Urval av rapporter från CyCity

CyCity är ett svenskt forskningsprogram med syfte att öka våra kunskaper om cykelplanering och cyklisters preferenser. Programmets övergripande mål är att bidra till ökad cykling och därigenom också till effektivare transportsystem, hållbar stadsutveckling, ökad folkhälsa samt minskad energianvändning och bättre miljö.

Nedanstående länk redovisar ett urval av rapporter inom CyCity.

1. Att bana väg för cykelbana: Slutsatser och frågeställningar för bra cykelplaneringsprocesser.

Folder som redovisar viktiga frågeställningar för framgångsrik cykelplanering. Materialet är strukturerat utifrån fem steg inom en planeringsprocess, 1. Initiera arbetet, 2. Ta fram underlag, 3. Organisera arbetet, 4. Formulera åtgärder och 5.Genomförande. Läs rapporten om du arbetar med trafikplanering.

26 sidor Författare: J. Berg (redaktör), P. Envall, Michael Koucky, A. Niska.

http://www.cycity.se/docs/CyCity_Att_bana_vag_for_cykelbana_slutlig.pdf

2. BikeRoute: Mobilapp och verktyg för cykelplanering

BikeRoute ger viktig information om hur en ort eller region kan nå sina mål om att t.ex. öka cykeltrafiken. Datorverktyget producerar bl.a. kartor och nyckeltal som ger möjlighet för beslutfattare att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra för cykeltrafiken. Analysen bygger på verkliga data om cykeltrafik. Städer som ansluter sig till BikeRoute får tillgång till en unik benchmarking-databas med uppgifter från andra städer. Läs mer på hemsidan för BikeRoutes mobilapp om du vill veta hur cyklister själva kan medverka i att undersöka cykelinfrastrukturen i din stad.

http://www.bikeroute.se/se/index.php

Utvecklingsansvarig: P. Envall. Partners: M. Koucky, A. Niska.

 

3. Svensk cykelplanerings genomforandeproblem och utmaningar

Rapporten belyser kända utmaningar för städer som vill bli betydligt cykelvänligare och/ eller öka andelen cykelresor av alla resor. Läs rapporten om du är intresserad av förändringar i planeringssystemet och planeringskulturen som kan leda till ökad cykling.

7 sidor Författare: P. Envall

http://www.cycity.se/docs/CyCity_PM_om_genomforandeproblem_cykelradet.pdf

4. Trafikslag på undantag

Doktorsavhandling i vetenskapshistoria vid KTH. Avhandlingen ger en ökad förståelse av trafikplaneringens ideologiska karaktär och av hur den fortsätter forma våra praktiker under lång tid framöver. Läs boken för att förstå varför Stockholms cykelinfrastruktur ser ut som den gör.

408 sidor Författare: M. Emanuel

http://www.cycity.se/publikationer-temaA.php#DP1

5. Ökad cykling: Professionella utmaningar och hinder i den lokala transportplaneringen

Studien bygger på fallstudier i fyra kommuner: Linköping, Malmö, Västerås och Örebro. Syftet är att öka kunskapen om varför inte mål om ökad andel cykling uppnås. Data som analyseras utgörs av kommunala policy- och planeringsdokument samt intervjuer.

42 sidor Författare: K. Robertson, Å. Arentun

http://www.cycity.se/docs/DP2_CyCity_slutrapport.pdf

6. Cykelplanering över kommungränser: betydelsen av samverkan

Denna studie beskriver erfarenheter från ett samverkansprojekt i syfte att diskutera cykelfrågor som sträcker sig över kommungränser. I projektet har fem kommuner och fyra regionala parter i Stockholms län deltagit. Läs rapporten om du vill veta mer om behovet av en regional part som stödjer mellankommunala cykelplaneringsprocesser.

47 sidor Redaktör: L. Johnsson

http://www.cycity.se/docs/DP3_Slutrapport_rev.pdf

7. Metoder och dataverktyg för cykelplanering – internationella erfarenheter

Denna rapport belyser dataverktyg inom cykelplanering som används idag samt önskemål på bättre analysverktyg från en internationell grupp av cykelplanerare. Läs rapporten om du vill veta mer om bakgrunden till planeringsverktyget BikeRoute.

93 sidor Författare: M. Koucky, K.Löwing, S. Gorjifar, M. Forsberg, A. Niska, P. Envall.

http://www.cycity.se/docs/CyCity_DP4_rapport_slutlig.pdf

8. Litteraturstudie om cykelparkering

Studien är den kanske största svenska sammanställningen av forskning och handböcker om cykelparkering. Utländska studier visar att investeringar i förbättrade cykelparkeringar kan öka antalet cykelresor med i storleksordningen 8-13 %, beroende på åtgärders omfattning. Läs rapporten om du vill veta vilka kvalitetskrav som behöver ställas på cykelparkering.

