt, exempelvis genom mittseparering av vägsträckor, användning av trafiksäkerhetskameror och justerade hastighetsgränser. Detta arbete kommer att fortsätta. Sverige har i dag ett etappmål om högst 220 döda i vägtrafiken och en minskning av antalet allvarligt skadade med en fjärdedel till 2020. Ambitiösa mål har stor betydelse för att stimulera utvecklingen mot nya sätt att minska antalet dödade och allvarligt skadade i vägtrafiken. En stor del av gåendet och cyklandet sker inom tätorter, där kommunerna har en viktig roll. För att underlätta arbetet har Trafikverket tillsammans med bland annat Transportstyrelsen, kommuner, organisationer samt företag tagit fram en gemensam strategi för säker cykling.
Sid 85:
4.7 Budgetförslag
4.7.11:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
Ändamål
Anslaget får användas till utgifter för
–långsiktig infrastrukturplanering för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart,
–investeringar i statliga vägar och järnvägar, stora och strategiska farleder och slussar,
–statligt investeringsbidrag till landningsbanan i Sälen,
–ränta och amortering på upptagna lån för infrastrukturprojekt,
–åtgärder i nationalstadsparken,
–bidrag till anläggningar i anslutning till det kapillära bannätet i enlighet med tidigare riksdagsbeslut,
–statsbidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar (inklusive handikappanpassningsbidrag), statsbidrag till cykelvägar, särskilda statsbidrag till storstädernas trafiksystem, statsbidrag via länsplanerna till drift och byggande av enskilda vägar samt miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägar,
–forsknings- och innovationsinsatser inom transportområdet,
–informationsinsatser och kunskapshöjande insatser som syftar till uppfyllelse av de transportpolitiska målen,
–viss myndighetsutövning inom transportområdet,
–ärendehantering avseende körkort med villkor om alkolås och försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse,
–eventuella böter till följd av försenat genomförande av EU-direktiv,
–administration av vägavgifter som inte är systemkostnader,
–bidrag till Inlandsbanan enligt avtalet mellan staten och Inlandsbanan AB,
–Trafikverkets avgifter enligt avtalet om Öresundsbroförbindelsen,
–eventuellt infriande av betalningsutfästelser avseende villkorade aktieägartillskott till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB,
–eventuellt infriande av kapitaltäckningsgarantin till Arlandabanan Infrastructure AB,
–eventuella kreditförluster avseende den obligationsportfölj som härrör från de numera avslutade amerikanska leasingtransaktioner som ingicks av dåvarande Statens järnvägar,
–åtgärder förknippade med statens miljöansvar inom transportområdet,
–kostnader för museiverksamhet inom transportområdet,
–utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskostnader m.m., samt
–inbetalning av aktiekapital till det schweiziska bolaget Eurofima (European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock).
Sid 93:
Förslag och justeringar
Utökat ändamål för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
I den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet för perioden 2014–2025 satsas 250 miljoner kronor i statligt investeringsbidrag till landningsbanan i Sälen. En slutlig utbetalning av investeringsbidraget förutsätter ett godkännande av EU-kommissionen. I syfte att förtydliga att anslaget även får användas för statsbidrag för cykelvägar har detta lagts in i ändamålsbeskrivningen. Kostnader för den museiverksamhet som Trafikverket ansvarar för ingick tidigare som en del i dåvarande Vägverkets och Banverkets s.k. sektorsansvar för respektive trafikslag. Vägverket och Banverket skulle enligt sina instruktioner utifrån sitt sektorsansvar vara samlande, stödjande och pådrivande gentemot andra aktörer inom respektive trafikslag. Genom inrättandet av Trafikverket fanns inte längre skäl för sådana trafikslagsspecifika uppgifter, varvid regering i budgetpropositionen för 2010 uttalade att begreppet sektorsansvar inte längre skulle tillämpas. Det har därefter uppstått ett behov av att i ändamålsbeskrivningen för anslaget precisera de uppgifter som tidigare ingick i sektorsansvaret och som fortsatt ska kunna finansieras från anslaget. Motsvarande förtydligande behöver göras även avseende utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskostnader m.m. En särskild satsning riktad till kommuner och regioner görs för att stimulera utvecklingen av infrastrukturen för att utveckla kollektivtrafiken.
Regeringen föreslår därför att anslaget 1:1 Ut- veckling av statens transportinfrastruktur får användas även för statliga investeringsbidrag till landningsbanan i Sälen, statsbidrag till cykelvägar, museiverksamhet inom transportområdet samt för utbetalning av medel från Kammarkollegiet till andra myndigheter för rättegångskostnader m.m.
Källa: riksdagen.se