27 sidor Författare: P. Envall.

http://www.cycity.se/docs/2011-03-22%20Litteraturstudie%20om%20cykelparkering_Slutlig.pdf

9. CyCitys fältstudier av cykelstaden

Att cykeln tar relativt liten plats jämfört med andra och kompletterande transportmedel är en av dess fördelar. Trots det så redovisas knappast alls denna aspekt i många relevanta beslutsunderlag för trafik- och stadsplanering. Läs rapporten om du vill veta hur många cykeltrafikanter som kan färdas genom en trafiksignal på samma tid som tio bilar, eller om du vill veta under vilka omständigheter fotgängare och cykeltrafikanter färdas mot rött ljus.

15 sidor Författare: T. Nordström, P. Envall

http://www.cycity.se/docs/2012-01-19%20CyCity_Faltstudier_slutversion.pdf

10. Användning av GPS-mottagare för cykelstudier

CyCity vill öka kunskaperna om cyklisters värderingar och ruttval. Denna studie analyserar fyra olika GPS-mottagares användbarhet för att studera cyklisters färdväg och framkomlighet mm. Den mest lovande GPS-utrustningen användes sedan för vidare utveckling av BikeRoute.

18 sidor Författare: P. Envall, K. Jansson.

http://www.cycity.se/docs/2012-03-23_CyCity_anvandning_av_gps-mottagare.pdf

11. Var cyklar Stockholmspendlaren?

En genomgång av 54 Stockholmspendlares cykelvägar visade att en liten del av färdvägen sker på cykelbanor och cykelfält reserverade för cyklister medan hälften av färdvägen var GC-vägar där cyklister och fotgängare blandas. Omkring 40 % av färdvägen var i blandtrafik med bilar.

29 sidor Författare: E. Stigell

http://www.cycity.se/docs/CyCity_DP6A_Slutrapport.pdf

12. Hållbart resande – möjligheter och hinder

Denna rapport presenterar en attitydundersökning där 1 133 personer deltog. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar resenärers avsikt att cykla och hur man kan få den ”ovilliga” att börja cyklisten att börja cykla. Resultaten visar att personer befinner sig på olika steg i förändringsprocessen och att påverkansinsatser bör anpassas till vilket steg i processen gruppen befinner sig på. Läs rapporten om du vill veta mer om rätt marknadsföringsargument för ökad cykling.

48 sidor Författare: S. Forward

http://www.cycity.se/docs/CyCity_hallbart_resande_mojligheter_hinder.pdf

13. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet?

Det kan vara svårt att sätta fingret på vad som gör att en stad är mer cykelvänlig än andra. En kvalitetsbeskrivning är då en god hjälp. Denna rapport argumenterar för nyttan av en kvalitetsbeskrivning av cykelnätet och hur en sådan kvalitetsredovisning kan genomföras. Läs rapporten om du vill ligga i framkant på bra trafikplanering för cykeltrafik.

9 sidor Författare: P. Envall, M. Koucky

http://www.cycity.se/docs/2013-08-22_BR_cykelkvalitet_slutlig.pdf

14. Mobilapp för mätning av cykelvägars ojämnheter

Studien undersöker möjligheterna att med hjälp av de accelerometrar som finns i smarta telefoner mäta ojämnheter på en cykelväg. En slutsats från projektet är att det finns goda möjligheter att komplettera cykelplaneringsverktyget BikeRoute, som tagits fram inom CyCity, med insamling av data som beskriver jämnhet på cykelvägar. Läs rapporten om du vill veta mer om möjligheten att använda ny teknik för att mäta cykelvägars ytstandard.

52 sidor Författare: A. Niska, L. Sjögren

http://www.cycity.se/docs/DP10_CyCity_slutrapport.pdf

15. Vad är en bra cykelreseplanerare?

För cykeltrafikanten är det kanske extra viktigt att få god information om hur snabbt och lätt (eller svårt) det är att nå en viss plats. Detta särskilt när man vill cykla säkert med barn. Läs rapporten om du vill veta vilka tre viktiga krav på ruttinformation som cykeltrafikanter har och vilken viktig ruttinformation som dagens svenska reseplanerare för cykel ofta saknar. Studien baseras på en enkät gjord i Malmö och torde vara en av de första svenska undersökningarna inom sitt område.

34 sidor Författare: L. Engelson, P. Envall

http://www.cycity.se/docs/DP11_Cykelreseplanerare_slutrapport.pdf

16. Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Denna studie har tagits fram eftersom varken svenska eller holländska planeringshandböcker redovisar information om hur kraftigt ökande nya typer av fordon som elcyklar kan och bör påverka trafikplaneringen. Studien drar bl.a. slutsatsen att elcyklar gör året-runt-cykling blir mer attraktiv vilket ökar kraven på cykelvägars vinterunderhåll. Läs rapporten om du vill veta mer om hur elcyklar kräver en förändring i hur väghållare och myndigheter bör planera för cykel.

25 sidor Författare: M. Koucky, H. Ljungblad

http://www.cycity.se/docs/CyCity_DP12_Rapport_final.pdf

17. Lastcyklar och cykelinfrastrukturen

En av fyra tvåbarnsfamiljer i Köpenhamn äger en lastcykel. I den danska huvudstaden löser lastcykeln många av livspusslets resor. Allt fler lastcyklar syns numera också i den svenska storstadstrafiken, även elassisterade sådana. En lastcykel kan väga upp mot 50 kg. Cykelrum utan trösklar eller trappsteg är ett måste, och en bred dörr behövs. Läs rapporten om du vill veta mer om vad som är viktigt och vad väghållare kan göra för att ge barnfamiljer och andra lastcykelanvändare ökad komfort och mobilitet.

18 sidor Författare: S. Gorjifar

http://www.cycity.se/docs/2013-12-16_CyCity_Lastcyklar_och_cykelinfrastrukturen.pdf

Källa: Rapporter från CyCity, cycity.se

Nätverket Svenska Cykelstäder

Under den nationella Cykelkonferensen i Malmö, träffades tolv av Sveriges bästa cykelkommuner för att diskutera formen för Svenska Cykelstäder. Ett nytt nätverk där kommuner går samman för att lägga i en högre växel för cykelfrågorna. Kriterierna för att vara med kommer att vara tuffa och ambitionerna är höga. Initiativtagarna bakom nätverket är Svensk Cykling, Cykelfrämjandet och Malmö Stad.

Idén föddes en mingelkväll under Almedalsveckan förra året. Inspirerade av andra nätverk, som Klimatkommunerna och Spårvagnsstäderna, väcktes frågan: Varför finns det inget liknande nätverk för cykelfrågor?

Kommunerna är i slutändan de viktigaste aktörerna när det gäller att öka cyklingen i Sverige. Cykelplanering har gått från att vara en perifer fråga till en strategisk nyckelfråga i planeringen av växande städer. Svenska Cykelstäder är ett initiativ för att lyfta detta arbete till nya nivåer.

Målet är att bli ett kunskapskluster av duktiga politiker och tjänstemän, att öka samarbetet kommunerna emellan samt att tillsammans påverka cykelpolitiken på det nationella planet. Själva nätverket ska kunna initiera och sprida forskning och metoder för hur man bäst ökar cyklingen inom kommunerna.

Man skall samla de bästa städerna i ett nätverk, de som verkligen vill göra något på detta område. De som når upp till kriterierna och som sedan kan kalla sig Svensk Cykelstad kommer att kunna lära av varandra i nätverket och dessutom tjäna som förebild för andra städer och kommuner i Sverige.

Mötet var startskottet för Svenska Cykelstäder, och inbjudna till diskussionen var Umeå, Luleå, Sundsvall, Karlstad, Gävle, Örebro, Uppsala, Stockholm, Linköping, Halmstad, Göteborg, Helsingborg, Lund och Malmö. Fler kommuner väntar redan vid dörren och responsen från de redan tillfrågade kommunerna är mycket positiv:

Kommentarer från några av deltagarna på mötet:

 

- Svenska städer har länge planerats med bilen i fokus och cykeln på undantag. Det är därför mycket glädjande att Svenska Cykelstäder kan göra gemensam sak för att förbättra cyklisternas villkor i hela Sverige, säger Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd i Stockholm.

 

-  Vi kommer ha väldigt mycket nytta av varandras erfarenheter och av att stärka varandra framförallt politiskt, där vi faktiskt är eniga över partigränserna, säger Anna Jähnke (M), ordförande i miljönämnden i Helsingborg.

 

-  Vi i Luleå känner oss stolta och hedrade att få ingå i det här nätverket. Jag är övertygad om att nätverket kommer att vara ett mycket bra stöd för oss i vårt ambitiösa arbete med att planera för hållbara transporter. I gengäld hoppas vi kunna vara en inspiration för andra kommuner särskilt när det gäller vintercykling, säger Lenita Ericson (S), ordförande i tekniska nämnden, Luleå kommun.

 

-  Gävle är liksom Luleå i en kraftig tillväxtfas där förtätningsdebatten och diskussioner kring attraktiv stad står högt på dagordningen. Vi arbetar just nu med ett nytt miljöstrategiskt program och är jätteglada över chansen att få vara med i nätverket, säger David Eldrot, projektledare för cykling, Gävle kommun.

 

- Insikten om cykelns avgörande roll i morgondagens hållbara städer har glädjande nog ökat betydligt de senaste åren. Bildandet av nätverket gör att vi kan lära ännu mer av varandra och därmed skynda på arbetet, säger Tove Bergman (MP), ledarmot i kommunstyrelsen i Halmstad.

 

-  Lund har historiskt och kulturellt sett haft ett försprång. En medeltida stadskärna har aldrig riktigt lämpat sig för bilen. Men vi har tuffa klimatmål och vill bli bättre både på att nå de som pendlar in till Lund och på att separera cyklande från gående. Vi ser också att det behövs nya lagar och då krävs mobilisering från oss kommuner, säger Karin Svensson Smith (MP), vice ordförande i tekniska nämnden, Lunds kommun.

Initiativtagarna menar att detta bara är början på en starkare cykelutveckling i Sverige.

Bakom nätverket är:

Klas Elm (Svensk Cykling)
Lars Strömgren (Cykelfrämjandet)
Karolina Skog (Malmö Stad)

Källa: svenskcykling, Klicka här för mer information om Svenska Cykelstäder